On Location Photo Walk: Kapellskär

Jag nappade på erbjudandet att gå på fotopromenad med Wild Nature fotoresor och FS. Första promenaden gick genom Ridderholms naturreservat i Kapellskär, vilket är ca en och en halv timme hemifrån. Jag hade inte varit där tidigare och tyckte att en promenad med guide kunde vara ett lämpligt sätt att lära sej ett nytt ställe. Det var Frida Hermansson som ledde turen och det var minst 20 personer som gick med. Vi kom inte längre än innanför stängslet innan folk spreds i naturen. 

Det gick sakta och på vissa ställen vek sej benen som en reflex på många av fotograferna. Här en äng helt översållad med smörblommor. Det fanns en otrolig massa arter som blommade vackert längs vår promenadväg. Insåg också att det var rätt gott om fågel vid vattnet, men jag hade medvetet valt att inte bära på ett tele för att jag skulle ge andra motiv en chans. Det skulle handla om landskap enligt instruktionen så jag släpade på ett stativ och hade mer lämpliga objektiv än 100-500 mm.

Det var sol och en del moln, ganska fint och växlande. Ville man inte ha sol var det bara att vänta en stund. 

Vi passerade över en våtmark på en spång och kom till en gräsplätt med vackra, lila blommor som fick åtskilliga personer att bums inta lågt markläge. 

De hade blommat ett tag men det fanns fortfarande fina exemplar kvar av majvivan. Den har minskat kraftigt i Uppland men även i södra delarna av landet och de flesta lokaler finns numera på Öland och Gotland. Jag minns inte när jag såg en majviva senast  och bara att få se den gav kvällens promenad en extra kick. 

Vi stannade extra länge vid spången och majvivorna för att fika. Fridas fina hund Doris blev extra uppmärksam på vad alla gjorde när folk började prassla med påsar och ta fram godsaker. Annars tyckte hon nog mest att vi gick för långsamt.  

Det ingår i arrangemanget att ett kameramärke visar upp och lånar ut prylar till den som är intresserad. Denna gång var det Nikon och till slut nådde även de fram till spången. De fick nog slita bra genom terrängen med skrindan som var full med både kameror och objektiv. På spången var det visserligen slätt men jag tror att bredden på ekipaget gjorde det lite väl spännande. 

 Till slut nådde vi den punkt som var slutdestination för promenaden. Nu stod solen lågt och ljuset var mycket fint. Det blommade otroliga mängder gullvivor, ramslöken hade precis börjat slå ut och enstaka vitsippor fanns fortfarande kvar.  

Blommorna var oemotståndliga och det uppstod en stund då jag kände mej lite löjligt glad mitt i det gula med den kraftiga doften av ramslök i näsan. Vilket guldställe ! 

Vi hade nu nått ut till havet och om jag vände gullvivorna ryggen såg det ut så här. Jag använde för en gångs skull stativet (jag hade ju burit på det hela vägen). Det är inte riktigt min grej att vara ute på fotopromenad med så många andra människor, men man får ta det för vad det är. Det blev i alla fall ett lyckat arrangemang och vi hade nog väldig tur med vädret, för det har varit mycket växlande i regionen denna vecka. Det hade också kommit en rejäl regnskur hemma, som vi undgick ute vid kusten. 

Klockan närmade sej nio på kvällen och jag insåg ungefär hur sent det skulle bli innan jag var hemma. Men det var det värt. Jag tackade Frida och promenerade tillbaka till bilen, vilket var längre än jag trodde.   

Tog en sista bild över småbåtshamnen i närheten av där vi parkerat. Här fanns det mängder med skäggdoppingar som hade sina bon och låg på ägg, dessutom tofsvipor, gäss och en hel del annat kvitter. Det här stället kommer jag att besöka igen och det hade nog inte blivit av om jag inte följt med på denna tur. 

Hälsningar Lena

Det fina runt knuten

Våren går med stormsteg mot försommar och det händer mycket fint runt knuten just nu. Jag kände att jag måste stanna upp i min "Skåneresa" och ta en titt på hemmaplan, medans det fina finns kvar. På en undanskymd (alltför skuggig) plats har jag försökt få några av våra finaste försommarblommor att etablera sej. I år kan jag konstatera att förgätmigej tycks ha accepterat denna plats och de blommar för första året i mängd. 

