Straight 890 / Kommit på nå't bra, bilder som förstör sig själva! :)

 

 

Mick Borgs loppisfynd väckte en del intressanta funderingar, och för att börja litet litterärt, "Fåfängligheters fåfänglighet, allt är fåfängligt!"  :)
(Eller hur det nu va?)

Alltså, vad händer med våra bilder sedan? Kan det vara nå't att ha för efterlevande generationer!

 

Vad jag förstår så finns det i alla fall ett litet hopp, några av våra bilder kan hamna på loppis på Hötorget, eller vad platsen heter i framtiden!
För Hötorget kanske blir Hamntorget, om vattnet stiger tillräckligt! ;)

Och kommmer ihåg en Tv-serie för ett antal år sedan, "Mission impossible",
där agenterna fick meddelande på nå't slags band, och efter att medelandet spelats up, så började det ryka i bandet, och poff, så va det borta!  :)

Så skulle alla digitala bilder vara!
Tänk va rent man skulle kunna hålla datorn och på Fotosidan och liknande ställen, å även på webben i stort!
Va skönt att få slippa alla högar av bilder som efterlevande släktingar måste "köra till tippen!"  (På nå't sätt!)

Det bäste vore nog om allt på webben hade ett slags minne, och man får en fråga, "Den här bloggen du skrev för några år sedan,
verkar litet för mycket utelämnande, de vore kanske bra att förstöra den nu?"
Å då får man svara ja (eller nej)
Å svarar man inte...  ;)   Så poff, så e allt borta! :)

Alltså, en personlig dator med automatisk bild/blogg/webbstädare kopplad till personnumret!  :)

Å då blir det såklart mer plats ute på webben också! :)

Å i förra bloggen hade jag tänkt ut nå't annat nytt å bra,
men det va bara en som va tillräckligt klurig för att förstå finessen... suck!
(De e väl därför det så sällan blir ett Nobelpris till nå'n i Sverige!)

Hur som helst, jag hade tänkt fram en bakvänd skanner! :)
Maskinen producerar alltså bilder för evigheten!
För de som vill alltså!
Bilder som kommer att finnas kvar!

När man tankar in sina digitala bilder i datorn, så skulle man också få en fråga, "Vill du skapa en säker backupp?"
Och svarar man ja, så laserskriver maskinen negativa bilder på det man tankat in i datorn på en slags filmremsa, som förpackas i ett negativark, med datum, osv, som man sedan tar ut i ett fack under datorn när det är klart! :)

 

 

Cykelväg på Öland. (Det är en fd banvall som numera är gång och cykelväg)

 

Å den här laserskrivna filmremsan som kommer ut ur datorn, det har inget med vätskeframkallning att göra, eller dålig filmsköljning som brukar förstöra de flesta negativ efter några år, utan det här laserskrivna på den här remsan kommer att kunna sparas i tusen år! :)

Och så kan man ta i remsan, mao kolla med fingrarna så den finns kvar liksom,
och även se de negativa bilderna på remsan, de ni!  :)

Bra idé va!?
Ni fattar va?
För den som har litet fantasi över det vardagliga alltså, den fattar! :)  ;)

Carpe!

/Bengan

Ps.
Skall spela golf idag. Det verkar bli fint väder!  :)
Och vad gäller evighetsgrejer  ;) fotandet med Biometaren på en Contax IIa fortsätter!

 

 

 

Å ni som inte hört ljudet på 1/50-del på en så'n här äldre Contax/Kiev,
ni har missat något väsentligt!  :)
Å se'n att det är metall, glas och äkta läder gör inget!  

 

Straight 889 / The Magnum Photographer Steve McCurry spoke to Phaidon.com

 

 

 

 

 

Fick en intressant länk av Mats Adsten via mail.
Vill gärna dela med mig, eller det kanske heter share...?  ;)

http://www.phaidon.com/agenda/photography/video/2010/october/07/steve-mcurry-reflections/?utm_source=cheetah&utm_medium=email&utm_campaign=NL111010

The legendary photo-journalist and Magnum Photographer Steve McCurry spoke to Phaidon.com about the stories behind some of his iconic photographs taken from around the world.
Every image tells a story, but it's rather special to hear it from the photographer.

http://www.stevemccurry.com/main.php

www.magnumphotos.com

Carpe!

