B. LOGGBOKEN
Hägerrapport från Råstasjön
Så här såg det ut när vi kom till Råstasjön idag och man skulle nog ha ägnat sej åt annan typ av foto än just fåglar. Jag bytte till 24-105 en kort stund för att få med dimman och solen. Men man vill ju inte byta objektiv titt som tätt så efter dessa bilder blev det 420 mm igen. Jag skulle ju fota hägrar...
Men det var vackert ljus och rimfrost i träden eller kanske det är dimfrost, som Jan beskrev i en tidigare blogg.
Det var mängder med folk vid Råstasjön som rastade hundar, åkte skridskor eller skidor, barn som åkte pulka, joggare etc. Hägrarna då, kanske ni undrar?....
Det satt inte där de brukar...utan man fick titta upp.
Det satt en mängd hägrar högt upp i trädtopparna vid den plats där de normalt brukar sitta på marken eller i de lägre träden/buskarna. Deras matlådor var på plats men där fanns nog ingen mat för tillfället.
Vi tänkte att någon lite flyguppvisning kan de kanske bjuda på, så vi väntade kvar en stund.
En och annan häger lättade och flög runt en sväng innan den landade i träden igen.
När jag precis plockat fram en lunchmacka landade plötsligt en häger på marken. Med smörgåspåsen mellan tänderna riktade jag kameran mot fågeln.
Tur, för den satt inte stilla lång stund utan lättade ganska omedelbart från marken...
...och jag fick några skott på den då den passerade mej. Den här får bli dagens bild 21.
Ljuset ändrades när den passerade. Tyvärr hade bilden efter denna en stolpe mitt i...
....ljuset ändras ytterligare och på nästa bild är det finaste ögonblicken över.
Avslutar med en vacker nötskrika som kom fram vid utfodringen bakom tennishallen. Vi såg även rödhake och bofink, samt de vanliga småfåglarna och mängder med koltrast. Vattenrallen ville inte vara med på bild men den var där enligt andra besökare.
Hälsningar Lena
Rapport från Råstasjön, andra advent
Småfågelmatningen är igång vid Råstasjön, men det var mest de vanliga småfåglarna som kivades om frön och talg. Ett par nötskrikor kom förbi och de sticker ju ut lite både med sin storlek och de blå fjädrarna.
Sveriges mest fotograferade vattenrall var på plats och stegade omkring i den mörka våtmarken precis bredvid promenadstigen.
Ungsvanarna har precis fått uppleva vad som händer när deras pöl fryser. Inte helt lätt att ta sej upp på isen, fast man kan ju hjälpa till med vingarna.
Jag tycker de är pampiga och vackra även i sina brungrå fjädrar.
Hägrarna då, kanske ni undrar? Jo, de är på plats och sitter och väntar. De flesta satt längs med vasskanten men den här hittade vi på en annan plats, lurande mellan stråna. Matningen har inte startat ännu vad man kan se, dvs inga "matlådor" fanns uppställda. Det finns ju fortfarande en del öppet vatten så de kanske klarar sej själva än så länge.
Hej så länge,
Lena
Rapport från Råstasjön
Söndagspromenad vid Råstasjön för att kolla läget lite. En och annan häger har dykt upp.
Den behagade inte fiska så länge jag var kvar utan höll mest på med fjädervård.
Rörhönorna verkar ha ökat i antal. Nu såg vi sådana på flera olika ställen runt sjön.
Jag har inget minne av att de brukade vara så gott om dem. Sothöns i mängder, gräsänder förstås, kanadagäss och två svanfamiljer med minst fyra ungar var och en del annat smått och gott.
Vi promenerade vidare runt Lötsjön och hittade dessa två. Den vänstra tror jag är en svensk blå anka men den högra ser mer ut som en svensk gul anka. Eller så kan de blå kanske variera i färgerna.
Någon här som kan något om tamankor?
Det här ser ut att vara en hanne om man tittar på stjärtfjädrarna.
Hälsningar Lena
Säkra vårtecken med extra sötchock
Vi körde till Arlanda tidigt i morse och tog sedan en tur till Råstasjön. Där möttes vi av de mest bedårande dunbollar.
Man kan ju undra om de sitter i deras gener att människor betyder mat och att alla människor är snälla. Dessa gräsandskycklingar kan inte vara särskilt gamla men de kom springande mot oss i vild förtjusning och hamnade snabbt innanför fokusgränsen för objektivet.
Sädesärlan är ett vårtecken för mej och även om den här inte är den första poserade den fint vid vattnet.
Vitsippor i mängder har slagit ut. Här tillsammans med en blomma jag inte känner igen.
