Öhrnmöte vid Hornborgasjön

Vädret verkade lovande och jag bestämde mej hastigt för att ta ledigt en dag och köra till Hornborgasjön. När jag kom fram vid halv sex mötte jag den här fina golden retrievern. Känner ni igen henne?

Visst är det Maja och husse var förstås också med. Maja gick inte lös som det ser ut på första bilden. Hon var så fin att jag kunde inte motstå att klona bort en bit koppel. 

Vi hade antagligen kunnat stå på parkeringen och prata hela kvällen men vi skulle ju även fota fåglar så första sittningen blev i måsgömslet. Skrattmåsarna hade redan ett bo och det var nog ägg där också.

Den som inte låg på boet fick jobba med att hämta mer bomaterial, det var helt klart inte färdigbyggt. 

Skrattmåsarna turades också om att vaka över gråhakedoppingens bo, oavsett vad gråhakedoppingen tyckte om detta. Här kunde man skymta minst ett ägg vid tillfällen då de reste sej eller byttes av på boet.

De unnade sej också en kort stund tillsammans och de verkade ha en hel del att prata om. 

Lite gulliga var de också mot varandra.

Tur att vi var ensamma i gömslet så vi kunde småprata lite. Maja låg tålmodigt och väntade, men deltog även i samtalet emellanåt. Hon avslöjade att när husse sitter i en sån här låda kan han sitta länge. Gömslet är precis så stort att man kan ta en sån här bild med telezoomen på 100 mm på en fullformatskamera.  

Vi gick en sväng längs spången. Brushanarna hade flyguppvisning, men det var inte lätt att hänga med i svängarna.

Från vadargömslet såg vi inte så många vadare, däremot ett par mycket vaksamma föräldrar. 

De här två hade järnkoll på alla som kunde tänkas komma i närheten av deras småttingar. Maja passade på att påminna husse om att hon ville ha sin middag.

Den som kom för nära kunde få en stor simfot i baken, eller i alla fall ett tjuvnyp.

När solen var på väg att gå ner åkte vi till trandansen för jag ville gärna se om det var några tranor kvar. Det var en hel del, men inga som direkt ville posera för fotograferna i det varma kvällsljuset. 

Vi var ju också hungriga och när de sista solstrålarna var på väg att försvinna tog jag fram grillen, korvar, bröd och lite annat gott. Maja hade vissa åsikter om korvarna, hur de skulle serveras och framförallt till vem. Det kanske kommer någon till bild om det vid ett senare tillfälle. Det var i alla fall en toppenfin avslutning på en mycket trevlig kväll med Öhrnen och Maja bland fåglarna vid Hornborgasjön. Hoppas vi kan göra det någon mer gång.

Joakim och Maja åkte hem och jag åkte tillbaka till Naturum och parkerade för natten. Med baksätet fällt i bilen blir det en perfekt sovplats i bagageutrymmet. Jag kom ihåg att reducera larmnivån innan jag låste bilen och kröp in i dunsovsäcken, som verkligen behövdes på småtimmarna. Väckarklockan ställde jag på 04:00.

Hej så länge,

Lena

Bäver

Under en tidig gryningstur till Hjälstaviken fick jag syn på något stort som kom simmande mot mej. En bäver. Jag stod stilla och följde den med kameran. 

Jag stod vid en liten bro och bävern simmade förbi mej väldigt nära. Så nära har jag aldrig sett en bäver förut. Kolla in de långa hårstråna vid ögonen. Det är ju inte helt ovanligt att man stöter på det "plockepinn" som bävrarna åstadkommer, eller "plockestock" kanske är mer passande, men själva bävern visar sej sällan. 

Den passerade under bron och simmade sedan bort i den lilla ån. En bra morgon.

Hälsningar Lena

Odlingssäsongen tar fart

I helgen har vi pysslat i trädgården och i växthuset. Tomaterna har planterats i sina slutliga krukor i växthuset och nu väntar vi bara på blommor och första skörd. 

Plantorna har stått i växthuset sedan mitten av mars, i tältet som man skymtar till höger (med stödvärme), men nu är de ordentligt omplanterade. Nu står det aubergineplantor i tältet för "inskolning" och tillväxt, snart även gurka och squash. När vi tar bort tältet får tomaterna mer plats. Vi kör med beprövade sorter som stora "Brandy wine", små "Super sweet" och halvstora "Chocholate sherry". Ny sort för i år är "Tiger blush" (längst till vänster), efter ett tips från Peter som hade ett stort tomattest förra året. 