/Bengan

 

 

Straight 888 / Å se'n då, alla bilder ni har tagit under åren, vem är intresserad av dom se'n!?

 

 

Vandring, mot vad? ;)

 

Så det e nog lika bra att slänga det mesta av gamla bilder redan nu?  Eller ev kanske göra några fotoböcker av de bilderna som man tycker e riktigt bra, för att nå't i alla fall skall finnas kvar till nå'n nyfiken släkting i nästa generation!? :)

För att lämna efter sig lådor med diabilder eller negativ, det funkar inte,
ingen kommer att kolla igenom lagret och ev skanna, utan det åker direkt på tippen. 
Fast man vet inte, några negativ kanske dyker upp på Hötorget efter ett antal år!  :)

 

 

Å vad gäller det digitala, där ser det ännu mörkare ut, för dom grejerna måste "bevakas" av ett företag, eller av nå'n bussig släkting, så att digitalminnet inte bleknar bort!  ;)
En skokartong med pappersbilder känns nog säkrare på sikt! :)

Det här med att rensa, det har jag börjat med redan nu när jag fått en digitalkamera!  Man kollar i kameran, sparar/slänger/sparar/slänger....
Men har tyvärr redan upptäckt nå't oroande, och litet för sen't tyvärr,
jag har slängt bilder som jag nog skulle ha sparat..!?

I det analoga, så har man litet mer tid liksom, på alla plan, dels för att det inte blir så mycket bilder, dels för att dom dåliga bilderna sitter kvar på negativen och kan dyka upp senare!  :)

Och jag har hittat analoga bilder som jag inte tyckte va speciellt bra då jag tog dom, men nu femtio år senare tycker jag bilderna duger!

 

Upphittad bild!  Från 1960, å nu känns den helt Ok!

Men hade jag haft en digitalkamera redan då..!? 
Vågar inte tänka tanken! ;)

 

 

Upphittad bild! :)  Får väl duga den med...

Nu kommer jag in på det digitala kontra det analoga....faktiskt.

Mitt problem just nu, det är att jag ser fördelar med båda!
När jag fotar med min Canon G10 så är jag nästan osynlig! :)
Och jag behöver bara trycka av, kameran fixar det mesta!
Jag har också stängt av alla ljud och lysen på kameran, och så kör jag bara på 28 mm!
Och när jag står med den här lilla svarta kameran mot ögat mitt i en folksamling, då blir jag bara som en lyktstolpe eller rundningsmärke liksom,
och kan bara stå och trycka av, ingen varken ser eller hör mig!  Smidigt! :)

Men se'n kommer baksmällan!
Alla bilderna!!

 

Leica M4 med ett Sonnarobjektiv 1,5/5 cm.

Så egentligen passar nog en analog kamera bättre för mig!  I alla fall vad gäller antalet bilder!

Och det är en annan sak med det analoga, jag tänker mig för litet innan jag tar bilden, bilden växer också fram i mitt huvud på nå't sätt ... 
Skumt va? ;)
De e nå 't speciellt med det analoga, inte bara att det ofta blir en begränsning i antalet bilder, utan det är nå't annat också...
Kommer att tänka på boken "Zen och konsten att sköta en motorcykel"... ;)

 

Men som sagt, mitt grundtips e, börja rensa redan nu! För se'n e det försent ;)

Och tänk på att rensa extra friskt i och med digitalkameran, för den genererar ju flest bilder, och även om man kastar en del bra bilder av misstag,
så vad e alternativet! ;)

/Bengan

 

Upphittad bild!  Och det finns många, många fler!  Hittade ett ark idag med en serie bilder av en spårvagnskonduktör och förare som sitter och samtalar under en rast i spårvagnen! :)

Men det kanske är så här också, jag har inte haft någon större ordning på negativen under åren, så när jag öppnar en pärm, eller motsvarande,
så är det som att gå på loppis!  :)

 

Straight 887 / Varför tar vi så många bilder?

 

 

 

 

Har läst och tittat igenom boken Angel's World ett antal gånger.
Ett säreget livsöde beskrivs av Michael Lesy om fotografen Angelo Rizzuto.

