Hägerns gäddkalas

Eftersom solen strålade i helgen gjorde vi en utflykt till Rosersberg och promenerade längs en sjö. Det stod en häger på grunt vatten och spanade. Avståndet var långt och jag brydde mej inte så mycket om den. 

Plöstligt såg jag dock att det plaskade till och så kom hägern flygande med något stort i munnen.

Bilderna är kraftigt beskurna men man kan ändå ana ett den ser mycket nöjd ut.

Hägern har huggit en stor gädda och blir första bara sittande med fisken i munnen. Inte helt lätt att svälja den hel kan man anta.

Efter en del bollande med fisken sväljer hägern den på några sekunder. Bilderna håller inte särskilt hög kvalité, men det var ändå roligt att få bevittna detta.

Det blir lite knöligt i den långa halsen när den är full med gädda.

Hälsningar Lena

Ny art !

I helgen dök det upp en ny art i fågelrestaurangen. En svarthätta. Den blev art nr 32 i vår trädgård som jag lyckats artbestämma.

Annars är det mycket grönsiskor just nu och även grönfinkar. De uppskattar verkligen vattnet som vi ser till att byta ofta.

Vi har ett par svartmesar som är trogna gäster.

Jag tog en tur ner i skogen bakom vårt hus. Hela tiden hörde jag en gröngöling och jag skymtade den vid ett par tillfällen, men några bilder blev det inte. Den enda som ställde upp var nötväckan som pysslade med heminredning. 

Så här fin miljö har vi inte i trädgården.

Domherren har också varit på besök i helgen, med inte mindre än tre damer. De äter dock helst från marken och som det ser ut nu blir det inga vettiga bilder där.

Hej så länge,
Lena

Nyskördat sallad till fredagsmyset

Idag skördade vi våra första egna salladsblad för säsongen, helt och hållet uppdrivna inomhus och med rötterna i en vattenlösning med näring. De smakade verkligen gott. På länken under kan ni beskåda hur min sambos salladsexperiment såg ut i mitten av februari

 http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/nu-spirar-salladen-inomhus.htm

Ikväll blev det först en liten aptitretare med rökt lax, pepparrotsost och färskplockad sallad på tunna örtkryddade knäckesticks.

Till varmrätt åt vi nystekta laxburgare på färsk och rökt lax med avokado, råstekta potatisklyftor och hemgjord bostongurka (på egenodlad gurka). Salladen fick en lite undanskymd roll i denna rätt men den hade sin givna plats.

Vi behövde ingen efterrätt...

Ha en trevlig helg,

hälsningar Lena

Norsk Naturfotofestival 2017

I år fick jag den stora äran att vara med på Norsk Naturfotofestival i Ski. Det var ett tredagarsarrangemang späckat med spännande föredrag och fantastiska bilder. Det var mycket stor bredd på innehållet i de olika föredragen, vilket tydligt visar att naturfoto kan vara ett vitt begrepp. 

Festivalen var ordentligt annonserad på husen i central Ski.

Espen Bergersen har fotograferat valar och späckhuggare utanför Tromsö under sju år och visade makalösa bilder samt höll ett mycket underhållande föredrag. Han visade också en del film tagen med drönare på de imponerande varelserna.

Alla föredrag samt utställningen var i en biograf. Eftersom det även gick en del matineförställningar i andra salonger var vi ständigt omgivna av popcorndoft.

Lokalen tog ca 400 åskådare och det var mycket folk på alla föredrag. Om man inte deltog i hela festivalen kunde man köpa dagpass eller biljetter till enstaka föredrag. Vissa talare drog full hus.  

Jag hade min presentation på fredagen och kunde sedan njuta resten av helgen. Det kändes väldigt häftigt att se sina egna bilder i biosalongsformat. På bilden ovan är det Anders Geidemark som gör sig redo. Han höll ett medryckande personligt föredrag som bitvis berör väldigt mycket. 

Anders signerar böcker i pausen.

Utanför biosalongen var det utställning, bokförsäljning och allmänt mingel. Under föredragen fick man inte fotografera i salongen men i utställningshallen var det förstås OK.

Utställningen var inte så stor men i gengäld fick man möjlighet att titta ordentligt på bilderna och träffa flera av fotograferna eller prata med föredragshållare.

