Nu dansar hägrarna igen

Startpose i dansuppvisningen på Råstasjöns is.

Fräcka moves...

Somliga bjöd på fina solonummer. 

Med det var i pardansen de excellerade. 

Kan ni inte höra crescendot i musikstycket just här?

Sedan virvlade de upp i dansen och fotografen hann inte riktig med. 

Det är ovanligt att man måste zooma ut när man fotar fåglar, men för att få med dessa när de dansar som bäst räcker det med 200 mm på en fullformatskamera. 

Visst är de galanta?

Hej så länge,

Lena

Är dom höga på nå´t eller är det här normalt ?

Mötte småskrakar vid Ölands södra udde i maj förra året. Vad ska man säga om denna pose?

Röda ofokuserade ögon och frisyr som värsta igelkotten.

Virrigt simmande på grunt vatten med något galet i blicken.

Lugnt och stilla varvat med plötsliga utbrott.

Neurotiskt skränande.

Kompisen ser helt oförstående ut. 

Jag antar att det är "ungdomar" men man kan ju undra om de är fullt normala...:-)

Sedan drog dom. Det kanske var fest någon annan stans.

I morgon är det fredag, yeah...

Hälsningar Lena

Småfåglar och en gnutta sol

Solen visade sej i söndags och det piggar ju upp en del fast det fortfarande känns som väldigt mycket vinter runt Uppsala. Koltrastarna kämpade på runt min lilla matning. Det är lika mycket bråk som ätande.

Jag försökte också fånga flygande fågel eller i alla fall när de landar. Solen gav ju chans på kortare slutartider. Det gick ändå alldeles för fort.

Hur den här fastnade på minneskortet vet jag faktiskt inte. Jag tryckte nog av fjärrutlösaren av misstag samtidigt som blåmesen landade. 

Vi åkte en sväng till Hjälstaviken. Att promenera bland de stora träden vid Parnassen var OK och nästan vindstilla. Vi stötte på en ivrig trädkrypare som poserade över förväntan.  

Så här fint brukar den inte visa upp sej och dessutom inte alltför högt upp. Vi fortsatte ut på spången och där blåste det isande vindar. Det var dessutom mycket tyst i vassen och vi passerade snabbt. Fåglarna har inte anlänt ännu.  

När vi kom hem skymtade jag en liten vit boll i talget och satte mej en stund i cykelförrådet för att spana. Efter ett tag kom den tillbaka med en kompis. Två stjärtmesar besöker ganska regelbundet talgblocket och jag lyckades fånga en på bild innan den flög in i "nätburen". 

När solen var på väg att gå ner fick jag syn på en blåmes som satt sej vid badet, som vi fyllt med rent vatten, och gav full hals. Jag har fotat snett ut genom köksfönstret i dåligt ljus, men det sista av solens strålar gav lite varma färger och blåmesen verkar tycka att det är hög tidn för sång.  

Hälsningar Lena

Inför sommaren

Så här vill jag att det ska se ut när man kommer hem till oss på sommaren. Blandade krukor, på olika nivåer med mycket blommor. Jag vill ha en prunkande blandning som håller hela sommaren och helst en bra bit in på hösten. 

Det som har visat sej fungera år efter år är pelargoner och lobelior. Pelargoner har inte bara olika färger på blommorna utan även olika gröna nyanser på bladen. Lobelior är nästan bara blommor och de finns i underbara blå toner samt vita och lila, helt perfekt att blanda med pelargonernas vita, rosa och röda nyanser. 

Här står blommorna på en liten mjölkpall som jag ritade och min sambo byggde under första pandemisommaren. Jag går förstås inte ut och köper alla dessa blommor i början på sommaren och slänger dem på hösten. Nej, pelargonerna övervintrar, även en och annan lobelia blir kvar, och nu är det dax att börja pyssla med dem för att få blommor i början på sommaren.

Jag har inte den vinterförvaring som rekommenderas dvs mörkt och kallt men frostfritt. Mina övervintrar i rumstemperatur och det går för det mesta bra. De växer och får långa rangliga skott, tappar blad och ser allmänt taskiga ut. I helgen har jag klippt ner dem helt och plockat bort alla vissnade blad. Nu är det tänkt att de ska ha en nystart. 

De är väl inte de vackraste krukväxter just nu men de får ändå stå i de bästa fönstren för att få så mycket ljus som möjligt. Om två veckor ska de enligt alla skötselråd planteras om. 

Att plantera om krukväxter inomhus är stökigt och jag skippar helst det momentet. Plantorna behöver näring för att växa till sej och sätta knoppar och det ger jag dem i vattnet istället. När de till slut flyttar ut blir de omplanterade i stora urnor och det arbetet gör jag utomhus. Jag har för närvarande 16 pelargoner och några sticklingar som jag tog reda på när jag klippte ner dessa. Dessutom växer det lobelia i ett par av krukorna, men det får jag komplettera med några nya. 

Det finns hopp inför sommaren.

Hälsningar Lena

Ljuset är på väg

Nu är det inte kolsvart när jag åker till jobbet längre. Tvärtom kan man ana att solen är på väg upp (om det inte är helmulet).

Ca 10 minuter senare kommer jag fram till v255 vid Alsike kyrka och tar av åt höger. Ljuset har nått lite högre.

Busshållplatsen vid Fredrikslund, ett snabbstopp för jag vet att bussen är på väg.   

Ultunaallén, nu är det nära. 

Jag vände mej om och såg på de nybyggda husen på andra sidan Dag Hammarskölds väg. Det såg ut som eld utan rök i fönstren på dessa hus som jag ännu inte vant mej vid att de står där. Här har det alltid varit åker eller vall så länge jag kan minnas. 

Utanför jobbet och nu har solen precis gått upp, 07:35. Det finns hopp. Det var i tisdags, sedan dess har jag inte sett skymten av någon sol. Men i morgon går den upp 07:21.

Hälsningar Lena