Straight 1254 / Testsammanfattning av en KMZ Jupiter-3 från 1956 på M Leica.

 

 

 

Jag har nu tagit fem rullar med det ryska objektivet Jupiter-3 från KMZ. Optiken är en Sonnar-replika tillverkad i Sovjet år 1956.  Jag är mycket nöjd med det resultat som det här objektivet ger. Den här optiken räcker mycket väl för mitt fotograferande även på 2000-talet!

Här är bilder, några bilder har jag visat tidigare.

 

 

 

 

Krister Kleréus fotograferad på Ellens för nå'n vecka sedan. Bländare 1,5 och en 1/125 del.  (Tri-X såklart)

 

 

 

 

Herr fotografen Borg fotograferad på fiket vid Ryssgården i Stockholm.

 

 

 

 

Maud Probst, konstnär, fotograferad inne i fd. bryggeriet i Gnesta.
Lätt motljus.

 

 

 

 

 

Lars berg, konstnär. (På ovanvåningen i bryggeriet)  Samma här, lätt motljus
och här var jag tvungen att ha full öppning, 1,5.

 

 

 

 

Ulrika Anderssons bevingade skulptur inne i utställningslokalen i gamla bryggeriet.

 

 

 

 

Motljus på Hornsgatan. Optiken funkar även här ganska bra tycker jag, för man skall tänka på att optiken är från 1950-talet och har en ganska enkel antireflexbehandling.

 

 

 

 

 

Delförstoring av bilden på Krister. Visst tappar bilden i skärpa när man använder full öppning, och Tri-X är väl inte den bästa filmen till det här testfotograferandet. (Förstora bilden så syns det bättre)

 

 

 

 

Här sitter KMZ-optiken från 1956 på M Leican från 1960-talet.  Och det går bra att fota utan exponeringmätare också, allt är en träningsak! ;)

Som sagt, jag tycker att den här ryska 1950-talsoptiken är bra! Den ger i alla fall mig tillräcklig skärpa på mina bilder, och så är det även litet utmanande att fota med en så'n här äldre optik.   :) 

/Bengan

 

 

Straight 1253 / Oj vad många som gillar min bild! Eller är det bättre om inte så många gör det?

 

 

 

Man kan väl tillspetsat säga att det är mängden som betyder det mesta numera, eller...? 

Tänker på olika varuförsäljningar, "väldigt många har köpt den här produkten", eller "den här produkten är omåttligt populär numera", eller alla tittar på det här tv-programmet, eller jättemånga läser den här bloggen, eller oj va många som det va på den här Pop-koncerten, eller som i vårt fall, oj vad många som har kommenterat den här bilden, och då så många gillar bilden, så måste den ju vara jättebra....eller...eller e den bara jättevanlig...?

Alltså, vad säger det här egentligen, att det är en ganska vanlig bild? Eller en vanlig men populär produkt? Och kanske även bra marknadsföring av fotografen för bilden? Eller att det är en bild från en mycket känd fotograf? Eller att alla har en liknande bildsmak?  Bra smak alltså!?  ;)

Och om de flesta tycker samma sak, hur skall då saker kunna utvecklas, eller att man börjar ifrågasätta det vardagliga och vanliga fotograferandet för att hitta nya spännande infall och alternativ?
Det kan vara som att pröva att gå litet utanför lederna vid en fjällvandring, och  kanske upptäcka en helt ny och spännande del av fjällen..!?  :)

Och vad gäller bilder, så kanske många tycker att "bra bilder" inte behöver utvecklas?  Dom e ju så jättebra redan!  Och inga nyheter kan vara bra och trygga nyheter!?   :)

Och vad gäller kommentarer på bilder, så undrar jag om det är mängden av trevliga kommentarer som är det viktiga? Men visst är det trevligt att få kommentarer, det tycker såklart jag med, men om man nu vill utvecklas alltså, e det då många kommentarer som gäller?  Populärt tagen bild det där!
Vacker som ett vykort...!  ;)

Nu kan man lätt komma in på ämnet bildkritik på Fotosidan, och att lägga ut en bild för kritik för att tro att man skall utvecklas som fotograf  utan att veta kompetensen på kommentorn/fotoläraren, de tycker jag i alla fall e en chansning, eller..!?
De e ungefär som att anställa en helt okänd bildlärare som jobbar på distans!  ;)  
Bara läraren är trevlig mot eleven så funkar det kanske..!?  ;)

Nåja, nu är Fotosidan inte så livsviktig, men Fotosidan e ofta väldigt trevlig! Och man är ju på Fotosidan av olika anledningar, så är det, och det måste man respektera!

Men för att ta upp min tråd i början, vad säger det egentligen att en bild får många kommentarer? Vem gillar inte en söt hundvalp eller en liten babies!?  Det gör jag i alla fall!

Dra nu inga växlar på mitt funderande, utan jag tänker bara litet högt,
och undrar som sagt om det är mängden av kommentarer som är det viktiga?
Eller finns det andra kriterier för att man skall kunna utvecklas som fotograf, även på Fotosidan?  (Om man nu e på Fotosidan för att utvecklas som fotograf alltså)


Lösningen kanske ändå är en "utvecklingsväg" som man själv måste fundera ut liksom, och se'n också ta tag,  men mycket av de tankar och ideér som har skapat några personliga fotografiska utvecklingsprojektet har nog uppstått här på Fotosidan, så upplever jag det i alla fall, å det är kul....

