B. LOGGBOKEN
Motljus
Jag tar också fram några arkivbilder, eftersom dagarna inte räcker till och vädret är riktigt trist. De är från mitten av november i år, innan det hade kommit så mycket snö. Jag besökte en fågelmatning utanför Salbohed för att spana på nötkråkor. Där finns alltid ett helt gäng med småfåglar och just denna dag kom solen fram en stund och då satsade jag på motljusbilder. Så här ser den del av matningen ut där jag la ut lite extra fina frön och nötter.
Det var full fart hela tiden och bilderna i detta inlägg är tagna inom några minuter (sedan gick solen i moln). Eftersom jag var själv på platsen kunde jag gå runt som jag ville. I normala fall tror jag de flesta fotar denna plats från andra hållet, i medljus.
Som vid tidigare besök var nötväckorna särskilt aktiva och de ville inte ha sällskap vid matbordet.
De bjöd på en del fin action.
Jag vet inte hur många nötväckor det var, antagligen minst 10. De var för det mesta herre på täppan i denna restaurang. Det finns flera platser att äta på och en jättestor fröautomat där det kunde sitta många fåglar samtidigt.
Det fanns också en del svartmesar, enstaka tofsmesar, hackspett samt de annars mest vanliga gästerna talgoxe och blåmes. Så fort en nötväcka lämnat kom dock en annan inflygande för att ta plats.
Lite mer snö hade varit kul, men precis på denna plats var det mesta av den pudriga snön bortflaxad av de ivriga gästerna.
Här är det i alla fall svartmesar och en talgoxe som tyckte att det blev för trångt kring maten.
Men de hinner inte mer än göra upp förrän en nötväcka kommer inflygande för att ta för sej.
Nötväckan skulle alltid ha sista ordet.
Hälsningar Lena
Fredag och snart tredje advent
Fredag i slutet av december och det är väldigt mycket som ska bli klart innan julledigheten. På jobbet hopar det sej i form av tentamina som ska förberedas och kurser som ska avslutas. Det blir nog lite jobb i helgen men fredagen är helig och då ska man bara njuta. För oss blev det en hummerrisotto som fick förgylla kvällen.
Hälsningar Lena
Små ljus i mörkret
Jag har varit ute vid ett par tillfällen och fotograferat i mörkret. Det är ju mer mörker än ljus numera, i synnerhet då jag är ledig och har tid att vara ute. Fast jag är inte så förtjust i att bära på stativet. När jag tog denna bild blev det också en del pulsande i snö. På denna plats fanns inga gatlyktor så jag testade att dra nytta av bilarna som passerade.

En ödslig gångväg i Knivsta där det plötsligt svepte förbi ett grönaktigt väsen.
Vattentornet i Knivsta som gjordes om till privatbostad i programmet Grand designs för några år sedan.
En mörk väg som leder mot Märsta och Arlanda, därav ljuset vid horisonten. En väg som också saknar gatubelysning men det finns små ljus i mörkret.
Hälsningar Lena
Stökigt i restaurangen
Snö och kyla gjorde att konkurrensen om platser i fågelrestaurangen ökade dramatiskt och det blev tidvis t o m lite stökigt.
Fast det nu är betydligt varmare uppstår en del oenighet vid vissa matplatser, t ex vid stubben som jag kan spana på från vardagsrummet.
Koltrastarna kan äta på flera ställen men den här stubben verkar vara extra fin att sitta på. Kanske gillar de utsikten mot skogen.
Jag inser också att jag måste fixa lite runt denna plats för att kunna fota den från altanen och få lite bättre ljus. Det behöver röjas en del växtlighet.
Dessa bilder är tagna genom treglasfönster och det fungerar någorlunda så länge det är mulet. Det blir bättre om jag sitter ute och det ska jag göra vid nästa tillfälle.
Dessa två försvann uppåt, ut ur bild, och jag hann inte med. Även så stora fåglar som koltrastar rör sej väldigt snabbt ibland.
Hälsningar Lena
Riktigt kallt
I förra bloggen var det krispigt, här var det riktigt kallt. Bilens termometer växlade mellan minus 20-21 grader beroende på terrängen.
Jag jobbade hemma och åkte ut vid lunchtid för att hämta ett paket. Jag tog "bakvägen" till centrum och tog med en kamera. Jag stannade på två ställen och tog några bilder i olika riktningar. Det var dimma över fälten och solen fanns där bakom någonstans.
Rimfrosten förvandlade träden till magiska väsen och det var helt tyst (tills ett tåg passerade på järnvägen ett par hundra meter bort i dimman).
Nu är det nollgradigt och jag skulle tro att rimfrosten är helt borta i morgon bitti.
Hälsningar Lena


























