Naturreservatet Gullmarsberg

Efter en trevlig dykdag behövde vi fylla luft i våra flaskor men luftfyllaren hade blivit lite sen från jobbet och vi fick tipset om ett naturreservat bara någon kilometer bort. Vi hittade till Gullmarsberg som visade sej vara en sagolik bokskog. Det var dock mulet och det började skymma. ISO ökade snabbt under vår promenad. Vi bestämde oss därför att åka tillbaka efter frukost nästa morgon.

Då såg det ut så här. 

Det är så sällan jag får möjlighet att vandra i en bokskog att jag blev alldeles överväldigad. Det var som en sagomiljö med guldfärgade löv och smaragdgrön mossa.

Den mjuka promenadvägen var täckt av bronsfärgade löv som blänkte när solen ibland tittade fram mellan molnen.

Jag tänkte på Bjarne och den där riktigt gröna mossan som har brukar ha i sina bilder. Här var det sådan mossa men jag tror tyvärr inte att bilderna gör den riktig rättvisa.

Det fanns en del barrträd också och där frodades den gröna mossan

Jag böjde mej ner och tittade lite extra noga på den blöta mossan och fick se en hel miniatyrskog med droppar. Jag hade förstås inget makro med mej utan fick göra det bästa jag kunde med 24-105. 

Hade jag haft ett makro finns det risk att jag blivit kvar länge i skogen.

Solen gav extra bling i de våta löven när den tittade fram

Reservatet var inte stort och vi gick så långt vi kunde åt alla håll. Vi vågade inte fortsätta utanför skylten för älgjakten hade dragit igång och det satt jägare överallt i naturen. 

Det porlade vatten i en rännil nedför en slänt och här blev jag kvar en stund.

Men vi skulle ju dyka...

...så vi lämnade den sagolika skogen för denna gång. Vi kommer garanterat att komma tillbaka till denna plats. Om någon undrar ligger Gullmarsberg strax utanför Skredsvik, någon mil nordväst om Uddevalla.

Hälsningar Lena

Småbåtshamnen i Jordfall

Just den här hamnen i Gullmarn har varit en av våra favoritdykplatser under många år. I helgen var vi där igen för våra sista sena höstdyk. Hamnen i Jordfall har nya ägare och de har fixat till det fint för både båtfolk, dykare och husbilsgäster.

Höstfärgerna gör platsen extra spännande.

Vi har ännu inte listat ut hur man ska ta sej till den bänken utan torrdräkt (eller väldigt rejäla gummistövlar).

Ibland brukar ett svanpar ligga här och "chilla". De hade gjort sej fint här denna dag men jag gillar stället ändå.

Vad hittar man då under vattnet? En av mina häftigaste undervattensbilder i svenska vatten är på ett gäng eremitkräftor som byter skal med varandra inuti ett gammalt däck. Det här är samma däck. Nu har det sjunkit djupare ner i dyn och en krabbtaska har för närvarande flyttat in. Sikten var rätt dåligt och det var väldigt mörkt när vi kom ner ca 8-10 m. 

Det var nästan lika mörkt som under ett nattdyk och kanske fiskarna har svårt att hålla koll på natt och dag, för den här sov. När man får närma sej så här nära och kan ta flera bilder med blixt råder det ingen tvekan, den sov och den fortsatte sova när jag simmade därifrån.

Samma typ av snultra och den här sov också. Den vilar dessutom mot en havsborstmask som fortfarande har gälarna utslagna. 

Gullmarsanemon finns det gott om när man kommer ner mot 15 m djup.

Cylinderrosorna hittar man djupare, vid ca 25 meter. De är för stora för 60 mm makro men jag tog några bilder i alla fall. Tänkte att vi gör ju ett dyk till och då har jag vidvinkel på kameran istället.

Smörbult finns det gott om och den här visade upp sej i all sin prakt med alla fenorna utfällda.

Efter en timme i det 10 gradiga vattnet var vi redo för en paus och lunch. Fredrik sköter den portabla gasgrillen och de efterlängtade korvarna. Vi måste också byta flaskor på våra paket för att kunna göra ett dyk till. Den fina toaletten med värme och möjligheten att tvätta händerna uppskattas också väldigt mycket av oss dykare. En klar förbättring mot utedasset som fanns här tidigare (även om det var bättre än ingenting).