Bland de försynta små blå blommar även gullvivorna fint. Det är exemplar som jag grävt upp från andra ställen i gräsmattan och flyttat hit. Här får de blomma ifred (för gräsklipparen) och jag hoppas att de fortsätter sprida sej. De breder fortfarande ut sej där jag grävde upp dessa, så det finns mer att hämta. 

Flera här på FS har visar äppelblomster och vi har ett träd som blommar för fullt just nu. Humlorna älskar det.

Vår ramslöksodling bredvid häcken blommar också vackert just nu. Det har blivit flera omgångar ramslökspesto och mycket god pizza, som vi ska försöka avnjuta en gång till innan det blir för sent. I år ser vi verkligen hur den spridit sej och förhoppningsvis kommer den att fylla ut hela det trista området vid häcken som annars bara hyser ogräs. 

Slutligen, de första är på gång. Vi har haft gröna tomater länge, men plötsligt börjar de skifta i färg. De är inte ätmogna än, men med den värme och sol som nu utlovas i helgen kan vi snart skörda de första.   

Hälsningar Lena

Magnolia service

Min sambos syster fyllde nyligen 60 år och vi var inbjudna till Ramundbergen för att fira henne, vilket bl a blev en blogg med renar. Vi gav henne en magnolia i present, för en liten fågel hade kvittrat om att hon gärna ville ha en i trädgården. Vi hade sett ut sex olika sorter som var lämpliga för området de bor (i utkanten av Stockholm) och bad henna välja. Lagom till första maj kunde vi leverera presenten, med full planteringsservice.  

Planteringen innebar en del grävande och vi hade med oss jord för att ge den nya plantan bästa möjliga förhållanden. Jorden under den här gräsmattan var långt ifrån optimal. Vilket vi hade gissat oss till, därav extra förberedelser. 

Till slut var den i alla fall planterad och en ring med stenar markerar var man inte ska trampa. Magnolian har grunda rötter. Nu återstår bara att se hur den klarar sej på Ingarö. 

Vi drog hem och kunde njuta av den ljumma kvällen i vårt växthus. Den sanslöst rosa drinken är Sarti rosa, en italiensk aperitif som man kan toppa med bubbel. Den har en smak av blodapelsin, grapefrukt och tropisk frukt, helt OK men antagligen inte något vi kommer att inhandla i några större volymer. 

Till middag blev det en riktigt vårinspirerad pizza med färsk sparris, ramslök (egen odling) och tunt skivad potatis. Vår egen tomatsås från förra årets tomatskörd låg i botten och såväl riven prästost som mozarella toppade pizzan. Ramslöksblad låg mellan potatis och sparris men vi gjorde också en ramslöksolja av blad, rapsolja, salt och chiliflakes som vi mixade och sedan  droppade ut på den nygräddade pizzan. Det var ffa det "gröna kladdet" som höjde den här rätten till skyarna.  

Vi serverade pizzan men skivad färsk gurka från vår egen planta. Jösses så goda gurkor det kan bli i vardagsrummet :-)

Hälsningar Lena

Första skörd!

Idag har vi skördat våra första små gurkor, de som växer i vardagsrumsfönstret och som ska ge färsk gurka fram till att vi kan börja skörda i växthuset. Det fungerade förra året. Gurkorna är aningen mindre i år, fast det är samma sort.

Vi har också skördat ramslök från odlingen som min sambo har byggt upp under ett par års tid. Nu vågade vi plocka en knippe blad och jag gjorde en pizza med ramslök, sparris (som vi tyvärr inte odlat) och tunt skivad potatis. Tomatsåsen på botten är från förra årets tomatskörd, jag har två burkar till kvar i frysen. Osten är mozarella, hemkört från affären. 

Det riktigt gröna på denna pizzabit är en tjock olja gjord på ramslök, chiliflakes och lite salt som man mixar med en neutral olja (typ rapsolja). Den ska man drälla på lite av vid servering. Det blev en förstklassig lunch och det känn kul att återigen börja plocka mat från egen odling.

