Etapp 4: Hooverdammen och första sträckan på Route 66

Den 26 december lämnade vi LasVegas och påbörjade en resa som skulle ta oss till Richardson, Texas i god tid för att fira nyåret hos min syster och svåger. Vårt första stopp på resan kom redan efter ca 40 minuter. Vi stannade först en kort stund och blickade ut över Coloradofloden. Runt hörnet svängde vi sedan av på en liten slingrig väg som tog oss fram till en säkerhetskontroll där alla rutor på bilen skulle vara öppna och vi fick en fråga. " -Har ni några vapen i  bilen?" 

 Vi lyckades hitta en parkering och började vandra upp mot en utkiksplats. Det stod folk och tittade upp på bergssidan, några pekade. Där, på en till synes helt omöjlig sluttning, gick några "big horn sheep". Jag hade bara 24-105 mm men avståndet var inte så långt, dessutom ville jag ha med miljön.

Hur kunde de bara klättra runt där på den branta bergväggen? Tänk också på hur deras fötter ser ut, det är ju klövar, inte sugfötter.

Efter ytterligare trappor kom jag ut på en bro där jag gick rakt ut till ungefär mitten. Framför mej hade jag Hooverdammen, en 222 m hög kraftverksdamm som byggdes mitt under depressionen mellan 1931-1936. Dammbyggnaden är uppkallad efter Herbert Hoover, som var USA:s president när bygget startades, men den invigdes 30 september 1935 av president Franklin D. Roosevelt. 

Vi körde över dammen och upp på andra sidan. Här kan man se bron som jag stod på i bakgrunden. Dammen är byggd över Coloradofloden med Nevada på ena sidan och Arizona på den andra.

Vattennivån har nått upp till kanten där det ljusa berget slutar. 

Vi passerade in i Arizona och helt plötsligt "tappade" vi en timme. Klockan var inte 11 utan 12. Om någon som läser detta planerar att åka förbi och titta på dammen kom så tidigt ni kan. Vi fick stå i kö ca 10 minuter och lyckades hitta en parkering på första stället. När vi åkte därifrån var kön till säkerhetskontrollen ca två kilometer.

Vi lämnade Hooverdammen och körde sydost på I93 mot Kingman. Det var bred motorväg och landskapet växlade.  

Häftig utsikt på vissa ställen.

I Kingman tog vi av på en betydligt mindre väg som inte heller var lika väl underhållen. Nu körde vi österut på den välkända Route 66 som sträcker sej mellan Santa Monica, Californien till Chicago, Illinois.

Här växlade landskapet ännu mer och det dök upp små samhällen längs vägen. Vi hade också järnväg på ena sidan under långa sträckor. Route 66 är en av de ursprungliga vägarna inom USA:s landvägsystem. Den byggdes längs tidigare vagnsleder och öppnades som landsväg 11 november 1926. Det är alltså 100-års jubileum för denna väg i år.

Vissa sträckor var väldigt platt, men det var ändå inte tråkigt och det dök upp en gård här och där. Route 66 är nu till stor del ersatt av Interstate 40, men det går fortfarande att köra vissa sträckor.  

Vi behövde sträcka på benen och stannade till vid ett ställe som hette Havasupai lodge. Det var en mack med ett café och ett motell. Vi behövde inte tanka och det var oklart om det ens gick att köpa bensin här. Ni som har sett Pixarfilmen "Cars" känner kanske igen Radiator Springs och det stod även några gamla brandbilar längs vägkanten här.  

Vi gick in och det såg rätt annorlunda ut jämfört med de vägkrogar som finns längs motorvägen. Här kunde man bara få en sorts kaffe och utbudet av snacks var begränsat. Men det fanns glass i en box och toaletter. 

I Cafédelen pågick något slags möte och jag har insett i efterhand att Havasupai är namnet på den urfolkstam som bor i området kring Grand Canyon. De förlorade sin mark när Grand Canyon blev nationalpark 1919 men återfick stora delar 1975.  

Vi gjorde som många andra turister som stannar här. Sedan bar det ut på vägen igen. Vi ville ju helst komma fram till dagens slutdestination innan solen gick ner.

