Det var över på fem minuter

Vi chansade och gick ut strax före åtta i går kväll då en av apparna antydde att det kunde vara norrsken i Knivsta. Vi gick genom skogen bakom huset och kom ut på ett öppet fält. Jag hann precis rigga kameran på stativet och var glad att jag gjort grundinställningen hemma. Vi såg hur det började komma grönt ljus och det är här andra bilden, efter en justering med 5 s. 

Denna bild och den tredje är tagen i följd med 20 s exponering. Sedan var det i princip över. Vi stod en stund och tittade på himlen och jag tog några bilder till som bara gav en tunn slöja av grönt.

Appen signalerade igen vid halv ett på natten men då var det inte aktuellt att tassa ut i skogen. 

Hälsningar Lena

Det ska bli blommor

Jag övervintrar ett antal pelargoner och eftersom de står i rumstemperatur börjar det växa ut långa rangliga skott så här års. Jag har nu ansat alla kraftigt och då blir det ju fina skott över som får bli sticklingar. När jag pysslade med detta tänkte jag att sånt här är det väl bara "gamla tanter" som gör...och sedan insåg jag att det kanske är där man är nu....Nåja, grannen tvärs över gatan håller också på (vi brukar byta en och annan) och hon är ingen gammal tant så det känns lugnt.

Naturligtvis blev det några fler än jag tänkt men alla kanske inte klarar sej (fast de brukar göra det). Jag brukar aldrig behöva köpa några nya pelargoner på försommaren...utom möjligen en. Årets pelargon är ju ibland svår att motstå. 

Den minsta av mina pelargoner som överlevt vintern är en Honewood Suzanne och den har redan en liten blomma på gång. Den står i ett soligt fönster och kommer att slå ut i helgen.  

I morgon är det i alla fall fredag och solen kommer att lysa på mina pelargoner.

Hälsningar Lena

Tidigt ute...

Söndag efter lunch, solen värmde fint i lä men den här var nog ändå lite tidigt ute. Det har inte börjat blomma riktigt än i Knivsta...

Hälsningar Lena

En tur till Uppsala konstmuseum

Lördag och Uppsala visar sej från sin bästa sida i slutet av februari. Vi tog en tur in till slottet för här finns också Uppsala konstmuseum. 

Innan man går in kan man ju passa på att titta på utsikten från slottsgården. Uppsala slott började byggas av Gustav Vasa 1549 så det har varit med ett tag. Men från slottet kan man se domkyrkan och den invigdes redan 1435. Även om domkyrkan var på plats kan man ju fundera över hur utsikten såg ut då slottet var nybyggt.

Slottet står på toppen av en höjd och här är försvaret som skulle säkra den kullen från alla typer av angrepp. 

Men det var ju hit vi skulle och det var ett inlägg av Gunnar Staland som gjorde att vi åkte.  Rysk konstnär och lite om foto - Fotosidan 

Visst finns det en del sevärd konst här men det var utställningen Promzona, som är det ryska ordet för industrizon, som vi ville se. Konstnären heter Pavel Otdelnov och han visar livet vid en kemiindustri i Dzerzhinsk i centrala Ryssland. Det är en familjesaga om arbetare i tre generationer, från 1930-talets Sovjet till i dag, men utställningen visar också stora förgiftade industriområden, där utsläppen fortfarande målar landskapet i starka färger. Det är en fängslande utställning med detaljerade oljemålningar blandat med film och drönarfotografier. Det kusliga är att när man läser texterna är det inte alls så länge sedan det hände...

På väg tillbaka till bilen passerade vi över Fyrisån och jag tog en bild.

De gamla husen på Östra ågatan hör till mina favoritmotiv i Uppsala. Trots att det bara var ett par plusgrader satt folk på bänkarna och njöt i solen.

Hälsningar Lena

Pop-up för ekorrar

Vintern gjorde come-back med rejäla snömängder och det är inte bara småfåglar som letar mat för dagen. 

Den här ekorren har hittat en perfekt liten pop-up restaurang med trevliga sittplatser och bra utsikt

Någon snäll person har fyllt på med goda frön så här går det ju bra att sitta. 

Någon har också lämnat en stor bit bröd på marken och den här lilla ekorren funderar som bäst på vad den ska göra med fruset bröd.

Den provgnager lite men det här smakar inte gott. Det är också dåligt med energi i brödet för både fåglar och ekorrar.

Ekorren lämnar brödet till skatorna och ger sej ut för att kolla in om det inte kan finnas bättre mat. Det finns ju flera sådana där små lådor med frön...

Samtidigt har den andra ekorren ändrat ätställning och kombinerar nu lunchen med gymnastik....

...och som jag skrivit någon gång tidigare så går det utmärkt att äta upp och ner. Det är inte gravitation som gör att maten hamnar i magsäcken.

Hälsningar Lena