Vidvinkel under så här dåliga förhållanden blir förstås en utmaning. Här är det i alla fall en liten simkrabba som vunnit en jackpott. " - En hel död krabbtaska bara till mej..." Sjöstjärnan ser dock ut att vara på väg mot samma måltid och inom kort kommer en hel del av havets andra rengörare också hitta hit.

En krabbtaska på en tross. Det finns en hel del grova rep och trossar till olika betongklossar här för det är en hamn och många av dessa hyser ett myller av djurliv.

Vi simmade förstås ut på den "öde" dybotten i mörkret och letade efter cylinderrosorna som vi hittade på första dyket. Vi simmade i cirklar ner till drygt 27 meter (djupare än vi var på första dyket) men hittade inte på dem igen. Typiskt, men sånt händer. Därför avslutar jag med två kära simkrabbor istället. Lägg märke till hur hannen håller en beskyddande klo runt sin flickvän.

Så här ser vår dykplats i Jordfall ut från ovan.

Sedan blev jag lite för nyfiken och måste styra ut drönaren över skogen som växer på udden. 

Jag tyckte det såg ut som en godispåse med de gröna och gularöda träden. 

Så här hade vi inte sett Jordfall tidigare. Nästa dag (lördag) besökte vi en annan dykplats, dock inte Släggö i Lysekil där Mats råkade befinna sej. 

Hälsningar Lena

Skördesäsongen lider mot sitt slut

För drygt två veckor sedan (10/10) visade jag bilden till vänster när vi hade rivit ner tomatplantorna i växthuset och tagit in alla tomater. Skålen till vänster betraktade jag som "hopplösa fall" dvs jag förväntade mej inte att så många skulle bli röda. I helgen såg de ut som bilden till höger och nu är det bara halva skålen kvar. Det är de sista tomaterna för denna säsong.

Lördagkväll ville vi ha en dessert och jag fick för mej att jag skulle göra lakritsbrûlée. Jag har inte ens gjort vanlig brûlée men det är ju inga konstigheter direkt. Tills man kommer till sockret som ska smälta på ytan... Då ska man ha en crème brûlée brännare för karamellisering. De hade vi inte så jag tog fram braständaren, den var för klen.

Min sambo gick ut i garaget och hämtade "ogräsbrännaren". Ordentlig låga men det blev inte heller optimalt. Jag fick inte till den fina karamelliserade ytan som jag ville ha. Kanske var det för att jag hade farinsocker istället för rårörsocker...Men det smakade gott!

Eftersom det inte regnade på söndag gav vi oss ut i skogen. Det gäller att plocka medan det går och vi kom hem med den största skörden för säsongen. Det tog ca en timme att finrensa och blev två kilo svamp när vattnet kokat bort och paketen var färdiga för frysen. 

Avslutar med en kaxig nötväcka från gårdagens fågelfotografering från sovrummet. 

Nu börjar en ny vecka...

Hälsningar Lena

Fågelfoto på hemmaplan

I morse när vi steg upp var det en plusgrad och regn. Vad gör man då? Jo, man stannar inne.  Det var förstås full fart i den del av fågelrestaurangen som har öppnat och jag tog några bilder genom köksfönstret. Småfåglarna sitter gärna i jordärtsskockorna, men de är på väg att vissna ner. 

En blöt talgoxe som inväntar plats i talgblocket. Det kan vara sex fåglar där samtidigt konstaterade jag idag. Jag har ofta fotat genom köksfönstret och det går rätt bra. ISO 2000 krävdes idag och det blir bara bilder på stillasittande fåglar.

Efter frukost började jag testa att fota genom andra fönster i huset. Det här är genom vardagsrumsfönstren för det sitter en fröautomat utanför. Den här koltrasten spanar in var maten finns.

