En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

På väg hem

Jag bestämde mej för att köra en annorlunda väg hem efter jobbet och började med en tur till Kungsängen. Där gick det en del gäss och betade, men på långt håll. Plötsligt närmar sej en polishelikopter och då blev det fart på gässen. En fin flock med bläsgäss kom därför flygande på precis lagom avstånd.

Här har de fått lite mer ordning på gruppen. Gässen drog runt några varv innan de landade igen, en bra bit från vägen, på ungefär samma plats som de var på när helikoptern kom. Jag såg inga tofsvipor och ingen lärka.

Innan jag hann sätta mej i bilen kom det par grågäss som jag fångade på bild, mest för att jag insåg att det skulle passera väldigt nära. Det här var ett par som verkligen kunde flyga synkroniserat.

Jag åkte vidare hemåt men körde på mindre vägar och ganska sakta. Jag såg en stor grupp sångsvanar men där gick det inte att stanna, inte ens inom rimligt avstånd och promenera tillbaka. En stund senare såg jag en liten flock rådjur som betade väldigt nära vägen. Det var raksträcka och jag hade ingen bil bakom mej. Jag tryckte ner sidorutan samtidigt som jag (nästan) stängde av talboken.

De tittade förstås upp lite undrande när bilen stannat helt och jag försökte för överblick över flocken genom sökaren. Magnus Rosman fortsatte att läsa en deckare i bakgrunden. Just den knappen på ratten är jag inte helt överens med.

Man undrar ju om de funderar över vad som låter eller om de bara blev oroade av att bilen plötsligt stod stilla på vägen.

Det här är nog en mamma med två fjolårsungar. Lägg märke till att de har öronen vända bakåt, det lyssnar på min talbok som jag inte har tid att stänga av.  

Det är två unga bockar och den ena passar på att buffa på den andra, bilen som pratar är nog inte så farlig. 

De nafsar lite av det som börjat spira på marken. Jag växlar mellan att kolla i backspegeln om det kommer någon bil bakom och titta i sökaren. Rosman pratar på och jag inser att jag kommer att få backa flera minuter, för jag har inte ägnat en tanke på vad han sagt.

Rådjuren rör sej en bit bort från mej och jag tar en sista bild på nästan hela gänget. Det gick en lite större bock med dem också, men han hamnade bara på bild vid detta tillfälle. Det gick trots allt ganska fort. Sedan fortsätter jag och nu är det närmaste vägen hem som gäller. Jag backar talboken tills jag förstår vad den handlar om.

Men jag hann inte så långt innan jag fick syn på en ensam trana. Solen har nästan försvunnit och svängde ner på en traktorväg för kanske få den i de sista solstrimmorna. Avståndet var fortfarande långt, men säsongens första trana får ändå avsluta denna blogg.

Hälsningar Lena 

Publicerad 2026-03-17 20:58 | Läst 434 ggr

"Stackars ensamma trana, det ser jag sällan, minst två brukar det vara. Mycket fina rådjur i perfekt ljus, de är nyfikna på ljud. Kan tänka mig att lyssna på böcker är bra när bilpendling tar tid, själv lyssnar jag aldrig på annat än bilen när jag kör, alltid kort eller måttlig sträcka."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Turbo56 2026-03-17 23:45
Ännu en fin bildserie, fast jag förväntar mig inget annat från dig.
Alla bilder är fina och bilden på de två gässen är en riktig pärla.
Stefan
Svar från Lena Holm 2026-03-18 07:43

Tack Stefan,
fast jag hade lagt ut samma bild två gånger, det är korrigerat nu för jag hade laddat upp två olika men missat då jag la in dem i bloggen. Just de två grågässen följde varandra nära under en lång sträcka och det blev många bilder då de var så där oerhört synkroniserade.
Hälsningar Lena
pdahlen 2026-03-18 06:16
Fin after work, det var en bra utdelning. Man skulle ju vilja intervjua den ensamma tranan, hur hamnade den där. Tappade den bort gruppen när den gick ner vid Hornborgasjön eller försöker den sätta något nytt rekord till Norrland?

