Två veckor i Norge

Nu är jag hemma igen efter två fantastiska veckor i Norge. Som ni kanske sett i ett tidigare kort inlägg var vi inledningsvis vid Saltströmmen och dök. Där blev det också fina möten med andra djur som t ex älgar. Vi körde sedan vidare söderut längs Norges kust, testade Helgelandstrappan i Mosjoen och avslutade i Flatanger. Sambon fortsatte hemåt men jag hade bokat tre dagar hos Ole Martin Dahle, en man som är närmast legendarisk för alla som vill fota örnar. Han levererade och betydligt mer än bara örn. Det kommer så småningom...

Så här såg det ut när vi började hemma på gatan den 7 juli. Vi var fyra timmar försenade för bilen hade stått på verkstaden två veckor längre än planerat. Den hade genomgått en motorrenovering (försäkringsärende) som blev större än de planerat för och sambon fick ut bilen strax efter 11 samma dag som vi skulle ge oss av. Vid tolvtiden var ändå allt inpackat och vi gav oss iväg mot Arjeplog som var första etappen, 851 km och ca 10 timmar enligt Google. Lite lättsamt kom frågan på tal " tänk om de glömt en skruv eller två,..." men bilen gick som vanligt när vi kom ut på E4.

Vi rullade på i bra fart till strax utanför Söderhamn, då tappade bilen all ork och följande meddelande dök upp samt en bild på en sköldpadda. Jag lyckades få kontakt med en bilmekaniker i Söderhamn som sa att de visserligen hade mycket att göra, men att han i alla fall kunde ta en titt på vår bil och avläsa vad meddelandet kunde innebära. 

Alltså blev det kaffe på Bilbolaget i Söderhamn. Vi kollade också snabbt med Hertz (och vårt försäkringsbolag) att de hade en tillräckligt stor bil hemma som vi kunde ha så länge som vi behövde den. Med dykutrustning för två personer och fyra dubbelflaskpaket, förutom normal packning och fotoutrustning, krävs en rejäl kombi med möjlighet att surra fast delar av packningen. Det fanns en Volvo S90 som nog skulle räcka till.

Men, efter ca 20 minuter kom vår bil tillbaka efter en provtur och vi fick nycklarna i handen. Man hade glömt att dra åt en slangklämma och när det var åtgärdat fungerade motorn som den skulle igen. De tog inte ens betalt för jobbet. Toppen! Vi behövde inte lasta om!

Då kunde vi ge oss iväg igen och nu gick resan utan vidare problem (utom en däcktrycksvarning med påföljande kontroll). Ju längre norrut vi kom desto mer blommor dök  upp som för länge sedan blommat ut hemma.

Strax före midnatt rullade vi in mot Arjeplog, där det tyvärr var mulet, men solen skymtade lite mellan molnen och den här fina renen traskade längs vägen.

Dagen efter hade vi bara några timmar att köra så vi passade på att se oss omkring i Arjeplog. Vi började med en tur på Vaukaleden som till stor del består av spång över strömmande vatten eller myrmark i skogen. Solen tittade fram ibland och det var nästan helt myggfritt. Spången var så fin att det hade gått att ta sej fram med rullstol eller barnvagn längs hela sträckan. Mycket snyggt gjort!

Vattnet strömmade fint men vi insåg när vi gick där att det brukar nog vara betydligt mer vatten tidigare på säsongen.

Det blommade fint på vissa platser längs leden t ex fanns det otroliga mängder linnea i de delar som gick genom skogsterräng. Den stora blå liljan stod i vass och vatten. Jag kan inte reda ut vad det är för blå svärdslilja/dansk iris ska bara finnas på enstaka lokaler i södra Sverige. Den mörkröda blomman tar jag också gärna emot information om. De flesta sländor vi såg var vackert gröna.

Efter en stärkande tur på ca 3 km i vacker natur hade vi också planerat att besöka Arjeplogs silvermuseum.

Det var mycket fint gjort och grunden till detta museum lades av Einar Wallquist som under 40 år var verksam som provinsialläkare i socknen. Han har återskapat miljöer från 1930-talets småbrukare samt jakten och fisket som varit mycket betydelsefullt i området. Jag fastnade för det gamla "kylskåpet" ovan men det fann smycket intressant att se och mängder med gamla bilder. 

I källarplanet finns det som ger museet dess namn. Samernas silver visas i Silversalens blå valv och här visas även delar av de släktkrönikor som silverföremålen beskriver. Det går inte att göra silvret rättvisa med foton genom glasmontrar, men jag visar två bilder i alla fall.  Dessutom visades ett mycket fint bildspel om Arjeplog som vävde samman historia och nutid under alla fyra årstiderna. Ett mycket sevärt museum om ni har vägarna förbi.

Vi fortsatte sedan vår resa längs väg 95 mot Norge och åt en väldigt sen lunch vid polcirkeln. 

Vägen gick över fjällen och även om vädret inte var det bästa så var det en vacker tur mot Saltströmmen, som var slutdestination den dagen.

Hej så länge,

Lena