Här är jag övertygad om att hon ser mej och dessutom är sur för att det inte finns mat på marken till koltrastarna. Det här blev bättre bilder än jag förväntat mej och avståndet är dessutom inte särskilt stort. Då jag testat att fota genom dessa fönster förut har det blivit störande speglingar, men inte om man fotar lågt och mot marken verkar det som.

Småfåglarna som äter ur automaten som hänger under balkongen, utanför vardagsrummet, flyger upp i träden. Så jag gick en trappa upp och hamnade i vårt sovrum som har en balkongdörr med fönster. Nu var jag mer på fåglarnas nivå. 

Oj så nära en del kom och de brydde sej inte ett dugg om att jag stod bakom balkongdörren och tog bilder. Det är mörkare här och de flesta bilderna är tagna med ISO 3200, bländare 5,6 och 400 mm. Dessutom lite pyssel i LR. 

Nötväckan poserade gärna men svartmesen ville absolut inte vara med på bild. Den satte sej alltid bakom störande pinnar eller löv. 

Talgoxen passade in bra bland de gula löven.

Något förvånad blev jag över tre färggranna steglitser, men de har hängt runt vårt hus hela sommaren så varför inte en blöt dag som denna. Maten är ju gratis.

Jag bjöd koltrastarna på jordnötter och lade även några på den fina stubben i utkanten av vår tomt. När jag kom ner i vardagsrummet igen hade de hittat godsakerna.

Det var allt från dagens fotosession inne på Plommonvägen. Väldigt bekvämt och varmt, men man får hålla till godo med de vanligaste småfåglarna. Ett och annat rådjur brukar ju också titta förbi när det blivit vinter.

Hälsningar Lena

Mer höst

Nu är det utan tvekan väldigt höstlikt ute och jag tror vi får uppleva första frosten i natt. Alla pelargoner som jag vill ha kvar har fått flytta in idag.

Helgen bjöd trots allt på ganska fint väder och då måste man ju ut i naturen. Det blev några bilder under en kort tur när solen var på väg ner i fredags eftermiddag.

Lördag var strålande och eftersom vi har besök från London var det svampplockning som gällde. Det här är ett väldigt vackert trattkantarellställe och de fina svamparna stod på rad. Fast vi hittade betydligt mer på andra platser...  

Så här ska det se ut när man är på svamptur.

Fredrik plockade i närheten och fick stoppa svampen i en påse för korgarna räckte inte till. Jag har plockat svamp i den här skogen i 25 år och det här är en liten del av skogen där man ännu inte har avverkat och totalförstört. De flesta av mina svampställen är borta och terrängen är så full av ris och bråte att det går inte ens att gå där.  Just här är det fortfarande orört...

Det blev väldigt mycket i våra korgar och påsar innan vi avslutade för dagen. Som vanligt hittade vi de rikligaste trattkantarellställena när vi hade bestämt oss för att gå till bilen...oj så mycket svamp det fanns plötsligt. 

Hemma igen så rådde det ingen tvekan om att vi hade ett problem med höger framdäck...Eftersom det inte finns en däckfirma i Knivsta som har öppet på helgerna så fanns det nu två alternativ för vad man kunde pyssla med. Antingen byta till vinterdäck på "min" bil eller rensa svamp. Påsen är för övrigt en blandning svensk "lördagsgodis".

Fredrik fixade däcken. Jag och Anna fixade svampen. I bakgrunden kan man se att vi även hittade en del gula kantareller samt svart trumpetsvamp. Om man nyper av det jordiga från svamparna redan i skogen blir det betydligt lättare när man kommer hem.

Solen var med oss även denna sena eftermiddag...

Till slut var all svamp rensad och tillagad för frysning, 1,8 kg trattkantareller, varav en rejäl andel "går på export" till London. Därefter serverade en dry martini i växthuset innan vi tog fram älgköttet som småputtrat i ugnen i ca 7 timmar tillsammans med hemgjord tomatsås, gul lök och vitlök. "Pulled älg" blir fantastiskt gott även om köttet är magert. Ett nytt tillbehör denna gång var "fried green tomatoes". Vi hade tomaterna och Anna visste hur man gjorde, det blev riktigt gott.  

Nu stundar en ny arbetsvecka.

Hälsningar Lena