Svalkande bad

Här kommer några svalkande badbilder och en glimt av olika badtekniker. Koltrasten viftar på bra med rumpan. 

Men staren verkar vara ännu effektivare. Som en utombordare där bak. Den står helt stilla i övrigt när den gör detta. Den inleder dock badet med att doppa huvudet.

Gulärlan vispar lite mer försynt, men den ser också till att bli helt blöt innan den kommer till vispandet. 

Den vackra turturduvan känner på vattnet en lång stund innan den bestämmer sej för om den ska bada eller inte. Den går fram och tillbaka och rör med näbben i vattnet några gånger.

Till slut plumsar den i och då blir det bada av.

Men den behåller en del av sin värdighet och blöter inte ner fjädrarna på huvudet.

Nötskrikan badar däremot av hjärtans lust och kommer att bli fullkomligt dyngsur innan den är klar. Den skvätter och njuter med hjässfjädrarna på topp. 

Ingen av de fåglar jag såg under veckan badade med sådan frenesi som nötskrikan.

Rödhaken är också glad i badet men det tog en lång stund innan den kom fram till att den skulle doppa sej. Det är nog förenat med viss fara att bada när man är så liten.

Ett par steglitser tjafsade förstås lika mycket som de badade. 

" - Kom och doppa dej nu din badkruka!" tycker jag att den här förmedlar till sin partner. Båda blev blöta till slut men inte samtidigt. Kan vara att en höll uppsyn medan den andra badade. 

Stenknäcken är en tuffing och den vill absolut inte ha sällskap i badet. Den började med att dricka varje gång den kom. 

Den här gången hann den inte kliva ner i badet förrän det kom en taltrast som verkade vilja bada på samma ställe. De där platta stenarna var ett populärt ställe för många arter.

Taltrasten gjorde ett utfall mot stenknäcken som svarade direkt med att hoppa rakt upp.

Taltrasten försökte flera gånger med stenknäcken var orubblig...

...och trasten fick backa. Till slut gav den sej.

Stenknäcken fick bada ifred och bofinken som precis lockats dit av skvättandet drog direkt. 

Taltrasten fick välja en annan sida av dammen för att få sej ett dopp. 

Avslutar med en bedårande söt grå flugsnappare som plaskade på rätt bra när den väl vågade gå i vattnet. Men den höll sej på en grund plats.

Den lättade fick rakt upp i luften då den avslutat badet.

Otroligt nog blev huvudet helt skarpt på den snabba lilla flugsnapparen. 

Hälsningar Lena

Finbesök i restaurangen

Vi har fortfarande fågelmat kvar så det sitter ett par automater i trädgården. Kylan som dragit in de senaste dagarna har gjort dem väldigt populära och vi har haft mängder med gäster. När vi åt lunch igår dök det upp tre lite större fåglar,... stenknäckar! Jag rusade iväg och hämtade kameran men då hade de förstås dragit, men de kom tillbaka. Först spanade de från grannens äppelträd.  

Sedan närmade sej den första våra automater via en extrapinne. 

Hmmm, den tittade på automaterna där det för tillfället satt grönsiskor och steglitser. 

Den här var lite svår för en stenknäck. Helt klart gjord för mindre fåglar.

I den andra automaten har den i alla fall hittat ett sätt att sitta men det blir lite trångt och den ser med rätta missnöjd ut. Maten finns ju där men hur ska man kunna äta den. Fast hackspetten har lärt sej att äta ur denna automat, men den fick träna ett tag...

Här har den hittat extrapinnen som koltrastarna brukar använda. Det funkade sisådär och den flaxade runt en del. 

Efter en stund kom vad jag tror är fru stenknäck ned och kollade läget. Hon började på samma plats som sin partner men tog det mer lugnt och metodiskt. 

" - Här går det ju utmärkt att sitta om man hukar sej lite"

Hannen kom snart på att det bästa stället var på marken under automaterna. Inget tjafs med pinnar och små hål, här låg ju maten serverad.

Det var två hannar och en hona som kom, men den andra hannen drog ganska omgående. Alla bilder är tagna genom treglasfönster från köket, annars skulle jag inte få komma så nära. Vi ser stenknäck i trädgården två, tre gånger om året och hade tur att vi var hemma för det var ju lunch en torsdag. En liten coronabonus.

Hälsningar Lena