Straight 657 / Genvägar är ofta, eller är det alltid senvägar...?

Låter som ett gammlt ordspråk som vi äldre använder för å skrämma yngre! ;)

Och vi väljer genvägar då vi tror oss ha ont om tid! ;)

Vi som bor i I-länderna har ofta ett antal valmöjligheter. Och många är både intressanta och spännande. Allt från skolor, yrken, resor, boende, konsumtionsvaror osv, osv. Men att välja tar också tid. Att sätta sig in i fördelar och nackdelar med de olika valen, tex välja pensionsfonder, välja skolor, utbildningar, nyttiga dagligvaror, resor, elabbonnemang, telefonabonnemang, osv, osv...
Listan kan nog göras hur lång som helst?

Och vi har ju ofta ett antal "testmagasin" till vår hjälp! ;)

Och så kan man väl alltid fråga sig så här litet på sidan om, om det viktiga här i livet, är det att kunna få välja? ;)

Se'n kanske man väl gå litet djupare in i det här och ställa frågan: Vem är det som väljer ut det vi skall titta på, eller välja? ;)

Den tanken brukar jag även ställa mig när jag läser utlandsnyheterna i tidningarna. Jag tycker utlandsnyheterna är väldigt lika, vara sig man läser Metro, DN, SvD eller SN....
Tidningarna har sannolikt mindre och mindre resurser, och mindre personal för att ha egna nyhetsredaktioner utan man köper in ett färdigt "Utlandsnyhetspaket".
Och så blir även vissa nyheter ganska lika under en viss tid. Alla strålkastare är just nu på...!??
Någon som vet hur det går för Burma nuförtiden?

Ok, för att återgå till saken, jag tror att kunskapen om att man måste prioritera är det viktigaste i dagens I-samhälle. Om man vill få tid över för andra saker.

Nu kanske nå'n undrar vad då för andra saker tex?? ;)

Ok, jag har två exempel, jag får för mig att många familjerelationer lättare spricker numera? Jag får för mig att många ungdomar mår dåligt numera?
Trots att vi har det så bra...!?

Nu har jag hört lösningar på det här också, eller kanske är det bara genvägar det också? Man tycker att mammorna inte är hemma hos barnen tillräckligt!
Var är papporna då!? Ursäkta! ;)

Jag tycker inte det är en bra lösning med hemmamammor! Den känns tillbakablickande, till en passerad tid/värld, eller att man inte har inser vilken tid man lever i och är med och skapar!

Jag tror man måste bestämma sig! Eller som sagt, prioritera! Det är det som det handlar om! Vill jag att mina barn skall må bra, så måste jag ta mig tid för mina barn! Vill jag att min relation skall hålla, så måste jag ta mig tid för min relation! :)

Och då är det sannolikt något annat jag måste välja bort, eller flera saker som jag måste välja bort...  Så tror jag i alla fall!

Har tangerat det här litet tidigare, 10.000-timmars träning ni vet! ;)
Det du tränar på, blir du ofta väldigt bra på! Och den som förstår det här, att man måste träna, den är vinnaren! Allt är ett val, du måste bestämma dig för vad du vill göra och bli bra på!  ;)

 

Inte så mycket om praktiskt fotografering i dag alltså, utan litet andra funderingar!

Men praktisk fotografering, det kommer, var så lugn! :)

Ha en fin söndag önskar Bengan

Straight 656 / Nördtest av en liten kompakt Nikonkamera. (Då jag inte ännu hittat någon test i Sverige av kameran)

Har letat efter en test av den här Nikonkameran, men det verkar som ingen ännu  hunnit testa kameran i Sverige, så jag passar på att göra en liten handhavartest.

Tror även att hållbarheten borde vara godkänd, så den testen får jag ta litet senare när kameran använts litet mera. Om några år kanske.

 Här är testobjektet.

Nikon S2, kom ut på marknaden 1954 ungefär samtidigt med Leica M3. Leica har också satt en ribba med sin M kamera som kan vara svår att nå för andra.

