Trollskogen och möte med en intressant fotograf

När jag sett mej nöjd på sandstränder och pittoreska små hus körde jag västerut (från Simrishamn), för det fanns ett ställe som jag måste besöka. Jag parkerade och strosade in i det lummiga gröna. En hare överlistade mej flera gånger och jag lyckades inte få den på bild. Det fanns fortfarande en del vitsippor kvar, även om de helt klart var på väg att vissna ner. 

Inledningsvis ser det ut som vilken bokskog som helst, med raka höga stammar och det där speciella gröna ljuset som man får i en bokskog där löven precis slagit ut. Efter en stunds promenerade stöter man på det första krokiga trädet. Nu känner nog många bland bloggarna igen sej. Jag är i Prästaskogens naturreservat i Torna Hällestad, mer känt som trollskogen.

När man fortsätter på stigen blir det snabbt uppenbart varför det kallas trollskog. Jag står i Europas största naturbestånd av vresbok, en sagomiljö som ingen filmskapare ännu lyckats återskapa till en sådan fulländning som här. 

Träden liknar inte några träd jag sett någon annan stans. Här hittar jag formen av ett hjärta. Det finns ju tallar med roliga former t ex på norra Öland, men i den typen av skog finns inte det magiskt gröna ljuset som man bara kan uppleva i en bokskog.   

Här inne bland bladen går det långsamt och det är fridfullt folktomt. 

Träden är gamla. Historiska kartor visar att denna skog fanns för 300 år sedan och den har aldrig avverkats helt. Här har en vresbok delvis knäckts och de knotiga grova grenarna ligger mot bänkarna där man kan slå sej ner och fika, eller bara vila tillsammans med det gamla trädet. Stammen är slät och mjuk på ställen där jag antar att många händer strukit den fallna delen av trädet. 

Hur man än vänder sej upptäcker man nya spännande former och det går inte att sluta förundras över hur träden formats på detta sätt. Människan har haft ett finger med i spelet här för historiskt värderades bok- och ekskog, sk ollonskog, efter hur många svin som man antog att skogen kunde föda. Ollonens värde gjorde att man behöll träd som hade en kort stam och en vid krona.   

När skogsbruket började intressera sej för bok, ville man helst ha höga raka stammar som gav ett högt virkesvärde. På några få platser i världen har dock de knotiga, strävsamma vresbokarna fått stå kvar och förutom i Torna Hällestad finns det små bestånd i Frankrike och Tyskland.

Av de skogar jag besökt på olika platser i världen finns det ingenting som slår stämningen och miljön på denna plats. Om ni har vägarna förbi Skåne kan jag varmt rekommendera ett stopp här. Det är inte en lång promenad, och absolut inte ansträngande, men den kan ta lång tid...

Jag njöt av att vara ensam bland träden men tycket ändå att det var fint att dessa två herrar dök upp mot slutet av mitt besök. Det ger en bättre känsla för trädens storlek om man kan få med en och annan människa ibland. Marken är mjuk och täckt med löv. Här kan man ta en stillsam promenad och bara kan njuta.

När jag kom tillbaka till parkeringen mötte jag detta par som var i färd med att lasta ut någon sorts kamera som verkade väldigt tung. Jag blev nyfiken och stannade till för att ta en bild, vilket ledde till ett samtal. Kameran med stativ vägde 17 kg. 

Det finns en riktigt fin vresbok väldigt nära parkeringen och där riggade han upp sin kamera. Hans fru är assisten och bär med sej en del av de tillbehör som behövs vid den här sortens fotografering.  

Så börjar processen med att ställa in skärpan. Jag får ta en titt och ser till en början ingenting under duken, fast det finns en baksida stor som ett A4 att titta på. " - Titta inte för nära" säger Per och plötsligt framträder vresboken, givetvis upp och ner och spegelvänd. 

Det här tar tid men jag har inte bråttom och vill gärna vara med till i alla fall en bild blivit tagen. Ljusmätning och korrigering därefter. Notera att solen skiner. 

När "filmbladet" är på plats har dock solen gått i moln och vi väntar en stund. Det ser dock så pass mulet ut att Per får mäta om och korrigera för ljuset igen. Sedan, vips, är bilden tagen. Men innan det blir en färdig bild att titta på återstår en lång process, som delvis görs utomlands. 

Jag ska åka vidare och tar en sista bild då Per bär iväg på sin tunga utrustning för att hitta ett motiv till. Hållaren för filmbladet hade plats för två och då kan man ju passa på och ta två bilder. Man går inte så långt med en 17 kg tung kamera men en ny var på gång, handgjord i England och med ett trästativ som skulle ge en totalvikt av 5,5 kg. Till Er båda om ni läser detta: Tack för en mycket trevlig pratstund och för att jag fick en kort inblick i en fotokonst som jag aldrig tidigare kommit i kontakt med.

