RAYNOX GOES UNDER WATER

Inspirerad av Helénes inlägg om vad man kan åstadkomma genom att sätta en Raynox DC-250 på ett makroobjektiv rotade jag igenom några album. Jag har satt Raynoxen på ett 60 mm makro, för det var vad jag kunde kombinera  och få plats med i undervattenshuset. Jag har också använt två blixtar.

Det korta skärpedjupet i kombination med att allting rör sej lite under vatten gjorde det väldigt svårt att få bilder med skärpa ens någonstans. Jag jobbade en del med hydroider men de svajar förvånansvärt mycke när vattnet rör sej lite.

Jag upptäckte små vackra detaljer på hydroiderna som jag inte tänk på eller ens sett förut.  Men det blev också tydligt att de har ett grovt mindre vackert skaft.

Ibland fick jag med små bonusdjur som detta lilla kräftdjur. Hade nog inte riktigt koll på denna när jag tog bilden.

 Den här bilden är full med små djur och de som synns bäst är spökräkorna. De är nästan genomskinliga och svajar hej vilt fram och tillbaka.

Den här lilla nakensnäckan, som jag tror att några av er sett tidigare, har en spökräka bakom sej som står och hejar på, eller vad den nu gör.

Jag har provat denna kombination på några dyk och det kräver mer övning än jag har möjlighet att dyka. Men några gånger till kommer jag nog att prova för det öppnar sej en ny värld av små djur där nere.

Alla bilderna ovan är tagna på Väderöarna.

Ha en bra kväll

Lena

Vraket i Krakhellesund

S/S Ferndale är ett vrak som ligger vid Krakhellesund i Sognefjorden. Hon var lastad med ammunition och ledde en konvoj under tysk flagg. Kaptenen hette Karl Wagner och året var 1944.

Den 15 december var vädret mörkt och dimmigt. Ferndale går på grund mot Seglestenen i Krakhellesund och blir liggande. Den 16 december beordrar kaptenen dykare till platsen för att få en uppfattning om skadorna på fartyget. Dykbåten Parat anländer och lägger sig mot Ferndale. Klockan 11:47 anfaller 19 Mosquitos från Skotska Banff Strike Wing...

Både Ferndale och Parat börjar brinna våldsamt. Besättningen försöker släcka bränderna men en timme senare kommer attack två från luften. Båda fartygen sjunker men besättningen lyckas sätta sej säkerhet.

SS Ferndale ligger nu i 45 graders lutning med akter däck på drygt 40 meters djup. Hon är 116 m lång och 16 meter bred och ett imponerande vrak att dyka på. Precis brevid ligger den betydligt mindre Parat. Däcket är på ca 55 m djup vilket för djupt för mej. Jag har därför inga bilder på Parat.

 På denna bild är det ca 30 meter djupt och sikten är förvånansvärt bra. Just denna bild är tagen i april och det är fortfarande riktigt kallt i vattnet. Som finast är det i januari och februari, då kan sikten vara upp till 50 meter och man kan se Parat från ovan, utan att behöva gå ner på hennes däck.

 När man kommer upp på grundare vatten ökar påväxten på vraket. Sjöpungar, död mans hand, tareblad mm. Denna bild och de påföljande är tagna i januari 2011.

 Djupet på denna bild är ca 15-18 meter och det växer fullt med anemoner och död mans hand på vraket. Går man grundare blir påväxten så omfattande att det blir svårt att skönja vraket. Dykbåten synns till vänster.

När man kommer till denna nivå på vraket vill man hellre ha makro på kameran. Det finns mängder med roligt smått blande dessa anemoner t ex många fina små nakensnäckor. Men det går inte att byta objektiv under vatten, enda lösningen är två kameror....

 När vi till slut bryter ytan är det inte ovanligt att det ser ut så här. Det här är från ett januaridyk som bjöd på mycket fin sikt under vatten, med molnen låg väldigt lågt ovan ytan. Det snöade i alla fall inte...

Hälsningar Lena

Svartvitt under vatten - går det ?

Det publiceras en hel del svartvita naturbilder, även på fåglar och djur, och då blir man ju lite frestad att testa om det kan fungera på undervattensmotiv också. Traditionell ser man ofta vrakbilder i svartvitt och det har även jag visat tidigare.

