Specks

Det här är Specks, en koltrast som börjat nyttja restaurangen hos oss. Det blev lite fel när han fick sina fjädrar färgade. Vi har flera koltrastar som har små vita inslag i fjäderdräkten, men ingen annan som är lik denna, därför får han heta Specks.   

Vi kommer ju garanterat känna igen honom när han är på besök.

Hälsningar Lena

Restaurangen i ny vinkel

Det är mörkt i vår trädgård när solen är så pass låg som den är nu och det är mest skugga. För en tid sedan upptäckte jag dock att om jag flyttar "pop-up restaurangen" och ställer den i en ny vinkel, kan jag få lite motljus när solen är på väg ner. Det blir en glipa mellan grannens hus och vårt växthus där ljuset kan sippra in under ca 30 minuter. Sen få man nöja sej med de gäster som råkar komma på besök just då. Kolla in klorna på nötväckan. 

Det här är ju vår vanligaste gäst, tillsammans med blåmesen. Tofsmesen visade sej bara på morgonen.

Till slut når solstrålarna fram till poolen, som förstås var bottenfrusen. Jag hade under dagen fyllt på med varmvatten, så det fanns att dricka, men nu var det i princip fruset igen. 

Svartmesen är en ganska vanlig gäst. Här är den lite frustrerad över att poolen för tillfället är en skridskobana.

Lika bra att kolla in vad som bjuds i restaurangen istället. 

En av de roliga gästerna som kom under den ljuskritiska halvtimmen var hacke. Vi har minst två par. De älskar jordnötter och bordsmargarin, vilket den stora grenen är laddad med på baksidan

Nu fick inte hacke äta ifred särskilt länge förrän en koltrast kom och trängde sej i restaurangen. Vi har inte haft den mängd koltrastar i år som det har varit tidigare säsonger. Nu har de dock ökat i antal något och blir det mer vinterväder tror jag att de kommer att besöka oss i större antal. 

Koltrastarna är kaxiga och tar för sej. Hacke gillar inte sällskapet.

Hacke drar och den flög förstås bort från mej, så det gav inte någon fin flygbild. 

Jag får nöja mej med en koltrast under resten av det korta "ljusfönster" som jag har möjlighet att få just nu. Sparvhöken gjorde också en snabb rekognoseringstur framför köksfönstret. Trots att den gjorde en sväng och vände mot skogen hade jag dock inte en chans att få den på bild.  

Dessa bilder tog jag förra helgen, nu hoppas jag på nya lediga dagar med sol och gärna lite snö. Det är i alla fall minusgrader ikväll torsdag.  

Hälsningar Lena

Herre på täppan

Det fina vädret som vi haft under helgen gjorde ju att jag ville fota lite hemma i trädgården. Jag riggade fågelmat på en av mina favoritplatser och blev sedan helt upptagen av en fasan som klev in på en helt annan plats. Stubben är annars koltrastarnas arena och de bjöd på uppvisning även om jag missade det mesta som de visade under lördagen. Här är i alla fall en gammal bekant med några vita fjädrar på ryggen.

På söndagen satt jag ute igen och nu hade jag full koll på stubben. Ljuset på denna plats är lite nyckfullt och det är snarare skogen i bakgrunden som är belyst när det är sol så här års. Om ett par veckor får jag mer ljus direkt på stubben. Här poserar i alla fall stundens herre på täppan. 

Ingen tvekan om vem som har koll på maten och som ska äta...men det svänger snabbt och bilderna som följer är tagna under en sekund av denna koltrasts liv.

Den blir utmanad på täppan...

...och försvarar sej...

...med näbbar och klor...

...blixtsnabbt...

...är utmaningen över...

...och det är en ny "herre" som ta över...

... som regerande på täppan.

Här kan ni se hur det ser ut runtomkring denna fotoplats, inte särskilt stort eller märkvärdigt. Bara en stubbe mot skogen.

Ny "herre" på täppan, en kort stund i alla fall.

Det gäller att glupa i sej frön när tillfälle ges. När man minst anar det kan en utmanare anfalla från ovan.

Hälsningar Lena

Stökigt i restaurangen

Snö och kyla gjorde att konkurrensen om platser i fågelrestaurangen ökade dramatiskt och det blev tidvis t o m lite stökigt. 

Fast det nu är betydligt varmare uppstår en del oenighet vid vissa matplatser,  t ex vid stubben som jag kan spana på från vardagsrummet. 

Koltrastarna kan äta på flera ställen men den här stubben verkar vara extra fin att sitta på. Kanske gillar de utsikten mot skogen. 

Jag inser också att jag måste fixa lite runt denna plats för att kunna fota den från altanen och få lite bättre ljus. Det behöver röjas en del växtlighet.

Dessa bilder är tagna genom treglasfönster och det fungerar någorlunda så länge det är mulet. Det blir bättre om jag sitter ute och det ska jag göra vid nästa tillfälle. 

Dessa två försvann uppåt, ut ur bild, och jag hann inte med. Även så stora fåglar som koltrastar rör sej väldigt snabbt ibland. 

Hälsningar Lena

Idag blev det riktig vinter

Det skulle snöa enligt SMHI och jag hade en dag då det fungerade bra att jobba hemma. När jag gjorde morgonkaffet var det fortfarande mörkt och jag satt mej vid datorn med ryggen mot fönstret. Jag var väldigt koncentrerad och tittade inte ut förrän vid halv tio. Då såg det ut så här. Bilden är tagen genom fönstret på mitt arbetsrum.

Det står ett äppelträd precis utanför fönstret och där satt ett gäng koltrastar, en del åt äpple andra bara höll sej fast på grenarna. Det snöade nästan horisontellt. 

När jag ett par timmar senare gick till köket för att äta lunch tog jag med mej kameran. Till min förvåning satt det två sidensvansar i grannens äppelträd. Det blir dock ingen bra vinkel då jag fotar genom fönstret mot detta träd. Men det är så sällan vi ser sidensvansar i trädgården så de får vara med i alla fall.  

Det var full fart i alla automater och på de platser där det låg lite frön kvar. Jag insåg att jag måste gå ut och fylla på.

Det här är en favoritfågel från förra året som jag känner igen på de vita fjädrarna på huvudet + en vit stjärtfjäder. Han satt i en automat och krävde påfyllning omedelbart. 

Jag gläntade på ytterdörren och snöandet hade avtagit något...men det hade kommit en hel del. Den som jobbar hemifrån får också ta hand om skottningen. Eftersom man knappt rör sej mer än mellan arbetsrummet och köket några gånger, var det inte helt fel att gå ut och skyffla snö. Det var lättskottat, men det blev ju en skottning till när jag sopat av bilen. Jag både hörde och skymtade olika småfåglar i automaterna när jag flyttade snö, t o m en domherre visade sej, samt ett gäng steglitser + alla de andra vanliga småttingar som alltid är där.

Jag fyllde på fågelmat och plockade med mej kameran ut för att se om inte domherren ville ställa upp på bild. Jag hade egentligen inte tid att stå ute, men bestämde mej för att en kvart skulle inte göra så mycket. Domherren kom inte tillbaka men det dök upp två vackra gråsiskor som tog för sej av fröna.

Jag lämnade gråsiskorna och gick in. Vi får väl se till helgen vad det kan bli för gäster i restaurangen. Jag måste hinna med en stunds spaning efter fotofikat i Uppsala på lördag. Tyvärr kommer jag att behöva sopa av bilen en gång till för det snöar fortfarande. Nu är det riktig vinter.

Hälsningar Lena