Men Nikon S2 ligger i en annan prisklass, och borde därför ändå säljas i tillräckligt många exemplar. Kameran e också liten och nätt och Nikon har skaffat sig ett rykte om att göra bra objektiv, och ofta till lägre priser än tex Leitz och Zeiss objektiv.

Man hade också återgått till 24 x 36 formatet och satt på en snabbframmatningsarm för film/slutarspänning plus en del andra finesser.

Så det här är en liten och nätt mätsökarkamera med en fin sökare i 1:1 för normaloptiken.

Kameran har visserligen fortfarande en roterande tidsinställningsknapp, och två reglage för tiderna, men man hade höjt upp den roterande delen litet över avtrycket som gör att man inte bromsar det så lätt, samt infört en liten markering i centrum på tidsinställningen så man kan se inställd tid även då slutaren inte är spänd.

Objektivfattningen är den sk "Contax-fattningen" men med ett annat anslagsmått och en annan stigning än vad Contax har, så objektiven är inte riktigt kompatibla. Vidvinklar går att använda, dels då dom sitter i den yttre bajonetten, dels då den lilla skillnaden i anslagsmått överbryggas av skärpedjupet.

Slutaren är en Nikon-utvecklad gäng-Leica-slutare.

Här syns en av Nikons normaloptiker på 1,4 / 50 mm till höger. Optiken är kompakt, och mindre, trots att den är ljusstarkare än tex Leicas Summicron 1:2 / 50 mm.

Här syns uppbyggnaden av normaloptiken på 1,4/50 mm. Optiken är en mycket nära kopia på Sonnar 1,5:an, och det är därför den kunnat göras så kompakt.

Kameran känns bra att hålla i, avtrycket går mjukt och slutarens ljud är ganska tyst.
Filmladdningen går lätt då kamerans bakstycke är helt avtagbart.

Här syns det tydligt hur enkelt det är att ladda kameran, mycket enklare och lättare än på en M Leica.

En kamera av den här typen, en mätsökarkamera, passar bäst för kortare brännvidder, från normaloptik till vidvinklar. En typisk familje eller snapshoot-kamera. Här är kameran i ett vidvinkelutförande med 35 mm. Då blir det även en liten och behändig "gatufotoutrustning". Men då måste man ha en extra sökare för 35 mm optiken.
Här syns det också vilken tid kameran är inställd på då slutaren inte är spänd.
1/125-del

Här är en skiss på 1:3,5/35 mm. Det är en kopia av en tidigare Leitz Elmar 35 mm.

En sammanfattning:
Det här är en liten och kompakt kvalitetsmätsökarkamera, byggd av Nikon och som sannolikt kommer att fungera i många år framöver.
Den är mycket genomtänkt, bla med en lätt filmladdning och den fina 1:1 sökaren för normaloptiken.
Optiken är i toppklass, men ändå ganska billig. Men man är hänvisad till Nikons egna objektiv i stort sett. Har tagit några rullar med kameran och optiken är mycket skarptecknande.

Minus kan väl vara i handhavandet med normaloptiken på kameran, då det känns litet ovant att ställa skärpan med pekfingret. (Som på Contax II tex)

Kameran får därför fyra stjärnor av fem möjliga!

Men jag tror ändå på den här kameran! :)
Och tror att den kommer att fungera i många, många år framöver!!  ;) :)

/Bengan

Straight 655 / " Varför fotograferar du?" är en återkommande fråga man får, och mitt svar är...

Varför jag fototograferar, är dels för jag gillar att fotografera, dels för att det är lättare att avbilda en händelse med en kamera än att måla eller teckna av den!

Här kommer några bilder som kan förklara en del av mitt fotograferande. Jag noterar händelser jag är med om, via min kamera! Kameran e min Notebook liksom!
Konstigare än så är det inte!

Som här!
Min fru, som är en hårding, hon skulle absolut ta ett dopp i havet, å de fanns ingen bra badstrand, och det fanns ingen brygga, så då va det bara att ro ut en bit...  ;)
Och som sagt, en hårding alltså, de e i Östersjön, på försommaren, å då e det något kylslaget i vattnet! ;)

Vi har inte bott i Gnesta så länge och när vi flyttade dit så fanns det en väntsal vid stationen. Ni som är litet äldre känner igen stuket. Här en tidig morgon så städas det, våttorkas.
Åren gick, och allt fungerade utmärkt i väntsalen, å den stod öppen nästan hela dygnet....

