Vårtecken från Mälardalen

Bitvis har det varit lite kärvt denna vår och jag har utländska kollegor som börjat tvivla på att vintern någonsin ska gå över. Vi har tålmodigt förklarat att hela april kan bjuda på det mest oväntade bakslag i form av snöstorm, fast vårblommorna slagit ut. 

Våren är i alla fall på gång och gässen har landat i tusental. Här vitkindade och några bläsgäss.

En del torghandel i Uppsala har kommit igång, i blygsam skala.

Solen värmer så pass mycket att man kan njuta av den och ibland även stöna över att man har för mycket kläder på sej, men bara så länge man är i solen...

Humlorna har vaknat och blåsipporna har tinat fram på soliga platser. De små blå förtjänar egentligen sitt eget inlägg och jag blev faktiskt överrumplad av att hitta några som tittat fram. 

En familj har picknick i naturen, det måste väl vara ett säkert vårtecken?

Det är många som tittar efter något nytt på bostadsmarknaden, typ ettor för småfågelfamiljer. Andra väljer att bygga ut redan befintliga lyor i trädtopparna.

Fiskgjusen har anlänt men det har ni säkert redan sett för Joakim har ju avlagt ett par fina rapporter. Jag fick nöja mej med en gjuse på håll.

Vi har haft grillpremiär och även ätit får första middag ute i växthuset. Lite extra gasolvärme behövdes för att det skulle vara behagligt när solen gått ner (och gosiga fårskinn). Jag tar ganska lätt på påskpyntet och nöjer mej med en mjukistupp och ett knippe påskliljor. 

Avrundar med en ängspiplärka för att jag inte hade kameran med mej då jag såg den första sädesärlan. Våren är som sagt bara i startgroparna och mycket kan hända än innan vintern helt släpper taget. 

Hälsningar Lena

Glad påsk!

      Hälsningar Lena

Vad gjorde rådjuren då det snöade?

Nu är det visserligen en och en halv vecka sedan senaste rejäla snöoväder då dessa bilder togs, men ni får se dem ändå. Det kom ny snö hos oss igår och det kommer visst med idag. Det ser inte alls ut att bli så fint i påsk som först utlovats. Snön gjorde i alla fall att rådjuren kom för att kolla hur det stod till i fågelrestaurangen. 

Bilderna är tagna genom vardagsrumsfönstret och trots att de är smutsiga blir det förvånansvärt fint. Man kan t o m se formen på enskilda snöflingor på rådjurets päls.

Jag testade att beskära rejält. Djuren är ju stora och befinner sej bara någon meter utanför fönstret. Jag tycker det är fascinerande att man kan se vattendropparna i ögonfransarna.  

Men vad gjorde de hos oss? Jo, den här lilla damen var halvvägs in i cykelförrådet för att slicka i sej det som låg under den gamla automaten som läcker små frön. Om man puttar på den med nosen rinner det ut lite extra. Automaten har min pappa gjort (i början på 90-talet) och vi har den kvar för många fåglar gillar att äta från den samt att den rymmer mycket frö. 

Nästa anhalt är förstås min "fotoplats" som jag flyttat och ställt framför cykelförrådet. Den länsar de alltid, inte så konstigt då den har rätt äthöjd för ett rådjur.

Kolla blicken! 

" - Jag menade inte att ta fåglarnas mat, jag bara smakade lite." Det tycker i alla fall jag att den ser ut att tänka.

Nästa dag var det här brädan helt ren och mossan låg på marken. När jag ska jag fota där måste jag göra ett nytt arrangemang.

Så här fint var det innan rådjuren varit där och "provsmakat". Ett domherrepar kom på besök och jag fick några bilder från köket. Fotat genom fönstret.

Det vanligaste är annars att de är på husets baksida närmast skogen. De kommer oftast upp vid stubben där jag brukar lägga ut en del godsaker när jag vill fota fåglar. 

Vi har också ett par herrar som tittar förbi och den här hade lyckats slå av en del av det ena hornet.

Men den var rätt stilig ändå. Nu börjar de dock tappa vinterpäls och kommer snart att se rätt tufsiga ut. 

När det började skymma fick jag den här bilden. Det är lite ljus på rådjursgeten från en lampa som sitter på fasaden och i bakgrunden kan ni se den andra bocken. Jag tror i alla fall att det bara är två.

Hälsningar Lena

Starar!

När jag åt lunch i fredags (jobbade hemma) upptäckte jag att det satt svarta fåglar i talgblocket. Konstigt, för koltrastarna är för stora för att ta sej in genom nätet. Jag såg fåglarna i motljus och det tog en stund innan jag insåg att det var starar. Nytt tomtkryss! Det är ju inte en ovanlig fågel direkt men vi har aldrig haft starar i matningen förut. 

I helgen har jag försökt fota dem men stararna var på sin vakt. De frossade i fågelrestaurangens alla avdelningar men blev väldigt misstänksamma så fort jag satte mej ute. 

Jag fick i alla fall några bilder och när ljuset är bra framgår starens prakt till fulländning. Den skiftar från en svart fågel med gul näbb till en färgsprakande individ med guldkantade fjädrar när den sitter i solen. 

Jösses vilken spektakulär fågel det är!

Vid första sittningen landade flera fåglar på en av matplatserna och även om det var kortvarigt blev det några bilder. Här hade jag fokus på den högra fågeln när den i mitten flög in och landade.

De var mycket intensiva när de insett var maten fanns och glufsade i sej så fort de kunde. De var medvetna om att jag satt i cykelförrådet och fotade. När jag bara tittade på dem från köket var de nonchalanta och nästan showiga när de kom för att äta. 

Mitt i glufsande kan man väl säga.

Ljuset var inte helt optimalt vid detta tillfälle men man kan ana den metalliska färgprakten hos vissa av dem.

De var lättstörda och här hände det något hos grannen så de flög upp och försvann för stunden. Jag var ändå helt lyrisk för starar var ju helt nytt för oss.

Stararna har stannat över helgen och verkar gilla det vi bjuder på. Nu kan jag inte ha så bra koll på dem förrän till påsk. 

Hälsningar Lena

Bofinken som inte ville landa

Vi har ett antal bofinkar i trädgården, både honor och hannar. Jag satt ute idag och hoppades kunna fånga någon på bild men de var väldigt ovilliga att landa på någon av mina "fotoplatser". Men den här kom i alla fall och tog ett frö. Här spanar den in utbudet av frön och nötter.

Ni känner kanske igen stubben. Kameran stod på stativ, tid 1/3200 s, bländare 5,6 ISO 1250. Bilderna i dagens inlägg är tagna på en och en halv sekund, dvs totalt 30 bilder.

Alla bilderna har samma skärpa som de jag visar. Det var svårt att välja och någon tycker kanske att det är för många. Men jag kan inte låta bli att häpna hur autofokus fungerar på kameran och jag blir fortfarande överraskad när jag ser vissa bilder på en stor skärm.

Fågel rör sej i sidled och verkar ha spanat in ett frö som ser gott ut.

Den har bestämt sej.

Manövrerar sej i position.

Går in för att plocka sin godsak.

Yes, frö säkrat. Fast jag hann förstås inte se det när jag tog bilderna.

Det var inte förrän jag laddat ner bilderna och tittade i datorn som jag såg att den faktiskt tagit ett skalat solrosfrö. Men den måste ha bränt energi motsvarande många frön på den manövern. Det här är bild 30 och fågeln var helt i skugga, så den är ganska kraftigt redigerad. Bilden efter denna var fågeln oskarp sedan försvann den ur bildfältet. 

Hälsningar Lena