B. LOGGBOKEN
Årets maträtt 2022 - Vildsvinsrulle
Så här års brukar "Årets rätt" dyka upp och i år är det Gustav Leonhardt, årets kock 2021, som komponerat rätten Vildsvinsrulle. Tanken med årets rätt är att "den ska spegla sin tid och den skapande kockens matlagningsfilosofi. Den ska kunna serveras både hemma och på restaurang, vara klimatsmart och lagad på råvaror tillgängliga i vanliga mataffärer över hela landet under större delen av året." Jag kan intyga att den var lättare att laga i år än förra året (som ni kan se på länken nedan) mest för att de olika delar som ingick kunde lagas utan stress för flera var kalla. Så här såg det i alla fall ut när jag skulle plocka ihop rullarna. Vår vildsvinsfärs var slut så jag tog älgfärs istället. Klimatfördelarna handlar nog mest om att det ska vara viltfärs. Smaken är dock lite olika.
https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/index.htm?date=2021-03-01
Här ligger rullarna precis innan de ska rullas ihop. Det är viltfärskebab med goda kryddor stekt i smör, ugnsbakad lök, saltgurka (som vi har kvar från förra sommarens skörd), aioli, hackad bladpersilja, rödkålssallad och hummus på gula ärtor. Jag valde tunnbröd gjort på surdeg som finns i alla större mataffärer. Det är 26 ingredienser men ganska vanliga och kryddorna hade jag redan hemma. Man måste dock komma ihåg att blötlägga ärtorna dagen innan (annars kan man ta kikärtor på burk).
Våra rullar blev inte riktigt så snygga som på receptet men de blev nog minst lika goda. Folie är ju inte heller så bra ut fotosynpunkt men jag hade inget annat lämpligt papper att slå in rullarna i. Det är bra med något typ av omslagspapper för det rinner ut godsaker nertill annars.
Vi avrundade med en mycket läcker dessert. Lakritscheesecake toppad med hallonsås och saltlakritsströssel.
Nu är vi redo för en ny arbetsvecka.
Hälsningar Lena
Hundliv i huvudstaden
Hur står det egentligen till med människans bästa vän i huvudstaden? Jag erkänner direkt att jag hade en del fördomar när jag påbörjade min promenad och de förstärktes helt klart när jag mötte Rolle iklädd rosa hoodie nerbäddad i en cykelväska på pakethållaren på en cykel. En väska speciellt avsedd för små hundar. Men Rolle hade full koll på cykelvägen och verkade njuta av vårsolen, så det kanske inte var så tokigt ändå...
På samma gata är den här mannen ute och motionerar sina draghundar. OK, man kanske inte ska ha draghundar i innerstan men om man hittar ett sätt för dem att få utlopp för den typ av rörelse de gillar, då kanske det funkar? Jag har sett draghundar i Kirkenes som barmarkstränade genom att dra runt på ett traktordäck. Här var det ju lite lättare.
De här tjejerna satt och hade det fint i solen och det som ser ut som en stor pälskrage mitt i bilden är en hund som får vara med och mysa.
I Gamla stan var det mer småhundar och den här damen hade plockat upp sin i väskan för det var för mycket fötter som trampade för nära. Kanske lugnast så om man är liten. Det är trots allt rätt mycket folk i Gamla stan på en lördag och många tittar på hus och skyltfönster, eller i sina mobiler, inte var de sätter fötterna.
Om man är hund i en storstad får man vackert vänta utanför när matte slinker in i klädbutiken. Här var det Gudrun Sjödéns butik och vårkollektionen har kommit så det var bara att vänta.
Om man har riktig tur kanske man får följa med in och äta lunch. Fast den här lilla jycken ser mest ut att vilja gå ut på gatorna igen. Hur som helst så finns det alltså matställen i Stockholm där man får ta med sin hund, även inomhus. Kan inte låta bli att undra om de irländska varghundarna som Nils-Erik visade härom dagen hade varit välkomna eller om man gör skillnad på hund och hund? För den som inte läst bloggen om St Patrick's Day så är varghundar i storlek som en liten ponny.
Här är det en till hund som väntar även om den inte blivit lämnad helt ensam. Matte är tillfälligt någonstans och det enda den kan tänka på är att hon ska komma tillbaka från samma håll som hon försvann.
Kolla in blicken.
Hälsningar Lena
En promenad i huvudstaden
Det var fint väder i lördags och jag bestämde mej för att ta en promenad i huvudstaden. Ett annat ärende gjorde att jag kunde bli avsläppt här, utanför Svenska filminstitutet. Jag vände ryggen mot filmhuset och började gå över Gärdet...
...men jag vände mej om och tittade på det här komplexet som har små träd och planteringar på taken. Det ser onekligen annorlunda ut.
När jag passerat över Gärdet kom jag fram till Finska ambassaden. En byggnad som väl inte var direkt estetisk, åtminstone inte de delar jag kunde se.
Jag passerade Tysklands ambassad och fortsatte nedåt gatan. Till vänster bakom det höga gallerstängslet ligger ett stor ambassadbyggnad, den Amerikanska och den röda byggnaden som är något mindre, är den Turkiska.
Efter den Turkiska ambassaden och granne med den Sydkoreanska ligger den pittoreska Engelska kyrkan. Här svängde jag vänster...