Men sedan kom modernare tider, å några "konstnärer" upptäckte de vita ytorna, och andra i samma konstnäsgrupp börja att "bo här" på nå't sätt och glömde att städa upp efter sig...
Lokalen "drabbades" av ett slags förfall liksom... 
Det här ligger nog i tiden, den allmänna egendomen har blivit mera allmän för somliga liksom... 
 
Sedan stängdes väntsalen några år, och restaurerades och hyrdes ut till Pressbyrån...

Å det här kan man nog se på flera sätt..

Men i alla fall, "På spaning efter en tid som försvinner" i alla fall.....

Fler noteringar från en förfluten tid...

Här är det middag i Kaknästornet för en tjugo år sedan...
Reinhold Geijer håller ett litet tacktal och Jan Lidén skymtar i höger bildkant.
(Jan hade ännu inte blivit VD i banken)

För några år sedan, tio-femton kanske, så fanns det en sammanslutning som hette "Contax/Kiev Club", och prominenta medlemmar va Joakim Milder, Lars Wigren, Peter Hennig och så jag.
Vi träffades, hade med oss några intressanta grejer och fikade ihop.
Här är träffen hos mig i Rönninge.

Å här skidåkning i Oviksfjällen (Jämtland) för en trettiofem år sedan. Har kanske berättat om vad som hände innan, men tar det igen.

Vi skulle upp och kolla om vi kunde åka skidor, å det här va se'n höst, och vi lade oss i granskogen nere vid ån på kvällen innan. Så kom en storm, och det smällde en del på natten, och på morgonen såg vi att det va en del tjocka granar som blåst av och det va det som smällt...
Men ingen av granarna hade fallit över oss..! :)

Men vi förstod i alla fall att det kunde kommit litet snö på fjället, så vi packade ihop och gick upp. Och vi hittade en del snöytor att åka på. Men det blev inte så många åk för man måste ju gå upp också!  Och efter att stormen passerat kom det ned kalluft norrifrån, så här va det nog en - 15 :)

På fjällturerna va det ofta en Leica Cl, den kunde man ha i bröstfickan! :)

Annars va det en M Leica med 35 mm!

Så varför jag fotograferar, det är för att jag använder min kamera som ett noteringshäfte liksom!
Har alltid gjort så!
Det är nog hela förklaringen till mitt fotograferande!

/Bengan

Å för att inte M Leican skall bli avundsjuk på att Leica CL får vara med på bild så visar jag även en M Leica.

Det här är den modellen som de flesta skulle vilja ha...  ;)
Den sista riktiga M Leican!! ;)

Men visst går det bra med selleri också! ;) ;)

Straight 654 / Fikat på Ellens, den analoga tidsmaskinen och några M Leicor...

Fikat på Ellens denna onsdag var en liten återhämtning efter att "magister Fågelhammar" sagt en del om våra bilder vid det förra Ellensfikat...

Man behöver återhämtningspauser i bland! ;)

Tog en bild vid 16-tiden, men då hade inte alla kommit.  Akademiska kvarter har en annan betydelse på Ellens, men se'n kom i alla fall Staffan och Olle! ;)

Å hade tagit med en "Motorcykelbok" till Bernt, men han dök inte upp...?

Här har jag använt den klassiska gatufototekniken "höftskott" för att fotografera Olle.

Å det är fler som fikar på Ellens... eller jobbar till en kopp kaffe..?

Här har jag tagit en bild på Anastasia med en annan gatufototeknik..

Och så fick vi titta på Claes Leica-fynd! Ett mycket fint exemplar av Leica M4-2!!

Tiderna, de långa, som alltid är mest intressanta på en M Leica, verkade vara helt Ok!

Så nu finns det inget att skylla på Claes!
Fixa en glugg och ut å fota!!  :) ;) 

Å så till det litet jobbiga... ;)

Såg direkt när jag kom in på Ellens att det stog en avvikande grej på bordet...
Men ville inte låtsas om något, utan jag fikade, pratade med folk, kollade på olika kameror...
men till slut så va jag tvungen..  ;)

Förrförra gången på Ellens, så hade Ulf en så'n här grej med sig...