Så du läser också ljudböcker i bilen, det har jag nu gjort i kanske 30 år. Började med CD skivor, sedan på en USB sticka och nu från Storytel i mobilen. Jag brukar dock aldrig bekymra mig att boken går medan jag fotograferar, har t.o.m varit att jag lämnat bilen en kortare bit och boken fortsätter att gå
Svar från Lena Holm 2026-03-18 07:41

Tack Peter,
jag har hört tranor i stort sett varje dag i en veckas tid, även från tomten hemma, så det finns andra tranor nära. Den här kanske bara svängde av lite senare från rutten. Men visst, jag skulle gärna vilja veta hur den tänkte.
Jag har lyssnat på böcker i bilen sedan Stieg Larsson släppte första Milleniumboken (2015) i början på CD och nu via Storytel. Visst kan den få gå men nu var rådjuren så nära att jag visste att de skulle höra den. Vid sådana tillfällen brukar jag stänga av. Jag har dessutom en tendens att sluta lyssna om jag blir upptagen av något annat och då måste jag spola tillbaka. Det fina med Storytel nu tycker jag är att man kan växla mellan att läsa och lyssna. Jag vill fortfarande helst läsa (från telefonen går bra) och har tidigare alltid haft en bok som jag läser och en som jag lyssnar på. Nu fungerar det ofta med samma.
Hälsningar Lena
niniz 2026-03-18 09:51
Härligt med vårtecken. Har sett trana och vi har varje år ett par här sen ca 5-6 år tbx. Hörde sångsvanar i veckan. Backsippor börjar titta upp
Väldigt mycket mulet å grått har det varit
/N
Svar från Lena Holm 2026-03-20 17:15

Tack Nini,
våren går lite långsamt hos oss men den tar sej. Hoppas tranan hittat en partner nu.
Hälsningar Lena
Margareta Cortés 2026-03-18 10:13
Många fina bilder där, närbilden på de flygande gässen blev ju mycket bra.
Rådjuren kanske inte gillade deckare, de ville nog ha en naturskildring istället.
De rådjuren ser mer skygga ut än de som mer eller mindre bor på vår tomt, de bryr sig inte ett dugg om när jag går ut och ropar åt dem att låta bli mina blommor och äta ogräs istället.
Talbok vågar jag inte lyssna på i bilen längre, inte sedan jag närapå somnade och var på väg av vägen. Satte på lite musik då istället.
Svar från Lena Holm 2026-03-20 17:18

Tack Margareta,
dessa rådjur bor ju lite mer på landet än de som du har i trädgården, men de är ändå vana vid bilar och så länge man sitter kvar i bilen kan man få bilder. De som kommer till oss gillar inte att vi kommer ut men springer inte undan förrän vi närmar oss. Jag tycker talböcker är fantastiskt att ha i bilen och för mej är de snarare uppiggande än sövande.
Hälsningar Lena
Bjarne 2026-03-18 15:57
Gässen i tredje bilden har formerat sig oerhört snyggt och du tryckte av i rätt tillfälle. Alltid kul att se de vackra rådjuren och tänk att där stod en trana så fint också!
Hälsningar Bjarne
Svar från Lena Holm 2026-03-20 17:20

Jag såg gässen komma mot mej och tog en serie bilder, de är faktiskt så synkroniserade på de flesta av dessa bilder, men jag valde ju den som jag tycker blev en av de bästa. Rådjuren i lågt stående sol kunde jag ju inte motstå då de var så nära.
Hälsningar Lena
Vibybo 2026-03-19 21:06
Stackars ensamma trana, det ser jag sällan, minst två brukar det vara. Mycket fina rådjur i perfekt ljus, de är nyfikna på ljud. Kan tänka mig att lyssna på böcker är bra när bilpendling tar tid, själv lyssnar jag aldrig på annat än bilen när jag kör, alltid kort eller måttlig sträcka.
Svar från Lena Holm 2026-03-20 17:23

Tack Stefan,
jag antar att tranan hittat kompisar nu, men det brukar ju vara minst två så visst är det lite udda med en ensam. Jag lyssnar på böcker till och från jobbet samt längre sträckor. Perfekt sätt att koppla bort och vila från vardagen.
Hälsningar Lena
Halina Strandskatan 2026-03-20 09:55
Mycket läcker bildserie i fint ljus :-)
Hälsningar Halina
Svar från Lena Holm 2026-03-20 17:20

Tack Halina,
det var ju lagom till när solen var på väg att gå ner och då blev det fint.
Hälsningar Lena