...och kom ner till vattnet där jag följde kanten genom Nobelparken....
....tills jag kom till Strandvägen där jag promenerade vidare längs kajen. Folk njöt i solen. Jag blev nyfiken då jag såg etiketten i hennes jacka och gjorde en snabbkoll. Hon sitter på en dunjacka för över 8000 kronor. Kaninpäls i huvan så hon är antagligen inte vegan.
Här var det gott om folk, fullt med bilar på parkeringen och två parkeringsvakter som gjorde sitt jobb. Uteserveringarna var fulla med folk
Vid Strömbron träffade jag ett mer bekant motiv och konstaterade att fågelrestaurangen i strömmen fortfarande var öppen och välbesökt. Om jag tänkt till lite här skulle jag förstås gått och tittat på körsbärsträden, men jag hade inte en tanke på att de kanske börjat blomma, som Jan visade en dag senare.
Däremot fick jag syn på dessa två som låg i vattnet och de hade bara ögon för varandra, helt upptagna i sin egen ömsinta ritual.
Det var full ös med måsar runtomkring men de la bara sina huvuden kind mot kind och tryckte sej mot varandra. Svallande vårkänslor!
En man matade måsarna och jag stannade en stund.
Så här såg det ut från andra hållet och måsarna kom inflygande som på kö, om än lite oorganiserat.
En ung trut visade upp sej fint med stadens pampiga hus i bakgrunden. Alla bilder i detta inlägg är tagna med 24-105 mm och den här fågeln hade jag nästan kunnat klappa om jag sträckt ut handen.
Jag gick ner på Helgeansholmen och där satt det här paret och åt lunch.
En och annan person med munskydd finns det fortfarande och här glömde jag helt bort att tänka på fågeln när jag tog bilden. Det är inte en plastpåse i vattnet utan en svan som letar något ätbart.
Jag passerade ingången till slottet men fotograferade inte vakten som så många andra gjorde utan gick ut mot gamla stan. Här kanske jag borde ha stannat och inväntat någon som bar rödgulrandiga kläder, det hade väl varit passande?
Efter en sväng genom gamla stan, och några trevliga butiker som jag inte varit i sedan pandemin började, styrde jag kosan mot Centralstationen. Där upptäckte jag att SJs biljettautomater inte fanns kvar vid norra änden där man går ut till spår tre (mot Uppsala) och jag fick andan i halsen innan jag hittade dem, tre minuter innan nästa avgång mot Knivsta.
Hälsningar Lena
De första...
Flera har skrivit om och visat bilder på de första viktiga vårtecknen och jag har faktiskt visat blåsippor redan, men de var planterade (fusk alltså). Idag var jag ute i skogsbacken bakom vårt hus och hittade de första riktiga blåsipporna. Solen strålade och det var 14 grader varmt i Knivsta. Snacka om vår!
Blåsipporna tränger fram bland bruna löv och gammalt gräs. Enstaka gröna strån har också börjat dyka upp mellan fläckar av is och snö.
Hittade även några blåsippor som var nästan helt vita med bara en antydan till blå toner.
Här trängde bara en liten gnutta sol ner mellan granens grenar och precis där stod en blåsippa.
Det var också full fart på flugor och fjärilar. Jag såg mängder med citronfjärilar men de ville inte slå sej ner och posera. Nässelfjärilarna är också vakna nu...
...och en vacker påfågelöga. Jag såg nog ett dussin men de flög mest omkring och den här var den enda som jag fick på bild.
Jag hörde både gäss och tranor, gröngölingen kallade inne bland träden och hacke trummade. Det blir vår trots allt.
Hälsningar Lena
Ägretten i Märsta
Under torsdagen rapporterades en ägretthäger i Märsta i Artportalen och det är ju rätt nära för mej. Jag jobbade hemma på fredagen och tänkte att jag skulle åka och se om jag kunde hitta den på lunchen. Jag satte mej i bilen och konstaterade direkt att det småregnade men det skulle inte stoppa mej. Det regnade ännu mer när jag kom till Märsta men ägretten satt där...bakom en ridå av vass och väldigt långt bort...
Fågeln flyttade på sej och då fick jag den här bilden som är obeskuren. Fågeln sitter väldigt centralt i Märsta och vägen i bakgrunden är en genomfartsled från Sigtuna till Arlanda.
Jag vandrade runt i området på de gångvägar som man ska hålla sej till och den vita fågeln bestämde sej snart för att flytta sej igen. Jag blev mer och mer blöt och ljuset var rätt trist. Den flög mot vattendraget som den suttit vid när jag kom...Avståndet är fortfarande väldigt långt och bilden är kraftigt beskuren.
Tillbaka till ruta ett. Den vita ägretten flög bort från mej igen och jag konstaterade att det skulle inte bli bättre än så. Jag åkte hem, torkade både mej själv om min utrustning innan jag gick tillbaka till jobbet för några timmar till innan helgens ledighet. Ibland blir det inte så mycket när man drar iväg men om man inte ger sej ut skulle man aldrig få se något spännande alls.
Hälsningar Lena









