Hej så länge,

Lena

pisces 2026-05-21 08:46

men shit, vad läckert - både miljön i sig, men framför allt mötet med den där kameran och tillhörande människor. 😮 SÅ jäkla coolt!!!

såna där skogar finns inte omkring västerås. det är lite orättvist, kan jag tycka. 😄 fast å andra sidan har vi ju barkskog iaf inne i stan, precis där jag bor.

men det verkar vara en riktigt trevlig och på sitt vis, rejält lyxig resa du är ute på! 🤗

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-23 08:34

Tack Malinka,
jag tänkte faktiskt på dej en stund då jag gick i denna skog och på vilken typ av bilder du skulle åstadkomma bland dessa träd. Det skulle ju bli helt annorlunda mot vad jag fotade :-) Det är en oerhört cool miljö som jag inte sett någon annan stans. Det vore kul att besöka skogen när det mörknar, experimentera lite med belysning. Jag kan tänka mej mycket, men det är för långt bort för att bara dra dit.
Hälsningar Lena

Svara

pisces 2026-05-23 14:51

förmodligen skulle det bli lite annorlunda bilder än dina - det ser jag ända hit. 😄 och det vore ju kul bara därför. men i brist på bil och ekonomi att ta mig ända dit, tar jag mig friheten att njuta av dina bilder i stället. 🙏

Svara

Svar från Lena Holm 2026-05-24 20:59

Fullt förståeligt. Jag kan inte åka hit när jag vill heller. Det är för långt och tar för mycket tid. Men det är en väldigt cool plats.
Hälsningar Lena

Svara

sveka 2026-05-21 09:15

Jag hoppades att du skulle besöka Trollskogen under din skånska odyssé, så att vi som bor härnere kan få den genom dina ögon. Trollskogen är ju snudd på hemmakvarter för sådana som Wolfgang och mig, och det som slår mig i din utsökta bildsvit är att du uppmärksammar en rad detaljer som i alla fall jag själv inte har sett, trots många besök. Jag har mina favoriter som jag brukar besöka vid olika årstider, men du inspirerar till att leta upp nya rundor i skogen.
Du verkar ha kommit vid precis rätt tidpunkt för ett vårbesök, lövsprickningen är i full gång men löven är fortfarande ljusa och skira och bildar perfekt kontrast mot de mörka och vresiga stammarna. Dessutom ser man i dina bilder hur allt det ljusgröna som växer på relativt låg höjd skapar en egen värld som blir en sinnebild för våren. Att få ströva omkring och ha skogen för sig själv är en stor upplevelse, oavsett årstid, som man inte behöver resa till andra sidan jorden för att få ta del av.
Också kul med den "långsamme fotografen" och hans teknik. Jag blir nyfiken på den fina vresboken vid parkeringen, skall titta extra noga vid nästa besök...
Hälsningar Sven

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-23 08:44

Tack Sven,
jag tror att man kan gå här väldigt många gånger och uppmärksamma nya detaljer t o m hitta nya träd som man inte tror att man sett förut. Det här besöket kändes väl tajmat, lite tidigare hade också fungerat. Jag skulle vilja se det på hösten eller vintern. Vresboken vid parkeringen var den första jag fick syn på då jag besökte stället första gången. Den står vid den lilla parkeringen som finns i den bortre änden av vägen (nära en privatbostad) dvs inte vid huvudparkeringen där man kör in i reservatet.
Hälsningar Lena

Svara

Wolfgang Gerlach 2026-05-21 10:46

Hej Lena, jag hoppades att du även skulle hinna med Trollskogen! Har man varit där, så glömmer man aldrig den här skogen, och det var fint att läsa Din berättelse och se Dina bilder som fångar platsen mycket bra. Det visar att Du har upplevt "platsens själ". Som bonus fick Du uppleva en fotografering med en storformatskamera! Hälsningar Wolfgang

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-23 08:40

Tack Wolfgang,
denna gång hade jag gott om tid och kunde verkligen strosa runt och ta in miljön. Ljuset växlade också mellan sol och mulet, vilket gav olika effekter. Jag skulle gärna besöka denna plats vid olika tider på året men det är tyvärr lite för långt att åka. Jag kanske fick med lite av platsens själ med det finns mycket där att upptäcka och jag kommer att åka tillbaka när tillfälle ges.
Hälsningar Lena

Svara

Margareta Cortés 2026-05-21 11:47

Vilken underbar plats, ett ställe som jag bara måste besöka om jag någon gång är i närheten. Underbart ljus du fått som silar ner genom löven. Härliga bilder och den där trädet liksom en spiral letar sig upp mot himlen gillar jag bäst.
En fotograf med liknande kamera,som den du träffade på, hade vi med på vår nordpolenexpedition, det var Thomas Joshua Cooper som hade med sin kamera från 1800-talet. En rejäl pjäs att ha med som handbagage.