Hej så länge, 

Lena

Bjarne 2026-01-23 08:01

Det måste vara spännande att åka genom så många olika sorters landsväg och på vägar av olika standard. Kul att se Hooverdammen. På första bilden ser den inte så stor ut, nästan som en leksak, men det är förstås ovanifrånperspektivet.
Det är något särskilt med amerikanska caféer och diners. En mycket speciell stil, även om det förstås finns varianter!
Bilden hyfsat i mitten med en sjö i fjärran är en riktigt fin landskapsbild.
Hälsningar Bjarne

Besvara

RolfEric 2026-01-23 08:26

Roligt att se tjockhornsfår klättra. Jag har provat att gå med stavar uppför berg. Och fyra fötter ger bra balans, men ändå imponerande hur de klättrar bekymmerslöst

Besvara

mojje 2026-01-23 08:30

Spännande och intressant läsning. Fint visat med bilder också. Bra inlägg tycker jag.

Besvara

pdahlen 2026-01-23 08:31

Hooverdammen besökte vi på vår bröllopsdag, många gifta besöker ju Niagarafallen men det låg ju för långt bort så detta fick bli en ersättare 😊. Vi flög faktiskt över dammen också, så det blev några flygbilder när vi flög från LA en vecka senare.

Vi var också på besök hos en chokladfabrik vid LasVegas för att göra något oväntat. Kul med getterna, är det mer eller bättre grönska längs bergssidorna? bordeinte finnas någon annan anledning att klättra där, om man inte tycker om utsikten eller spänningen kanske?

Kul att återse områdena och fina bilder du visar. Jag fotograferade då med dia och jag hade runt 20-25 rullar med hem, det är mindre antal bilder än vad jag nu tar på en dag

Besvara

sveka 2026-01-23 10:14

Fascinerade bilder som du förmedlar från ett slags ikoniskt ur-USA som vi känner från populärkulturen. Landskapet från westernfilmerna och alla bensinmackar och diner-interiörer, med sina röda eller gröna galonklädda säten, från Eggleston och andra fotografer. Det finns mycket nostalgi kring detta, och jag kan tänka mig att ni kände detta mycket påtagligt under er resa. Frågan är väl hur den känslan kommer att kunna bestå i dessa tider.
En intressant detalj är dina bilder där men ser spår av tidigare vattennivåer i Lake Mead (bild 4 och 6). För några år sedan kom det larmrapporter om katastrofalt låga nivåer hos Coloradofloden och de uppdämda sjöarna. Vet du hur läget är nu?
Hälsningar Sven

Besvara

Margareta Cortés 2026-01-23 10:55

En riktigt fascinerande biltripp ni gör! Det är något särskilt med att följa vägarna genom det amerikanska landskapet, där varje kurva bjuder på nya motiv — från vidsträckta vyer till oväntade möten med vilda djur. Jag fastnade särskilt för bilden av dammen uppifrån; den hade en mäktig känsla av både skala och precision, nästan som att se ett gigantiskt mönster uthugget i landskapet. Det märks att ni verkligen tar vara på allt som dyker upp längs vägen.

Besvara

Wolfgang 2026-01-23 11:23

Jag följer Din spännande resa fast jag inte kommenterar alltid. Jag har varit i New York och Washington DC, men aldrig i Kalifornien, så det är mycket intressant att se Dina bilder och att läsa Din text!
Hooverdammen är mäktig att se på bild, men i verkligheten måste den vara ännu mer imponerande.
Den byggdes ju för elförsörjningen i området, fast Las Vegas existerade inte på den tiden, men numera är Las Vegas mycket vattenkrävande i ett extremt torrt område, vilket sätter press på Coloradofloden med påföljd att mindre vatten når naturen nedströms, varför Hooverdammen är kontroversiell av natursynpunkt. Mvh Wolfgang

Besvara

TheInvisibleJackal 2026-01-23 11:28

Intressant läsning och bra bilder. Med tanke på hur utveckling är i USA och att jag har läst att många turister numera undviker USA. Märker ni av att det är mindre turister?

Hälsningar Jörgen

Besvara

Vibybo 2026-01-23 13:31

Hooverdammen är ju känd, men ett kraftverk (om än stort) känns märkligt som turistmål. Bergsgetterna var fina, lite grönt har de ju. Landskapsbilden påminner i hög grad om de bilder jag sett från centralasien, hur högt var ni? Helt klart en spännande resa med bilder som måste ses förstorade.

Besvara