Rapport från baksidan

Baksidan är alltså på vår tomt, bakom huset mot skogen. Jag tänkte först skriva "rapport från tomten", men det hade ju blivit helt galet. Jag lyckades få till en kort fotostund medans det fortfarande fanns lite snö kvar, fast det smälte i ett rasande tempo den dagen och nu är det inte mycket kvar av det vita. Rådjuren kom förstås när det blev vinter och den här bocken är en av de trogna gästerna. Först kollar han om det kommer något när han puffar på fågelmataren. 

Det lilla som kom ut genom hålet i botten räcker inte. Den här killen har vissa krav och tittar uppfodrande på mej. 

" - Det brukar finnas mat här när någon är hemma i huset, nu gör det inte det? Bara ett par upptinade äppelklyftor."

Okej, han fick en liten skopa avrenspellets och då slank även äppelklyftorna ner. 

Ett trevligt återseende var koltrasten med vita fjädrar på huvudet. Han kom till oss förra vintern och fick namnet "Specks". Det är alltid kul när man kan känna igen individer. Jag såg också "vitsvansekorren" hoppa runt i träden men hann inte få med den på bild.

Specks försvarade sin plats på stubben där det låg jordnötter och frön. Resterna av den gamla stubben fungerar när det är kramsnö, för då kan jag bygga på den och skapa en lagom grop att lägga fröna i. 

Det håller bra för fåglar att sitta på men kommer det ett rådjur slickar den förstås bums i sej det som ligger där. 

Det var flera koltrastar där som konkurrerade om godsakerna.

Samtidigt som de bjöd på underhållande action. Jag fick också möjlighet att testa min julklapp för första gången (den var inte med till USA). Hittills har jag bara haft en kulled på mitt stativ och den klarar inte riktigt tyngden av min kamera med ett större objektiv, dessutom kräver den att man hela tiden håller i kameran när den inte är åtdragen. Nu har jag äntligen skaffat en gimbal, inte en Wimberley, men ett hyfsat känt märke.  

Nu riggade jag kameran på stativet i vardagsrummet och det var väldigt smidigt med det nya stativhuvudet. Jag har ju använt gimbalhuvuden flera gånger och kände till dess fördelar. Anledningen att jag inte skaffat ett tidigare är nog att jag inte använder stativet så ofta, men hemma i trädgården är det perfekt eller som här då jag sitter inne och fotar ut genom fönstret.

"-Stopp där! Jag var först!"

Kolla in fotarbetet på dessa två. Snön yrde fast den var inte var puderlätt.

Jag har flera koltrastar som har kännetecken. Hannen till vänster här är också en gammal bekant.

Han har ett vitt V-tecken på ryggen, men gick inte segrande ur denna närstrid.

Hälsningar Lena

Idag blev det riktig vinter

Det skulle snöa enligt SMHI och jag hade en dag då det fungerade bra att jobba hemma. När jag gjorde morgonkaffet var det fortfarande mörkt och jag satt mej vid datorn med ryggen mot fönstret. Jag var väldigt koncentrerad och tittade inte ut förrän vid halv tio. Då såg det ut så här. Bilden är tagen genom fönstret på mitt arbetsrum.

Det står ett äppelträd precis utanför fönstret och där satt ett gäng koltrastar, en del åt äpple andra bara höll sej fast på grenarna. Det snöade nästan horisontellt. 

När jag ett par timmar senare gick till köket för att äta lunch tog jag med mej kameran. Till min förvåning satt det två sidensvansar i grannens äppelträd. Det blir dock ingen bra vinkel då jag fotar genom fönstret mot detta träd. Men det är så sällan vi ser sidensvansar i trädgården så de får vara med i alla fall.  

Det var full fart i alla automater och på de platser där det låg lite frön kvar. Jag insåg att jag måste gå ut och fylla på.

Det här är en favoritfågel från förra året som jag känner igen på de vita fjädrarna på huvudet + en vit stjärtfjäder. Han satt i en automat och krävde påfyllning omedelbart. 

