Lite hjärta tycker jag vi ska ha idag

Hälsningar Lena

❤️

En liten brun boll i trädtopparna

Söndag och hyfsat fint väder med ett par minusgrader. Vi åkte till Djurgår´n och tog en promenad. Jag valde kängor med dubb och det var jag glad för. Gångvägarna var täckta med frusen blötsnö och väldigt hala på sina ställen.

Jag mötte en mycket stöddig gråkråka och fick faktiskt zooma ut för att få med hela fågeln på bild. Den hade antagligen ätit ur min hand om jag hade haft något riktigt gott att bjuda på. 

Ett sångsvanspar tog ton i en vårduett. Eller, inte vet jag... men det lät rätt trevligt och de sjön flera strofer. Ett knölsvanspar tittade på och hannen var inte imponerad, men han nöjde sej med att simma förbi i en stöddig pose.

Här är orsaken till att vi körde från Knivsta till Stockholm för en söndagspromenad. Den satt som en brun liten boll högt upp i en al och det var helt omöjligt att få en bild utan störande grenar. Men vi har aldrig sett en sparvuggla förut så det blev ändå en lyckad tur. Det finns många fantastiska bilder på denna fågel här på FS om ni vill se hur den ser ut i mer detalj. Johnny var också där har jag förstått och han kanske hade mer tur. Han har i alla fall större brännvidd. 

Nu stundar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena

Hej Gunnar, här är den!

Jag hade en 100-400 mm zoom med mej och hittade pilgrimsfalken på det mindre (östra) tornet. Antar att det var där du såg den. Kanske 800 mm hade kunnat ge en någorlunda bild men...det kanske räcker att få se den sitta där.  

Vid Upplandsmuseet fick jag syn på den här och även om det inte blir så stämningsfulla bilder är det ju lite kul att en strömstare fiskar i Fyrisån, mitt i centrala Uppsala.

Hälsningar Lena

Fredag

Äntligen fredag! Då kanske man vill slappna av med någon svalt och gott att dricka...i lugn och ro.

Samtidigt ökar kravet på fredagsmys i många hem för varje sekund som går. Vem kan motstå en telning med ett hjärta i halsgropen?

Konkurrens om maten förekommer också. " - Nåde dej om du rör mitt godis! "

Vi är dock bara två vuxna som kan ta kvällen med ro.

Trevlig helg allihopa,

hälsningar Lena

"Behind the scenes" fågelrestaurangen

Helgen bjöd på både sol och snöfall så jag experimenterade vidare med min matning riggad utanför vardagsrumsfönstret. Jag har minskat ner på ytan där det finns frön för att få fåglarna att sätta sej där jag helst vill ha dem. Frön finns förstås att äta ur automaten, som dessutom har en extra pinne för större fåglar som koltrast och hackspett. Hacke går inte ner på denna fotoplats utan mellanlandar möjligen på en inflygningspinne, innan den tar för sej i automaten. 

Så här ser det ut när jag tittar ut i trädgården. Det behövs inte så mycket (inledningsvis i alla fall :-) Jag vattnar på materialet som ligger på brädan så det fryser fast. Det fungerar utmärkt så länge det är minusgrader. När det töar har vi andra besökare som är där och stökar till.

Vardagsrummet med fönster mot skogen. Stativet brukar jag ställa bakom det lilla bordet med svampar. Då är det lämpligt med ungefär 300 mm brännvidd till fotoplatsen. Ett annat alternativ är till vänster om svamparna, lite längre fram. Då är jag ute efter bilder på hacke och småfåglarna som helst sätter sej på inflygningspinnen bredvid automaten. Då är det 400 mm som gäller. 

Det här kan vara samma hona som i förra bildserien. Hon vet vad hon vill ha i alla fall.

Hon bjöd upp till dans men då räcker inte fokusdjupet till. 

Jag provade också att använda autofokus med många fokuspunkter t ex bilden ovan. Det fungerade ibland och då blev det ofta bättre resultat än med fast fokus. Men den bommade ju förstås också och då var det förstås fokus någon helt annan stans.

Söndagen bjöd stundtals på vackert snöfall och när fåglarna bara betedde sej "på längden" på min fotoplats blev det några bilder.

Det här blev den bästa.

Dessa två fortsatte upp i luften ett par sekunder till men då hamnade de förstås utanför bildfältet. Jag som för det mesta handhåller kameran blir ju frusterad att den sitter fast i det här läget.

Vi har också andra gäster som tycker om skalade solrosfrön. Precis lagom foderbordshöjd för Bambi med familj. När mossan inte är fastfrusen blir det ett nytt arrangemang varje dag (eller i alla fall när jag är hemma). 

Här tycks hon tala om för koltrasten att den kan vänta till nästa sittning. Buffén är i alla fall slut.

Den här lilla killen är en ny bekantskap, han tittade upp på tomten i lördags och var lite sugen. Det blev en bild enbart för att kameran låg inom räckhåll. Tyvärr med delar av en ljusstake i nederkant, men jag hade ju avslutat sittningen för dagen.

Nu blir det inga mer koltrastar på ett tag.

Hälsningar Lena