Men så'na här egna fotovägar, dom kommer ofta i skymundan och syns inte på "Första-löpet", men det behövs nog heller inte.

/Bengan

 

 

 

 

Straight 1252 / Vad säger att jag har rätt? Å vad ger mig rätt att kritisera andra för att dom tar "fel" bilder!?

 

 

 

Har funderat på det här någon dag. Ibland blir ens egna funderingar väckta av olika händelser. Och det är bra. Bra att bli väckt alltså, och få värdera eller kanske även omvärdera sitt eget tänkande och tyckande.
De e väl så man utvecklas, trots att man e äldre, jag hoppas det i alla fall! ;)

Jag kan väl också tycka om saker ibland, säga saker till någon nära vän,
som kanske inte skulle uppfattas så neutralt av någon utomstående,
men det är väl det här man har nära vänner till, att kunna fundera litet mera inofficiellt liksom...  ;)

Kom även att tänka på vad just en god vän sa till mig en gång, han har ett speciellt yrke, behöver inte nämna det här, men han sa nå't sån't här:
"Jag brukar gå in och titta på sån't här ibland, och tycker inte det passar mig, och jag går nog inte gå hit fler gånger, men jag tycker det är trevligt att andra kan gå hit och gilla det här!"

Det är väl det som fortfarande är ett kännetecken i vår del av världen, vi kan välja att ha olika intressen och även ha olika tro i olika saker, inte bara i religion alltså!  Och våga vara generösa mot varandra och andras tro och tyckanden, utan att nå'n (ursäkta mej vissa Arabländer) att nå'n säger,
"Vilken konstigt intresse. Det där gillar vi inte! Det där är underligt, det bör inte vara tillåtet här!"

En liten fredagsfundering alltså... ;)

Annars så är det fredag, som sagt, jag har luftat Roffe och handlat, och skall städa innan min yrkesverksamma fru kommer hem.

Å så tränar jag ett steg tillbaka när jag fotar med 50 mm! Har tränat flera gånger i dag! Nästa steg de e att försöka ställa mig rätt redan från början! ;)

Å förresten, en bekännelse i sammanhanget, jag har gått ur Gatufotopoolen för ett tag sedan. Varit med sedan 2005. Varför jag gått ut, det är min ensak! 

De va de om de, å ha en fin fredagskväll och en fin helg!

/Bengan

 

Ps. Jag testade en tidig Sonnar 1,5/5 cm nyss på min Leica.  Den här optiken är en sk. Nickel Sonnar från 1933. Aningen repig, inte en tillstymmelse till antireflexbehandling. (Antireflexbehandlingen va inte uppfunnen då)
Men skärpan ligger där jag ställer den. Har framkallat testnegativ.

Och här kommer är en totalt olämplig bild med en sådan optik! Rakt in i solen!  :)  Å det kanske e en olämplig film också, Tri-X!  :)

 

  

 

 

Straight 1251 / Att pröva en annan brännvidd, det kan väl inte vara så svårt!?

 

 

Helena Hildur, konstnär

 

Det bästa för en fotograf det är nog att lära sig en utrustning, eller använde den utrustning som man känner och behärskar till fullo, vare sig det gäller gatufoto eller ateljefoto, för att se'n fokusera på själva bildskapandet!
Låter som ett bra och praktiskt tänk va?

Jag har under åren fotat ganska mycket med brännvidden 35 mm,
nu prövar jag brännvidden 50 mm ett tag, ett ryskt objektiv från 1957.
Varför då, kanske någon undrar? 50 mm och ett gammalt ryskt objektiv!?
Tänk om alla frågor va lätta att svara på....

Jag har problem med att ständig vara litet för nära vid mitt nya fotande,
50 mm blir som ett kort tele för mig, jämfört med 35 mm...
Men jag ger inte upp!  Jag tränar vidare! :)

/Bengan

 

Ps. En tidigare träningsbild med 50 mm. Här började jag upptäcka att jag kom för nära hela tiden, så här blev att ta ett steg tillbaka innan jag tog bilden.

 

Pattrick Dallard, konstnär

 

 

 

Straight 1250 / Jag tänker pröva en "skarpsynt" optik på en Leica. (Och första Ellens)

 

Jag använder ju en Jupiter-3 på min M Leica just nu, och det funkar bra.
Det enda något problematiska är att optiken inte har några låsta lägen vad gäller bländarinställningen. Lätt att rubba bländarinställningen liksom!

 

 

Kom på att jag har några tidiga Kiev-objektiv i ljusstyrka/brännvidd 1:2/5 cm
som jag också kan använda på Leica via Kipon-adaptern, tex en Zorki från 1950.
(Zorki betyder skarpsynt på ryska)
 
Vad jag förstår så användes begreppet Zorki på optik under åren 1949 och 1950,
sedan kom Jupiter-namnet från 1951.

 

 

 

Och i går va det första Ellens för höstterminen, tror det va tolv elever på plats denna gång. Någon elev hade fått förlängt sommarlov Pga det vackra vädret på landet, men på onsdag om knappa fjorton dagar alltså, bör alla vara på plats!
Ingen nämnd, ingen glömd! ;) För då börjar närvaronoteringen!   ;)

 

 

 

 

Och passa nu på och gå ut och njut av de sista sensommardagarna mellan skurarna, se'n e allt försent!  ;)

Allt för idag, slut för idag!

/Bengan