Mellan regn och sol

Solen sken men de mörka molnen hopade sig på himlen....

Kanske kan man hinna med lite makro i trädgården innan himlen öppnar sej  ?...Det gjorde jag inte.

Precis när regnet slutat gick jag ut och hittade denna coola fjäril som satt och torkade i solen. Förstora!

Fjärilar har päls, har ni tänkt på det ?....(jag kan absolut ingenting om fjärilar så det är antagligen helt fel, men det ser ut som päls......)

När den torkat ville den ha lite godis från blommorna i häcken.

En väldigt vacker husspindel hade också fått det lite blött i lyan, fast den bosatt sej under tak nära husväggen.

Den såg ut att hantera varje droppe för sej och plockade dem en efter en från nätet. Solen hjälpte förstås till och de skira detaljerna torkade snabbt.

Humlorna var snabbt ute när solen tittade fram igen. Attans vad de rör sig fort bland blommorna... 

...även om man ibland kan förutsäga vilken väg de troligen kommer att ta. Mot blomstängelns topp verkade gälla för det flesta. 

Det blev en ganska behaglig eftermiddag men molnen hopade sig igen. Precis när vi skulle tända grillen såg det ut så här....typisk svensk sommar eller...

SOMMAR-hälsningar Lena

Ett halvt kilo solmogen Brandywine

Några av er blir kanske besvikna nu men Brandywine är en tomatsort. I går skördade vi vår första på flera år och den vägde 560 g. Innan vi bytte växthus var det svårt att få dem att mogna under vår korta sommar.

Tomaten innehåller ganska lite frön och skivad blir den en matig tomatsallad med lite rödlök, god olivolja, flingsalt och nymalen svartpeppar. Det gröna i bakgrunden är färska sockerärtor och en kvist persilja.

Årets första bifftomat räckte till två middagar.  I kväll blev den ett perfekt tillbehör till torskrygg med smörstekta kantareller, färskpotatis och några gröna blad.

Hälsningar Lena

Säsongens första...med plättar därtill

Sommarens första kantareller! Det blev i alla fall en liten förrätt. Men det ska finnas en del har jag förstått, så det är väl bara att ge sej ut och leta.

Min sambo har skaffat en kamera. En liten Canon G7 X och han utnyttjar varje tillfälle att testa vad den går för.

Middag blev en vegetarisk höjdare: Squashplättar med fetaost och hackad dill. Det kanske verkar som besynnerliga smaker med de passar alldeles utmärk tillsammans, och squash säsongen är ju igång... 

Med färsk dill från egen odling blir det extra gott.

Hälsningar Lena

En del börjar om...

Åkte till Råstasjön igår och hade tur med vädret i ett par timmar, dvs jag blev inte blöt. Stötte på några fina bläsänder.  

Upptäcker en ensam kyckling undrar var mamma tog vägen....

Mamma dök upp mitt i växtligheten.

" - Är det där mode eller ska vi äta det ?..." 

Sothönorna hade en stor unge och den var förstås både efterhängsen och talför.

" - Jag lovar att jag ska försöka själv,.....bara en smakbit till....!

" - Vart ska jag leta ??? Du dyker ju så fort jag ställer en fråga...."

" - Finns det mat här? Precis här där jag simmar nu? Kan du inte visa mej ! "

" - Wow, jag hittade en bit ! "

" - Den smakar lite underligt...går det här verkligen att äta,... en grön sak ? "

" - En ny bit! Kolla ! En gul ! "

" - Vilket bra skvätt det var i den här ! Men den smakar urk....."

" - Lek inte med maten vännen, du ska äta den ! "

Detta sothönspar hade bestämt sej för att börja på ny kula. De renoverade som bäst sin nya boplats.

Gräsandshonan hade fyra småkycklingar om det är nya eller en andra kull vet jag inte, men det har varit dåligt med kycklingar i år. Kolla in den till höger som kliar sej med hela simfoten i ansiktet :-).

Avslutar med en vacker slända. Jag hade inget makro med och fick chansa lite, men de satt stilla och poserade långa stunder (och solen sken).

Hälsningar Lena

"Avklädda" fåglar

Min sambo tyckte att när vi ändå var på Naturhistoriska kunde vi väl gå runt lite och jag hittade förstås en del intressant, t ex den här lustiga "grodmunnen" som jag minns att jag stod mycket nära och tittade på ett par i Australien (för ca 25 år sedan). De var oerhört kamouflerade och satt rakt framför mej i ögonhöjd. Vid det här laget var jag uppslukad av fågelavdelningen....

Sedan hamnade jag bland de "avklädda" fåglarna dvs skeletten. Eftersom jag undervisar en del fågelanatomi är det intressant att jämföra olika arter. De är betydligt mer enhetligt byggda än däggdjur. Flygande fåglar är lätta och småfåglarnas skelett blir nästan genomskinliga. "Min" kungsfågel till höger är en Regulus calendula men storleken stämmer med tunna skelettet.

Något överdimensionerad näbb kan tyckas. Ögonen är ofta mycket stora som man kan se på de stora ögonhålorna. Det trekantiga stora benet på bröstet är bröstbenskammen som är fäste för flygmusklerna (det som blir filé på kycklingen om ni inte tycker jämförelsen är osmaklig).

Stenknäcken med sin grova näbb och även här kan man se den stora bröstbenskammen. Ovanför sitter de tunna nyckelbenen. Revbenen bildar en skyddande "korg" runt kroppshålan (det finns ingen diafragma, bröst- och bukhåla är ej separerade).

Det lilla kolibriskelettet är lite skadat men inte konstigt med tanke på åldern och den lövtunna konstruktionen. Den minsta kolibrin väger bara ca 2-3 g och då kan ni ju tänka er hur mycket skelettet väger. Observera den stora trekantiga bröstbenskammen. Kolibrier är ju "superflygare".

Pingviner använder sina vingar som simfenor i vattnet och de har därför också ett stort bröstben med bröstbenskam (fäste för simmuskler i detta fall). Det som ser ut som två skäror ovanpå bröstbenet är korpben och nyckelben som är rejält grova på kunspingvinen.

Som exempel på en icke flygande (icke simmande) fågel hittade jag en kivi. Benen är kraftiga för den är anpassad att gå på marken och bröstbenet är ynkligt litet. Bröstbenskammen saknas helt. Så här ser det ut på t ex struts och emu också. Om ni tycker det ser ut som många halskotor (däggdjur har bara 7 oavsett längd på halsen) så varierar antalet mellan olika fågelarter upp till 25 (svan). Hur många kiwin har vet jag inte med det ser ut som kanske 13-14 stycken.

Avslutar med en liten kaxig gärdsmyg. Stor skalle med stora ögon och en lövtunn konstruktion med tunna lätta, delvis ihåliga, ben nästan helt utan brosk (det väger för mycket). Man kan ju inte bli annat än fascinerad av de små "flygmaskinerna"!

Hälsningar Lena

PS.

Som svar på Björns fråga kommer här en stor flygödla. Jag kan egentligen inget om dinosaurier men jag tror att dessa inte var föregångare till dagens fåglar, utan det finns en annan utvecklingslinje med betydligt mindre ödlor. De här hade dock ihåliga ben för att vara lätta men skelettet i övrigt påminner mer om en fladdermus.