Jag har också några plantor i hink, tre Balkong zauber, halvstora röda plommontomater som går bra även ute på altanen. När det blir för trångt i växthuset får de flytta ut.

Det är knoppar på alla tomatplantorna och blommor på vissa. Vi brukar få de första mogna tomaterna strax efter midsommar. Sedan brukar jag inte köpa tomater i affären förrän i mitten av november. De sista har visserligen mognat inne på köksbordet men de smakar ändå bättre än de som finns att köpa. 

Så här års är det också en hel del blommor i växthuset. Mina övervintrade pelargoner stortrivs i värmen och har börjat blomma.

Jag kan ju inte heller låta bli att skaffa några krukor med penséer för de är så vackra och hör årstiden till. Alla pelargoner är ju inte frodiga och fina än så de behövs lite stöd från några "färdiga" blommor  t ex pensé.  

Min favoritpelargon "Honeywood Suzanne" blommar för fullt. Den är tidig och mycket tacksam, om den överlever vintern. Det här är ett praktexemplar. I bakgrunden skymtar mina sticklingar, för många, precis som förra året... :-) 

Som sagt, mycket blommor just nu och mycket njutning.

Nu börjar en ny vecka,

hälsningar Lena

Var är brudarna?

" - Nu ska vi se, hmmm....spaning pågår..."

" - Finns det några vackra hönor här ? Jag provar att locka lite...."

" - HALLÅ, HALLÅ !!! HALLIHALLÅ, KOLLA VEM SOM ÄR HÄR!!! "

" - Host, host...tupp i halsen..."

" - Var är brudarna? Det är ju VÅR!!! I morgon är det sista april, kom igen nu!

" - Sökes, medelstor höna, gärna brunett...men jag är inte så kinkig...vilken tjej som helst med fjädrar går bra."  

" - Hon där med kameran tog ju faktiskt en hel serie bilder, måste ju betyda nånting......men, hon är inte min typ direkt... Finns det Tinder för fåglar? "

Nu är det fredag, yeah!

Hälsningar Lena

Svarthakedoppingar med vårkänslor

För att komma närmare svarthakedoppingarna på Kyrksjön gick jag runt sjön och fick då även den stigande solen i ryggen. Så här såg sothönsen ut som låg i dimman på några bilder i förra inlägget. De hölls sams, åtminstone just då.

Det fanns också förvånansvärt många brunänder, både honor och hannar. De verkade dock gilla den sidan av sjön som jag just lämnat, där nu även motljuset började bli så kraftigt att det vållade problem. Jag stannade på denna brygga för svarthakedoppingarna var nära...

...precis bredvid bryggan faktiskt. Här var dock inte ljuset så spännande men några närbilder fick det bli. Man kan ligga på bryggan men den ligger inte direkt på vattnet, så man får inte den riktigt låga vinkeln som kan vara önskvärt.

Det kuttrades lite överallt på sjön och jag kunde direkt se sex par doppingar och en ensam som simmade runt och ropade. Det var minst två par till vid sjöns andra sida, som jag lämnat. En kvinna med kikare kom ner och hon höll med om att så många svarthakedoppingar hade hon inte sett där något tidigare år. 

Nu gjorde de inte så mycket vid bryggan. De putsade sej...

...och vilade. Ett annat par simmade iväg längs vasskanten...

" - Hu så stora dom är, jag tittar bort och låtsas som ingenting. Dom är vegetarianer har jag hört." 

Det fanns ett par knölsvanar, de brukar hålla till där. 

Med så många doppingpar var det förstås lite konkurrens och de flög en del fram och tillbaka. Jag hade förväntat mej att få se dem "dansa" tillsammans men det verkade inte som att de hade tid med sådant.

Ett par bjöd i alla fall upp till en stunds kärleksfull dans, men det var på mycket långt avstånd så bilderna är kraftig beskurna. De höll till mitt ute på sjön så det hade inte spelat någon roll om jag stått på den andra bryggan.

Det blev dock en del flygande action, även förbi bryggan jag stod på. 

Några korta sammandrabbningar uppstod också men nu började ljuset bli både hårt och svårt där jag stod. Klockan var strax efter sju så jag behövde även åka vidare till jobbet. Jag lämnade svarthakedoppingarna för denna gång. Hoppas nu bara att några även lyckas med häckningen här.  

Nöjd efter revirstriden. Någon måste ju hålla ordning i sjön, eller hur?

Fast det verkade ändå som att de lyckades hålla sej ganska väl med varandra.

Hälsningar Lena