En snabb titt i fågelrestaurangen

I helgen var det fint väder och vi jobbade i trädgården, men jag hann med att spana på fågelrestaurangen en stund. Det går enorma mängder frö just nu och jag ville ju se vilka det var som åt så mycket. Förvånansvärt få blåmesar faktiskt. 

Den här bilden ger en snabb översikt av arterna, talgoxe, nötväcka och pilfink. Större hackspett kommer också regelbundet och äter mycket åt gången. Den gillar förstås den förlängda pinnen till höger. Den kommer också koltrastarna att använda när de börjar äta här senare på säsongen.

Nötväckorna bjöd på mycket underhållning och det var flera individer som kom in för att proviantera.

Här landar den och råkar ställa till med oreda för talgoxarna.

Här bestämmer den sej för att helt enkelt köra bort en talgoxe från den lämpliga landningspinnen.

Vi har också en del grönfinkar och de fick inte heller äta ostört när nötväckan ville ha en matplats.

Nötväckan lämnade alltid med en portion frö i munnen, för att spara någonstans.

Talgoxar är ju ganska stora bland småfåglarna och kan vara tuffa mot de mindre arterna.

Men den har inte en chans mot pilfinken när den försöker ta dess plats. 

Här gör den ett nytt försök och den landar på samma plats med det struntar pilfinken fullständigt i. Den bara fortsätter äta och låter inte talgoxen stoppa in näbben för att smaka.

Jag blev förvånad över att det var så pass många pilfinkar, för de brukar inte höra till de vanliga klientelet. 

Här inleder pilfinken en attack mot en grönfink som slutar med att den lämnar över sin matplats. Jag såg också enstaka entitor och blåmesar, men de fick smita in när det var ledigt på någon matplats. Skatorna försöker förstås också äta här men de kommer inte när någon står och tittar. 

Avslutar med en bild tagen mot skogen bakom mataren. Där blev bakgrunden väldigt mörk i skuggan och det kan bli bra i den vinkel jag stod, men jag hade inte tid att stå där och titta på småfåglarna längre. Det får bli mer när höstbestyren i trädgården är avklarade.

Hälsningar Lena

En till liten blå...

Förutom de ljuvliga blå kungsfiskarna finns det en annan liten fågel man kan spana efter nu och förra veckan gjorde jag en tidig morgontur på jakt efter den. Först hittade jag dock sävsparvar. Det var även dagg i spindeltrådarna som hängde i buskaget, men det fick vara denna morgon.

Sävsparvarna var i full färd med att jaga frukost.

Sedan belönades jag med två exemplar av de jag kommit för att fotografera, blåhake, med mer eller mindre blått. Nyponbuskarna vid dagvattendammen i Kungsängen  (Uppsala), verkar vara ett populärt ställe men inte direkt optimalt för fotografer. De försvinner oftast in i buskarna, på jakt efter insekter antar jag. 

Till slut landade en vacker blåhake på en lite bättre plats.

Den flög sedan tillbaka till buskaget med nypon, men nu mot en av grenarna i toppen.

Den är vacker även bakifrån, när den visar upp stjärtfjädrarna, men jag ville ju helst se ögonen och lite av det blå på bröstet. 

Kort därefter vände den på sej en aning och...

...poserade ett ögonblick (1/20 dels sekund) i en fin vinkel, innan den försvann in i buskaget.

Den kom fram igen och satte sej på en av de torra grenarna. 

En bit bort satt en hona, utan blått, eller möjligen en ungfågel som är färgad som en hona.  

Förutom blåhakarna fanns det en flock grönfinkar som samsades med pilfinkar.

Dessutom hittade jag den här, kan det vara en törnsångare? Eller finns det andra förslag?

Avslutar med en till liten blåhake, dock utan det blå. Det var minst fyra individer på plats denna morgon och jag kände mej nöjd när jag åkte vidare till jobbet. 

Hälsningar Lena

Lucka 2. Pilfink med intresserad katt

Lucka 2 i min julkalender får bli pilfink.

Jags stötte på en hel flock på min lunchpromenad idag. 

De verkade vara ute efter att fylla på grusförrådet. Honor och hannar ser likadana ut.

Fåglar som livnär sej på hårda frön, nötter och insekter med hårda skal behöver grus till sin muskelmage för att hjälpa till att mala sönder fröna. De vet själva när gruset blivit så slitet (smått) att det passerar ut genom tarmen och då fyller de på med nytt grus. 

Om det inte var så att någon hade spillt något annat gott här som de plockade åt sej...Jag har dock sett pilfinkar på sandad asfalt som plockar åt sej av gruskornen så jag tror det är vad dessa är ute efter. 

Råkade på den här stiliga katten väldigt nära pilfinkarna och jag tror att jag vet vad den hade i åtanke...

Eftersom jag dök upp fick den ändra sina lunchplaner.... Tyvärr brände jag ut det vita på nosen, men jag var inte beredd på vita motiv denna gråblöta onsdag.

Hälsningar Lena