Hälsningar Lena

Trädgårdstider, det finns redan sånt som går att skörda

Under våren var det bara kallt, kallt, kallt och blött (eller snarare fruset), sedan blev det, som genom ett trollslag, varmt, varmt, varmt och plötsligt skulle en massa plantor ut, gräsmattan pysslas om, sådd av frön, kryddlandet ses över, växthuset fixas, pelargoner omplanteras mm mm. Under två helger har vi nu gjort det mesta, på rekordtid. Idag då vi åt söndagsmiddag i växthuset konstaterade vi att vi var tidiga med vissa plantor, jämfört med tidigare år (det finns förstås en odlingsdagbok). Jag har också skördat en hel en del redan nu. Bilden ovan visar den första dillen som jag sådde i kruka 31 mars. Nu var den så frodig att det var dax att klippa av en del och stoppa i frysen. Jag kapar topparna och resten får växa vidare i krukan. Egen dill till första färskpotatisen vill man ju ha. 

Till vänster frodas en pak choi i en kruka. Pak choi är en asiatisk kålsort som är oerhört god wokad med chili och vitlök, lite sesamolja och gnutta fisksås (för sältan). Den är också dyr att köpa i butik och kanske en av få grönsaker som lönar sej att odla egen. Om man har ett växthus är det oftast inte så mycket i det så här tidigt på säsongen, då kan man ha dessa exklusiva kålsorter i krukor. Efter midsommar är det kört. Då blir det mer hål än kål. Till höger ett par små squashplantor. Här hann vi inte med, men de fick flytta ut ändå. 

Ramslök kan man ha i trädgården och min sambo startade ett ramslöksprojekt förra året. De lökar kan köpte och planterade på de absolut sämsta platserna i vår trädgård har tagit sej över förväntan. Bilden är stackad av fem exponeringar.

Under den höga, taggiga häcken i lerjord blandat med ogräs trivs ramslöken i permanent skugga. Det kommer en hel del små nya plantor som frösått sej från förra årets inplantering. Tanken är att de ska få ta över ogräsen längs denna häck och ge oss en vårskörd av denna delikatess för såväl soppa som pesto. I en liten villaträdgård gäller det att ta tillvara alla möjligheter.

Vitlöken som såddes i höstas artar sej utomordentligt (det som ligger runt om är gräsklipp, bästa gödningen och håller dessutom nere ogräsen). Jag har fyra vitlökar kvar från förra året skörd, nu är vi sålunda nästintill självförsörjande på den fronten :-) Det jag också skördat rejält mycket av är gräslök. Vår tuva är enorm och den är förstås som finast på försommaren. Jag skördade två stora burkar för ett par veckor sedan och det kan man inte ens se nu. Den har knoppar som ska få slå ut i blom för fjärilar och andra insekter gillar det.  

När jag planterade några blomplantor (som jag hittade då vi tog hand om gurkplantorna), dök den är fina gröna insekten upp. En gräshoppa eller möjligen en vårtbitare? Den var 6-7 mm lång men en helt perfekt "mini" av vad den kommer att bli som vuxen. Min erfarenhet av att jobba med syrsor är att de kläcks som nymfer och då har exakt samma utseende som de kommer att få som vuxna (minus vingar och yttre könsorgan). 

Eftersom jag planterat flera nya, små plantor körde vi bevattning en stund på den rabatten och den lilla gröna tycktes trivas när det blev blött. Jag kanske inbillade mej men det såg ut att dricka från dropparna på växtligheten. Jag trodde att den skulle försvinna direkt och gömma sej men det gjorde den inte, kanske var den också i behov av lite vätska. 

En liten spindel fick också en dusch av bevattningen och den tycktes ta det med ro. Den fortsatte att bygga på sitt nät som inte drabbades nämnvärt av att det regnade (artificiellt).

Avslutar med en bild som jag tog den 18/5. Det är vår "inomhusgurka" som står i vardagsrummets stora fönster. När övervintrade blommor flyttar ut i växthuset blir det mycket plats över här och förra året testade vi att ha en minislanggurka som fick växa och ge oss färsk gurka innan de började mogna i växthuset. Redan första veckan i maj skördade våra grannar två fina gurkor när vi var i Texas. Sedan vi kom hem har vi skördat sex gurkor. Den senaste idag till middag. Nu är det nya gurkor på gång och det kommer att finnas minst två till nästa helg. Det här fungerar också utmärkt i en lägenhet. Om jag inte minns fel kan nog N Tomas Meldert intyga det. Sorten heter Piccolino om någon är intresserad.  

Hälsningar Lena