Jag gläntade på ytterdörren och snöandet hade avtagit något...men det hade kommit en hel del. Den som jobbar hemifrån får också ta hand om skottningen. Eftersom man knappt rör sej mer än mellan arbetsrummet och köket några gånger, var det inte helt fel att gå ut och skyffla snö. Det var lättskottat, men det blev ju en skottning till när jag sopat av bilen. Jag både hörde och skymtade olika småfåglar i automaterna när jag flyttade snö, t o m en domherre visade sej, samt ett gäng steglitser + alla de andra vanliga småttingar som alltid är där.

Jag fyllde på fågelmat och plockade med mej kameran ut för att se om inte domherren ville ställa upp på bild. Jag hade egentligen inte tid att stå ute, men bestämde mej för att en kvart skulle inte göra så mycket. Domherren kom inte tillbaka men det dök upp två vackra gråsiskor som tog för sej av fröna.

Jag lämnade gråsiskorna och gick in. Vi får väl se till helgen vad det kan bli för gäster i restaurangen. Jag måste hinna med en stunds spaning efter fotofikat i Uppsala på lördag. Tyvärr kommer jag att behöva sopa av bilen en gång till för det snöar fortfarande. Nu är det riktig vinter.

Hälsningar Lena

Vykortsvinter

Lördag och SMHI  lovade sol, kanske lite tveksamt hemma i Knivsta men definitivt norr om Uppsala. Jag bestämde mej för att göra en utflykt norrut och visst var det snö i Gävle och Sandviken men finast var det i trakterna kring Älvkarleby och Tierp. På väg hem bestämde jag mej för att göra några stopp.

Jag chansade och körde av E4 vid Älvkarleby. Ganska snart kom jag förbi ett vattendrag där det var riktigt vackert, dessutom kunde man parkera lagligt vid vägen. 

Det här är ju vykortsvinter tänkte jag när jag stod på bron och tog denna bild. Det är inte så stora mängder snö men träden är täckta och grenarna hänger. Nu är det dessutom minus 10 grader och strålande sol.

Jag körde ut på E4 igen för det skulle ha blivit väldigt mycket småvägar om jag fortsatt via Älvkarleby. Nästa avfart jag testade var Mehedeby och jag hamnade på en grusväg med riktigt vinterväglag mot Strömsberg.

Jag körde genom en skog med snötyngda granar där solen ibland lyckades leta sej ner mellan träden. 

Jag passerade genom en gård då jag började närma med Strömsberg. Det blev många fotostopp för det var så häpnadsväckande vackert. Det kändes som att jag var betydligt längre norrut än jag faktiskt var.

Solen var på väg ner och jag hade en tid att passa i Norrtälje där jag skulle hämta vårt nyrökta älghjärta. Det här blev mitt sista stopp innan jag körde genom Tierp och ut på E4 igen. När jag kom närmare Uppsala var det mulet och bara enstaka fläckar med lite tunn snö. 

Nu börjar en ny vecka.

Hälsningar Lena

Så kom snön...

...det började lite försiktigt på förmiddagen med små lätta flingor.

Men det gick fort när det väl satte igång och snart vräkte snön ner och allt blev vitt. Jag strödde ut lite jordnötter som snart snöade över men fåglarna verkar hitta dem ändå.

Jag hann inte mer än in så var nötväckan på plats och plockade åt se jordnötter, den kan bära flera i näbben.

Skatorna är ofta väldigt skygga inne i vår trädgård men den här ville absolut ha av godsakerna som fanns i snön.

Den hittade också vad den sökte och kom även tillbaka ett par gånger.

En nyhet för oss var denna gulsparv. Jag har sett dem i området med vi har aldrig haft någon på besök i trädgården förut. De var två stycken som kom idag.

Det var förstås mängder med talgoxar och blåmesar på plats, mest i automaterna.

Koltrasten är nog ändå den fågel som är roligast att titta på vid en matning. Vi har nästan bara hannar och de vaktar minsann allt, inte bara maten utan också bra utkiksplatser. Just den här stenen är poppis.

Stubben med utsikt mot skogen är en annan bra plats som man kan bråka om.

Äpplena uppskattas verkligen...

...och om man har ätit klart kan man ju sitta kvar och hålla koll.

Det finns ju en annan art som också gillar att ta en fruktstund. Det lovas mer snö till i morgon och jag är glad att jag inte förväntas vara på plats på jobbet i morgon.

Hej så länge,

Lena