Den lilla gässlingen spanar mot skyn och funderar kanske vad det är för jättelik fågel som drar fram över himlen.
Kanadagässen är mycket påpassliga föräldrar och vaktar noga sina små telningar.
Den här gässlingen är kanske så ung att den bara fått uppleva soliga dagar ännu...
Bofinken drillade för full hals och välkomnade lövsprickningen som verkligen tagit fart under de varma soliga dagar vi haft. Nu är det verkligen vår och vi rusar mot sommar,....fast det utlovas minusgrader nattetid nästa vecka...
På väg tillbaka till bilen landar plötsligt en rödhake precis bredvid stigen. Den sitter för nära för mitt fasta 300 mm (med 1.4 extender) och jag får backa ett par steg. Den sitter kvar och plirar på oss med sina vackra ögon. Klockan är bara halv nio och lördagen har börjat bra.
Hälsningar Lena
Fåglar med IR kamera
Igår gjorde vi en udda med väldigt kul fotoutflykt. Vi åkte till Råstasjön, men inte för att fota hägrar, utan mest för att komma nära stora fåglar som t ex gäss och svanar. Vi hade tillgång till en värme (IR)kamera under helgen och jag var väldigt nyfiken på hur det skulle se ut om man fotade fåglar med den. Svanungdomarna poserade villigt när jag tog fram smörgåspåsen...
Det är min sambo som tagit IR bilderna i detta inlägg och jag har dokumenterat med min vanliga Canon 5D mk III.
De stora svanungarna ville gärna vara med och posera när de insåg att de kunde få godis. Jag ville gärna se IR bilder på deras fötter och det var inga problem.
" - Blir det bra så här ?" Det är svårt med skärpan på IR kameran och det krävs att fåglarna kan hålla sej i viss stillhet.
Här kan man tydligt se området som är varmast på svanen dvs där mest värme lämnar fågeln. Titta på bilden under så ser ni att det vita fältet på IR bilden är det fjäderlösa området vid näbben. Där fågeln är täckt med fjädrar är yttemperaturen betydligt svalare, inte så konstigt med den isoleringen.
De har också många små blodkärl i näbben och kan förlora värme den vägen. Man förstår varför de ofta vilar med näbben dold i fjäderdräkten när det är kallt.
Fötterna är fascinerande hos dessa fåglar och många av de andra gässen, änderna etc som håller till i vatten och på isen under vintern. Blodkärlen i benen är arrangerade som i en värmeväxlare. Varmt blod från kroppen kyls ner i benen och är kallt när det når ut i fötterna. När det kalla blodet ska tillbaka till hjärtat värms det upp i benen och på så sätt kyls inte hela fågeln ner av att stå på isen.
Fötterna ska rimligen vara kalla...men vad är nu detta? Den ena foten är varmare än den andra.
Båda svanarna uppvisade det här mönstret. Om de precis hade suttit och vilat med en fot uppdragen i fjäderdräkten hade jag inte alls blivit förvånad. Men båda fåglarna låg i den lilla upptinade pölen med vatten när vi kom och klättrade upp på land när vi tog fram godispåsen. OBS färgerna är inte samma temperaturskala som bilden på hela fågeln. Fötterna är fortfarande betydligt kallare än huvudet.
Det här kanadagåsen ser mer ut som jag hade förväntat mej. Kalla fötter och varmast runt ögonen. man kan tänka sej att svanungarna möjligen skulle kunna ha en infektion i en fot som gör den varmare, men båda fåglarna....tja, det är väl inte omöjligt men i så fall syntes det inte.
Gräsänder som precis kommit upp ur badet och är kalla på buken. Det verkar dock läcka ut lite värme vid vingarna. Fågelfjädrar växer i avgränsade fält på kroppen och mellan dessa finns fjäderlösa fält som de kan använda för ett reglera kroppstemperaturen med om det blir för varmt. Fåglar kan inte svettas. De nakna fälten täcks alltid av dun och fjädrar men om man viker undan dessa kan man se de nakna områden och under vingarna brukar det finnas sådana.
Fredrik fotograferar svanarna...
....och jag passar på att ta en selfie.
Påklädd människa med kamera. hur borde det bli...
...ungefär så här. Jag hade en fleecetröja under oljerocken och var varm efter vår promenad. Inga problem att vara utan vantar.
Nu ska jag välja ut några bilder på svanarna som jag ska använda i undervisning. Det var inte bara en ren nöjestur och jag gillar att kunna illusterar mina egna föreläsningar hellre än att låna bilder från nätet.
Hälsningar Lena



















































