Koltrastar i snö

Idag var det perfekt väder för att sitta ute och spana på koltrastarna i fågelrestaurangen. 

Jag riggade min hemsnickrade ersättare till stubben och fyllde på med nötter och frön. Förutom all fin nysnö som fallit fick jag även en del snöfall när någon liten fågel satte sej på en gren ovanför. Ibland hamnade det lägligt bakom stubben, ibland framför och då blev autofokus helt förvirrad några gånger. Så här ser i alla fall hela matplatsen ut.

Koltrastarna var snabbt på plats när jag lämnat stubben och satt mej till rätta på altanen. Jag har flera hannar med små vita fläckar i fjäderdräkten och kan då känna igen vissa individer. Det här är en av stammisarna.

Här fick jag fint snöfall i bakgrunden.

Partiellt snöfall i alla fall. Notera att det sitter en fågel i bakgrunden till vänster. Det var kö till restaurangen ibland.

De här två dansar fint tillsammans.

Men en del verkade ha taktiken att skvätter jag bara tillräckligt med snö, kanske det räcker för att den andra parten ska ge sej.

Specks, en av mina favoriter, blev ordentligt purrad.

Men det brydde han sej inte om.

" - Bry er inte om mej grabbar, jag ska bara ta en nöt."

Ibland var det riktig kaos men det blir sällan bra på bild. Den här fick vara med ändå.

Jag hade kunnat sitta kvar länge för solen värmde t o m där jag satt. Klockan började dock närma sej 11 och OS finalen i curling, dessutom pågick redan 5-milen och jag började få svårt att koncentrera mej.

Jag hörde en nötskrika i skogen men såg den inte. Koltrastarna kivades på.

Det är samma par på de två sista bilderna och den högra fågeln vände i luften och bytte riktning. De är inte så duktiga som kolibrier, men jag blir ändå imponerad när jag tittar på en bildserie där de går något sådant. Jag hade förstås mer än koltrastar i restaurangen men det får jag ta en annan gång. Det första jag såg då jag kom in (och hade satt kameran på nerladdning) var två nötskrikor som intog stubben, typiskt. Men det fick bli OS istället.

Hälsningar Lena

På väg till jobbet

Det har varit klart och riktigt kallt på mornarna denna vecka och jag har insett att ljuset nu är tillbaka så pass mycket att jag kan stanna och fotografera på väg till jobbet och ändå komma fram vid den tid jag föredrar. 

Denna morgon kör jag en omväg och passerar ett par platser längs den väg jag körde när jag bodde i torpet, dvs före 2005 då vi flyttade till Knivsta. 

Solen är nästan uppe och jag inser att jag nu löper stor risk att möta en buss. De går inte ofta på den här vägen men jag hade koll på morgonturen när jag körde här dagligen. Det är alldeles för smalt för att möta en buss och vintertid givetvis ännu knepigare än sommartid. Jag tar några bilder snabbt och hinner fram till en korsning innan jag ser bussen. Jag undgår mötet helt. 

Slutligen kommer jag fram till den korsning där jag måste ta höger för att komma till Uppsala. Jag har ingen bil bakom mej så jag kör ner sidorutan och riktar kameran åt vänster. Solen har nu gått upp och jag kan föreställa mej hur den skiner rakt i ögonen på de bilar som är på väg söderut. Jag stoppar kameran i väskan på passagerarsidan och vänder norrut. En dag kvar före helgen.

Hälsningar Lena

Gysinge bjuder på en del andra motiv

Det finns en hel del annat att se i Gysinge och Färnebofjärdens nationalpark än bara utter och bäver. Bruket lockar en del fotografer som inte släpar på stora teleobjektiv. 

Mycket is i det strömmande vattnet. Vid sista besöket hade ännu mer frusit igen jämfört med mitt första besök för ca 2 veckor sedan.

Jag spanade efter strömstaren som Ing-Marie brukar fota här, men jag såg ingen. Ett ögonblick senare då jag passerade över en liten bro kom den flygande rakt mot mej. Jag ryckte upp kameran och fick två någorlunda skarpa bilder innan den passerade mej och försvann bort.

Jag stod kvar på bron lite överrumplad med kameran i handen och då kom en mink skuttande precis nedanför, i kanten där det var fruset. Den försvann också rätt snabbt 

Vid broarna där jag spanade efter uttern finns det vissa träd som jag ofta stannar till och tar en bild på. Nu var det lite krispig rimfrost på grenarna. 

Jag har också en favoritek. Det är egentligen två ekar men det är en specifikt som jag alltid förevigar, oavsett årstid.

De här grenarna kan jag inte motstå.

Hälsningar Lena

Utterspaning i Gysinge

Efter Ing-Maries inlägg med utter från Gysinge har jag varit där tre gånger och spanat, till slut fick jag utdelning. När jag tog den är bilden såg jag faktiskt inte att det var en utter med (en liten mörk plutt till höger) förrän jag kom hem och tittade i datorn. Den var antagligen bara uppe på isen en kort stund innan den dök igen. 

Det första jag fick se när jag kom fram var en bäver som lg på isen och "chillade". Det låg där ett par timmar utan att röra sej nämnvärt. Inga problem med istappar i pälsen om man bär bäverpäls. 

Uttern kom betydligt närmare än på första bilden. Det var en ganska ung individ, inte så stor. Det var krispigt kallt men jag kan fotografera med vantar och när jag inte tog bilder kunde jag ha händerna i fickorna på jackan.

Bilderna är tagna med 500 mm och därefter beskurna. Uttern är lite skygg av sej så det gäller att ta det lugnt och inte störa den.

Den räds inte heller att dyka i strömmande isvatten.

Plums!

Den kom ofta upp med någon godsak i munnen, som en fisk eller groda.

Vi var fyra personer som andäktigt följde den lilla utterns förehavanden. Plötsligt dök den upp på andra sidan strömmen och skuttade iväg in bland träden. Där rullade den runt i snön för att pressa ut vatten ur pälsen. Helt omöjligt att få på bild.

Den var snart tillbaka i forsen och nu hittade jag ett nytt ställe att spana från. Det gällde bara att hitta en glugg mellan grenarna.  

Bilderna är fortfarande rejält beskurna men den var närmare nu än innan. Jag kunde lugnt stå bakom en gles ridå av träd och se den dyka efter ätbart, som den tog med upp och kalasade på.  

Cool får man väl säga. En riktigt liten predator.

Det här var också en cool snubbe. Han hade kört fyrhjuling från Hofors! En resa på 45 minuter i minus 13 grader som det varit på morgonen. 

Hälsningar Lena

Räven raskar...

Rävarna är väldigt aktiva just nu och när jag åkte ut en morgon fick jag syn på två stycken som åt frukost ganska nära vägen. Jag körde ett par hundra meter till, vände på en liten sidoväg, ställde in kameran och körde tillbaka med sidorutan öppen. De märkte direkt att jag stannade.  

Men den ena, som började ge sej av, stannade i alla fall och tittade tillbaka på sin partner. Tack för den.

Sedan gav de sej iväg och skatorna kunde ta över det som var kvar av festen. 

Hälsningar Lena