Ok, Time Pass,
och med facit i hand hade vi nog alla varit någon annan stans med andra grejer, vad det nu var! :)

/Bengan

Ps. Å kollar vidare i den analoga skattgömman!

Fjällvandring runt Sylarna hösten 1980.

Straight 653 / 1989 Tour de France Final Time Trial

Jag har tävlingscyklat under några år, och minnen av det kommer fram, till och från och nu senaste med hjälp av kommentarer i tidigare blogg! ;)

Tittade även nyss på det avgörande ögonblicket under Tour de france 1989, tempoloppet som avgjorde vem som skulle bli segrare det året.
(Jag såg det direkt i Tv 1989)

Måttbetälld Italiensk racerram, Somec. Numera ombyggd till en Metisse!
Med Moutainbike styre/reglage/bar-end, samt med en ombyggd Super Record bakväxel med lång kedjeupptagningsarm för sexdelad krans typ 14-28. Mycket bra för grusvägscykling, å gärna på bomvägar! På bomvägar kan man cykla i bredd! :)

Ni som inte känner till landsvägscykling, ett tempolopp är ett lopp mot klockan, man åker ensam. (Time Trial = Tempolopp). 
Linjelopp, det är när en större grupp cyklister som startar samtidigt)

Tempolopp är inget kul, om man inte är bra på det, det är smärta i stort sett hela tiden om du vill försöka "vara med!" (Jag va aldrig speciellt bra på tempo, jag gick bättre där det va backe och jag va bra på spurt).

En annan måttbeställd cykel, med svarteloxerade Campadelar, men som jag lagt på "hyllan" som syns! ;)

Kommer ihåg hur man lärde sig uppfatta vissa "sublima" saker i ett cykellopp, tex under en körning uppför under en lång stigning då man kunde ligga en tre fyra åkare i en liten grupp. Någon låg ofta först, men här va inte att ligga på rulle så viktigt, utan det viktiga va att inte tappa sitt tempo, och att inte bli avhängd, för allt va en balans på om att orka hänga med, att balansera mellan mjölksyra och kramp liksom, och hitta sitt pedaltempo, och sedan är det är alltid lättare att åka i en grupp en att sitta ensam och "pumpa"!

Men det kan vara i så'na här situationer som det nästan ohörbara, det nästan omärkbara händer under ett litet, litet kort ögonblick, som ger en signal för den som e observant, att något är Pg! 

Någon håller på att bli trött alltså...!  :)

Det kan vara något så enkelt som en litet omotiverad växling, eller att någon ställer sig upp och trampar under någon sekund, eller lägger sig sist i gruppen, eller dricker litet omotiverat, eller något annat litet, aningen litet avvikande.. 
Det kan även vara så att om någon gör ett ryck på några hundra meter...
För vad det handlar om, trots det här rycket, någon håller på att bli trött!! :)

Och då kan det vara läge för en egen liten tempohöjning, bara för att kolla leget liksom  :)
Å se'n tar man det lugnt några minuter, se'n prövar man en liten tempohöjning igen, bara att hjälpa någon att komma ur sitt tempo litet, å sån't kan göra susen i det här läget, å det kan bara behövas så litet!  :)

Men, det finns ju en hake i allt som sagt, det här förutsätter att jag själv har liksom litet extra krafter kvar.

Så i cykel, speciellt uppför i mycket långa stigningar, där måste man under körningn kunna "läsa" av de andra i gruppen för att veta när det är dags! :)
Eller när det är dags att släppa... :(

Som sagt, Nostalgia, som inte behöver vara något negativt, utan kan även vara en spännande tidsresa i kortlådan!  :)

Här är "The Decisive Moment " i Tour de France 1989 mellan Greg LeMond och Laurent Fignon.
http://www.youtube.com/watch?v=AyvwtOQYQ-E

Och det blev tidernas minsta segermarginal...



/Bengan

Ps. Vi se's på Ellens 15.00!