Fredag i början av december

November och december är hektiska månader för mej på jobbet och allt går i ett. I vanliga fall försöker jag veckohandla på torsdagar och kan åka direkt hem på fredag. Denna vecka sket det sej (som skarven ungefär) och jag hastade iväg till Coop stormarknad efter jobbet på fredag. Jag hade en lång lista men såg direkt att fiskdisken (Bolands fisk inhysta hos Coop) hade färsk hummer som de kokat själva till ett förnämligt styckepris. Man behöver inte göra något mer än smälta smör med pressad vitlök och stoppa in några "halvfärdiga" bröd i ugnen så har man en fantastisk fredagsmiddag. 

Trevlig helg allihopa  och jag ska i alla fall försöka hinna till fotomässan några timmar på söndag,

Hälsningar Lena

Skit på er!

Svartvit skarv finns bl a i Indonesien, Australien och på Nya Zeeland. Jag hittade några bilder på en sådan i arkivet. Här sitter den och torkar fjädrarna i småbåtshamn i Melbourne. 

Någon stör sej på skarven, inte så poppis här heller tydligen.

En silvermås talar om vad den tycker att skarven ska göra, högt och tydligt.

Måsen ger sej inte utan häver ur sej alla möjliga okvädingsord mot skarven, samt ropar på en kompis.

Skarven gör som skarvar brukar göra.

Klart!

Skit på er!

Hälsningar Lena

Första advent

Den här helgen ska det hända en del i hemmet, vissa traditionella juldekorationer ska fram. Ljusstakar, röda dukar och röda gardiner i köket samt våra ulltomtar (3 st). Ljusslingan ute hade sambon redan satt upp. Pysslet inne tar ungefär en timme att fixa och är mest mysigt. Jag rycktes med av stämningen och bakade en sats saffransdrömmar. Gudomligt goda....

Den älskade gamla kakburken kom fram och nu är den full med drömmar. Min sambo satte golvfoder i sitt nyrenoverade rum när jag pyntade och bakade. På söndag kunde vi flytta tillbaka hans skrivbord, datorer och prylar från matsalen och överallt där de stått de senaste veckorna. Äntligen lite ordning och reda.

En liten cocktail (gimlet) på lördag tillsammans med familjen i London och Texas via zoom. Fast i Texas dricker de förmiddagskaffe. Mitt under mötet stod plötsligt en råbock utanför fönstret (där ljusen brinner bakom Fredrik) och tittade in. Den ville dock inte vara med på bild.

Småfåglarna besöker flitigt restaurangen som nu är öppen med tre matningar. ISO 5000, inte så stor idé att vara ute.

Söndag eftermiddag och vi har flyttat tillbaka en massa saker till Fredrik rum. All tvätt är avklarad och undanplockad. Dax att tända det första adventsljuset och värma lite glögg. Eftersom det går så fort att värma glögg på en induktionsspis gjorde jag allt klart innan dvs tände ljuset, tog fram pepparkakor och ädelost, tände lite mer mysbelysning...

...sen upptäckte jag att det inte gick att värma glögg. Spisplattorna var svarta och det kom bara enstaka blipp och blink när man vred på knapparna. Efter en snabb koll av de få saker som går att kolla kunde vi bara konstatera att spisplattorna inte fungerade längre. Värmde glöggen i mikron. Är det första advent ska det vara glögg och vi avnjöt den i soffan med en kort överläggning om hur vi enklast får tag i en ny spis. 

Till middag hade jag planerat pannbiff med stekt lök och kokt potatis. Nu hade jag inga plattor på spisen men ugnen fungerade fortfarande. Pannbiffarna blev utmärkta i långpanna i ugnen men en del av löken blev bränd. Jag skulle nog ha lagat löken separat och vaktat den bättre. Potatisen var också lätt att laga i ugnen. Jag halverade dem så det inte skulle ta en evighet. Hur gott som helst.

Nu börjar en ny vecka, utan spisplattor...men med goda rester.

Hälsningar Lena

Äntligen fredag!

Äntligen fredag, efter en tung arbetsvecka. Enkel matlagning, men gott. Räckmacka enligt eget recept, med färska räkor såklart ! 

Trevlig helg allihopa,

Lena

Gryningsljuset en vit morgon

När jag åkte till jobbet i morse var solen på väg upp och jag gjorde en snabb tur ner till ån bakom campus. Den nya bron över till Kungsängen har fin belysning och hela bron var rätt fin i morgonljuset. 

Uppe på bron med kameran riktad mot en soluppgång som aldrig riktigt tog sej. Men det var stilla och vackert precis i stunden

En sista ruta på väg tillbaka till kontoret och en råbock som inte brydde sej det minsta om mej så länge jag satt kvar i bilen. Vi får väl se hur länge det vita ligger kvar. 

Hälsningar Lena