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-23 08:37

Tack Margareta,
ni skulle båda uppskatta den här miljön, för bara att långsamt promenera runt är en njutning. Du skulle också har kul med en kamera förstås. Man kan hitta hur många motiv som helst i denna skog. Häftigt att ha med en sådan kamera till Nordpolen. Jag har nu fått se bilder på Pers nya kamera, som är mycket lättare. Men även den ser ut som en pjäs som man inte bara packar ner i ett handbagage, även om den är betydligt lättare.
Hälsningar Lena

Svara

Erik Madsen 2026-05-21 13:08

Hej Lena.
Vilken naturupplevelse och med ett extra intressant möte. Det är vad man får kalla . "Slow photography". Jag undrar vad Bengan har att säga om det.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-22 15:37

Tack Erik,
det var verkligen "slow photography" och det fanns även tid för intressant diskussion mellan de olika momenten. Det kan nog gå lite fortare, men det kändes inte som att de hade något behov av det :-)
Hälsningar Lena

Svara

pdahlen 2026-05-21 15:54

Det blev många vackra bilder på de vridna träden. Det är ju inte så långt från mig, så jag får ta mig en tur. Har för mig att jag hade markerat några andra naturreservat i närheten som skulle vara intressanta.

En sådan kamera är nog inte något för mig, som ligger runt 500 bilder per dag

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-22 15:35

Tack Peter,
du har ju möjlighet att åka dit vi olika årstider, som jag så gärna skulle göra om det inte vore så långt. Nej, det var kanske en lite för långsam fotoprocess, men mycket intressant att få ta del av. Jag har fått se bilder på den nya , lättare kameran. Men det kommer att ta lika lång tid att ta en bild, trots uppgraderingen :-)
Hälsningar Lena

Svara

Carina H. Jacobsson 2026-05-21 21:43

Superfint från den vresiga skogen Lena, och vilket möte du fick vara med om, hur coolt som helst!
/Carina

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-22 15:31

Tack Carina,
det här är ett ställe som jag besök förut men då hade jag tidsbrist pga ett bokat möte (tjänsteärende). Jag har längtat efter ett tillfälle att återkomma.
Hälsningar Lena

Svara

gunte 2026-05-22 15:16

Å vad fina bilder från trollskogen. Fnular på om denna skira vår ändå inte är den finaste årstiden på dessa motiv. Är i alla fall i hård konkurrens med färgrik höst och nästan monokroma vinterbilder.
Ditt fotografmöte var slow photo på riktigt..
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-22 15:29

Tack Gunte,
jag skulle gärna besöka denna plats vid andra årstider t ex höst och vinter, men då känns Skåne ännu längre bort än det gör så här års :-)
Hälsningar Lena

Svara

Turbo56 2026-05-24 10:33

WOW, vilka magiskt vackra skogsbilder, de är som tagna ur en bok illustrerad av John Bauer.
Sådana skogar har vi inte här hos oss.
Stefan

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-24 20:58

Tack Stefan,
det här är en magisk skog även om mina tankar snarare går till verk av Tim Burton än John Bauer. Bauer var mer förtjust i raka stammar om jag minns rätt :-) Men helt rätt, vi har inte sådana skogar i Mälardalen.
Hälsningar Lena

Svara

TheInvisibleJackal 2026-05-29 12:02

Wow! Vilket fantastisk ställe. Vilka bilder. Jag blir helt trollbunden. Jag känner till platsen sedan tidigare och trots att jag har det utmärkt som en plats att besöka i Google Maps har jag ännu inte gjort det. Det ligger inte alltför långt bort från mig. Någon dryg timmes bilfärd eller så. Dina bilder lockar verkligen till ett besök. Får se om det rent av kan vara möjligt i helgen.
Jag följer den amerikanske landskapsfotografen Ben Horne på Youtube. Han fotograferar med storformatskamera och är väldigt intressant att följa.

Hälsningar Jörgen

Besvara

Svar från Lena Holm 2026-05-29 13:28

Tack Jörgen,
om jag hade så nära till denna skog skulle jag åka vid första bästa tillfälle, samt göra återbesök vid olika tider på året. Nu kommer löven att ha slagit ut fullständigt och det kanske blir lite mörkt, men hit kan man nog komma när som helst och experimentera. Miljön liknar inte något jag sett någon annan stans.
Hälsningar Lena

Svara

Bjarne 2026-05-30 20:54

Fantastiska bilder på de fina vresbokarna. Det blir extra fint med de ljusgröna boklöven. Måste varit jättekul att träffa storformatsfotografen. Vilken grej att släpa runt på! Viss skillnad mot mitt Micro 4/3-system. Skulle vara kul att testa en sådan utrustning någon gång. Fint avslut på din skånska resa (tror det var så i alla fall!)
Hälsningar Bjarne

Besvara