Sist på fredagen fick vi möta en visuell poet....Arno Rafael Minkkinen. Han fascinerade oss i en och en halv timme med sina berättelser och självporträtt i naturen. Många av bilderna var svåra att förstå hur han burit sej åt för att ta och vissa hade helt klart kommit till under livsfarliga förhållanden. 

Minkkinen är nu 71 år och skapar fortfarande nya bilder med sin kropp. Han håller även workshops och har för närvarande en utställning i Oslo.

En stor överraskning var att alla föredragshållare blev bjudna på lunch hemma hos Pål Hermansen, som är ledare för festivalens programkommitté . Han bodde mycket fint i en skogsglänta där man lätt kunde förstå att många bilder blivit till bara runt knuten. 

Mannen i rött är George Popp från Österrike som pratade om "The Vienna project". De har under fem års tid fotograferat vilda djur i stadsmiljö. De har använt en mängd olika tekniker för att få bilder på djuren och alltid dessutom försökt få med något som tydligt visar att vi är i en stad, helst en sevärdhet från Wien. Det finns djur på ställen där vi minst anar och det är betydligt fler arter än råttor. 

Här diskuterar Popp med Bernt Östhus. Bernt visade fantastiska bilder på djur från sin närmiljö i Tröndelag. Han var en av få föreläsare som inte hade fotografi som yrke utan som hobby och de flesta bilderna var tagna mellan 02-06 på morgonen (dvs före jobb och familjebestyr). Gissa om ljuset var fantastiskt.

Festivalen avslutades på söndagen med Stein P Aasheim, som var med på den första norska expeditionen till Mount Everest 1985, men som även genomfört en mängd andra spännande äventyr i riktigt "tuff" natur.

Jag skulle kunna skriva om alla föredragshållare jag fick uppleva under festivalen, alla med sina unika budskap och bilder som fick oss att i ena student skratta och häpna, men i den andra att beröras djupt av såväl grymhet som skönhet. Det skulle dock bli på tok för långt. Hela festivalen var ett toppenarrangemang som jag garanterat kommer att besöka i framtiden och varmt kan rekommendera.

Hälsningar Lena

Edsbergs slott gav god utdelning

När jag såg Fredrik Norlings fina bilder från Edsbergs slott i Sollentuna, där han lyckats fånga båda våra minsta fågelarter under ett besök, insåg jag att dit måste vi åka. SMHI lovade fint väder under lördagen och då drog vi dit igen, vårt andra besök....och nu hade vi tur.

Gärdsmygen är vår näst minsta fågel och väger ca 10-11 g. Den sitter sällan stilla och det blev hur många suddbilder som helst. Skillnaden i ljus mellan skugga och sol var också en utmaning. Det blev snabba omställningar ibland. 

Så här ser man ofta gärdsmygen. En brun liten fågel som är svår att få syn på bland bruna löv och buskar, men jag gillar ändå denna bild. Lägg märke till att man kan se glimten i ögat på fågeln i speglingen.

Talgoxen som badade under en rhododendron kunde jag inte motstå, fast den är en av våra vanligaste småfåglar. 

Fint med ett bad i vårsolen.

Vi fick uppleva kungsfågeln på nära håll och jag fick mina finaste fågelbilder hittills i år. De kan ni se i gårdagens blogg på länken under. Ovan sitter den lilla fågeln i vattendraget och bilden är ganska hårt beskuren. Helt bedårande att få se och uppleva. De väger bara ca 5 g. Otroligt att de klarar vintern.

 http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/antligen-kungen-stallde-upp-och-poserade.htm

Vi fick se flera trädkrypare och de ser onekligen lite roliga ut då de springer uppför stammen.

De är rätt väl kamouflerade.

De charmerade stjärtmesarna fanns även här och de hoppade ofta runt på marken, vilket inte blir så bra bilder. Under ett kort ögonblick satt den på en sten i bäcken.

Det gäller att hinna med när tillfälle ges. De här sitter inte heller stilla särskilt länge.

Mycket förvånande satt det en strömstare i den lilla bäcken som rinner genom parken. Det var alldeles för lite vatten för att den skulle kunna dyka.

Men det går tydligen att fixa mat även bara genom att vada i vattnet.

Verkligen kul att man kan hitta alla dessa arter, plus många till, i en slottspark i Sollentuna. Edsbergs slott är väl värt ett besök. 

Hälsningar Lena