Rapport från restaurangen och en vitsvansekorre
Även om det var usla ljusförhållanden i helgen, ISO 5000 minst, passade jag på att spana på gästerna i restaurangen. Det var full fart i fröserveringen.
Vid sittningen där vi bjuder på talg hade vi också fruktstund, utifall några hungriga sidensvansar skulle råka passera. Vi både såg och hörde en flock men de landade inte hos oss. Blåmesar och talgoxar lät sej ändå väl smaka av de uppskurna äpplena.
En charmerande tofsmes kom också för att äta talg. Vi hörde den också flera gånger då vi var ute och jobbade i trädgården.
Den bästa showen bjöd ändå nötväckorna på. Jag vet inte hur många vi har, med de uppträder likartat och har nästan exakt samma inflygningsmönster.
Man hinner inte se när de landar, men med en slutartid på 1/2000 s och 30 bilder/s kan man frysa det på bild.
Entitan var också en ständigt återkommande gäst.
Samt en och annan svartmes. Pilfinkarna var inte lika många nu som för några veckor sedan.
När jag stod i trädgården spanade jag också ut i skogen bakom vårt hus. Det sprang en ekorre i träden en bit ut och den såg lite udda ut, men det går ju så fort att de är svåra att fånga i sökaren när det är massor med grenar, barr och stammar framför. Här stannade den upp helt kort, men då visar den inte svansen.
Sedan bar det av i full fart igen och jag var glad att kameran var inställd för småfågelfotografering.
Till slut kom också svansen fram och även om det nu råkade vara mot en vit bakgrund kan man se att svantippen är vit.
Det syns betydligt bättre om bakgrunden är grön, men inne bland dessa grenar bjöd den inte på några fina poser. Vi brukar ha koltrastar med vita fjädrar men det här är den första ekorren med vit svansspets. Nu gäller det att hålla utkik när jag är hemma i dagsljus, vilket det tyvärr inte blir så mycket av den här årstiden. Det är lite extra trevligt när det är individer som man kan lära sej att känna igen.
Hälsningar Lena












Som sædvanlig - mange fine og sjove billeder.
Især nummer 2 og 5.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
nötväckan är skön när den kommer in för landning och här fick jag med den finaste busken i bakgrunden.
Hälsningar Lena
jag kan inte minnas att jag sett en ekorre med vitt på svansen heller. De drar sej inte för att sitta i maten.
Hälsningar Lena
vi brukar ha tofsmes till och från i trädgården. Antagligen oftare än jag har möjlighet att se den. Det gulaktiga i bakgrunden är en mycket fin buske (just nu).
Hälsningar Lena
bilderna på Nötväckorna och Entitan är jättefina
Ha det gott/Stig
vi har flera hackspettar. De kommer även för att tränga sej in bakom nätet och äta talg med småfåglarna. Det är korta tider som gäller med småfåglar.
Hälsningar Lena
Ett delat äpple blir ju en bra landningsplats.
HaD/Gunte..
de drar sej inte för att sitta mitt i maten. Den ekorren ska jag hålla utkik efter.
Hälsningar Lena
nu har jag fått en udda ekorre att hålla utkik efter. Måste nog skaffa lite nötter. Det är roligt när man fryser bilder på småfåglar i luften så man verkligen kan se vad de gör.
Hälsningar Lena
Ha det gott! /Thomas
det fanns inget pensionärslikt i hur den rörde sej :-) Men den kan ju vara extra spänstig. Jag tror dock mer att det är en ung individ som vi inte har sett här tidigare i år.
Hälsningar Lena
jag vet ungefär hur man bör göra, sedan är det bara att ha tålamod och invänta fåglarna.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
en del bilder är brusreducerade, men den klarar sej hyfsat upp till i alla fall 5000. Ekorrar kan jag inte motstå och nu har jag fått en individ att hålla reda på.
Hälsningar Lena
nötväckan bjuder alltid på fin show, kanske för att den är ganska förutsägbar och kommer om och om igen.
Hälsningar Lena