Vrak fotograferas ofta utan blixt med höga ISO och hela bilden får en blågrön, ibland lite grumlig, färgton. En konvertering till svartvitt tar bort det blågröna samt ger kanske lite mer spänning och mystik till vraket. 

Den här bilden har jag publicerat tidigare här på FS för jag gillar motivet. Kvalitén är urusel och jag försökte komma runt det genom att konvertera till svartvitt. Någon kommenterade att det grumliga vattnet bidrog till spänningen i bilden och kanske det svartvita kan göra det också i detta fall.

 Fungerar ett motiv som detta i svartvitt? Det här är en typisk vy från västkusten, ganska grunt och med ett stimm av småsill.

 Som ett exempel på ett makromotiv väljer jag denna räka som sitter på ett tareblad. Jag har svårare att hitta lämpliga makromotiv att testa på er, för det känns lättare att ta t ex

en bild av ett sjölejon. Avslutar med denna. Det vore roligt att veta vad ni tycker. Jag ska testa lite mer och gräva i mina mappar efter lämpliga motiv.

Ha en fin kväll

Lena

Mönster under ytan

Ibland hamnar man i någon pöl som kanske inte har så mycket spännande liv att bjuda på. Eftersom man ändå är i vattnet kan det löna sej att titta mot ytan. De simplaste vassruggar kan nämligen ge fina effekter på ytans undersida.

Effekterna blir lite olika om ytan är lätt krusig eller helt blank. Att det blir speglingar även på vattenytans undersida känner nog bara dykare till (och ni som läst i min blogg tidigare).

Dessa bilder kommer från ett vattenfyllt grustag som är ett bra ställe för nybörjare att träna med sin utrustning. Sålunda har jag tillbringat ett antal timmar här med min lokala klubb, men även när vi själva behövde testa nya prylar.

 Fortfarande på dagtid men i en mörkare del av dammen. Speglingarna blir spännande när vattnet rör sej lite.

 Vass är inte bara raka strån som ni ser.

Hälsningar Lena

När solen kom fram

Efter en god natts sömn i ett lite stuga i Rättvik åkte vi återigen till sjön Storaxen. Morgonen var krispig och marken frostig. Jag tänket på de som åkt till Säter för att fotovandra. De hade nog samma väder som vi dvs mulet och ganska kallt. Vattnet var dock helt blankt när vi kom fram till sjön och det låg lite dimslöjor precis ovanför ytan. Kanske kan det bli några bra motiv ändå...

I dagsljus valde jag Tokina 10-17 mm fisheyezoom och ställde den på 10 mm. Så här såg det ut under den lilla privata badbryggan. Vattentemperaturen var 8 grader, vilket även den kvarglömda termometern visade.

I vassen precis vid kanten experimenterade jag lite med Snell´s fönster, som finns förklarat ett tidigare inlägg. Blev egentligen inte nöjd med något men visar ändå denna bild för att ni ska få se hur liten och söt en gädda kan vara. Den pyttelilla gäddan ligger strax under skaftet till näckrosbladet, lite till vänster om mitten. Just i detta läge önskade jag förstås att jag valt makro på detta dyk istället.

 Simmade vidare och hittade dessa gamla störar som satt fast i botten. Passade också för några experimentbilder med Fredrik simmandes mellan dem.

 Försökte mej sedan på att få bilder med fina speglingar på undersidan av vattenytan men också med lite gula och gröna träd i ovankant. Vi höll oss hela tiden väldigt grunt för fiskarna hade gömt sej och så mycket mer finns det inte i denna sjö.  

 Det börjarde bli kallt och vi var på väg upp när solen plötsligen kom fram. Ljuset i den lilla sjön blev med ens magiskt. Jag mixtrade med vinklar och exponering och blev faktiskt betydligt varmare, åtminstone tillfälligt. 

 Solljuset varade bara en kort stund och sedan var magin som bortblåst. Det hade även börjat blåsa så den blanka vattenytan var nu full med krusningar. Det var definitivt dax  att gå upp och packa ihop för denna gång.

Njut av söndagen

Lena