Med säregna bilder!

 

Eller kanske ganska vanliga bilder..?

Inte så mycket till fotobok kanske,
men ändå en speciell fotobok....

 

Och vad handlar boken om?
Den handlar om en människa som av någon anledning tar 60.000 bilder i New York...
Varför?
Ja säg det!

 

 

Och varför tar vi själva bilder?
Det finns säkert många fotografer i dag som snart också har tagit 60.000 bilder...
Varför?
Bra fråga!

 

 

 

 http://en.wikipedia.org/wiki/Angelo_Rizzuto

 

 

Straight 886 / Så där ja, inte så många presenter kvar att öppna! ;)

 

När man fyller många år, så får man många presenter såklart! ;) :)
Men inte så mycket prylar, för prylar har man ofta redan så det räcker, utan det blir upplevelsepresenter! :)
Som tex vinflaskor ;) musikupplevelser, och en del andra handgripliga upplevelser, och några upplevelser som jag repat av i veckan, så nu är det bara några teaterbesök kvar!

 

Vi avslutade den här veckan med vinprovning i fredags 

 

 

 

Bra käk och bra vin på en liten trevlig krog i Hammarby Sjöstad med vänner.

 

 

Och i lördags så tog vi en tur till nya Fotografiska. 

 

 

Men först en Latte på ett välkänt Foto-Café på Hornsgatan! 

 

 

 

Å så Fotografiska, och visst fanns det en del att titta på, fast här va det litet dålig skärpa på bilderna... ;)

 Å en stor del av Fotografiska betod av utställningen Fashion!
Modefoto alltså! ;)

 

 

Men Fotografiska samsas även med en bilsalong...

 

 

 

Å konstiga möten blev det i trappan....

 

 

 

Man Ray.

Man Ray, född Emmanuel Rudzitsky 27 augusti 1890 i Philadelphia, Pennsylvania, död 18 november 1976 i Paris,
var en amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör. Hade utställning på Moderna Museet i Stockholm 2004.

Intresset för att fotografera föddes år 1917.  Det var på grund av att han tyckte att de professionella fotograferna misslyckades i sina försök att reproducera hans målningar som han började fotografera.  Man Ray experimenterade mycket med sina negativ när han belyste dem. Bl.a. så lade han olika vardagliga föremål på ett obelyst fotopapper, varpå han belyste det. Han lade även transparenta saker ovanpå obelysta fotopapper. Många av de abstrakta fotokompositioner som uppstod under hans experimenterande och misslyckanden gjorde honom känd.

 

 

 

Irving Penn.   Den här tycker jag är en av hans bästa!! :)

Penn, född 16 juni 1917 i Plainfield, New Jersey, död 7 oktober 2009 på Manhattan, New York City, New York, var en amerikansk fotograf, främst känd för sina porträtt- och modebilder. Han fotograferade bland andra Pablo Picasso, Marc Chagall, Igor Stravinskij, Salvador Dali, Marcel Duchamp - och även Ingmar Bergman. Ett fotoporträtt av Bergman såldes 2009 för 624 000 kronor (520 000 kronor + 20% avgift) på Bukowskis. (Detta fotografi är donerat till Statens Porträttsamling på Gripsholms slott).
Penn gjorde själv en stor donation av 100 av sina fotografier till Moderna Museet i Stockholm till minne av sin svenska hustru, Lisa Fonssagrives Penn. 1985 fick han Hasselbladspriset.

 

 

 

 Mera Penn!  :)

 

 

 

Å så litet modernare saker..   Fortfarande mode, tror jag i alla fall...

 

 

Mera modefoto..

 

 

 

Å så va det såklart stora blanka färgkort (fast jag visar dom i svart/vitt)

Det här moderna modefotot på stora blanka färgkort, visst e det stort,
och mycket liksom,
men jag tycker ändå det är vääääldigt tunt!  ;)

Så jag gillar det litet äldre stuket i modefotografi....
Eller ett foto som e litet mer genomarbetat! ;)
Ett foto som kanske inte behöver vara så stort för att synas!  ;)

Men allt e ju en smaksak! ;)

 

 

 

Fotografi! 

 

 

 

Men det va inte bara bildkonst på Fotografiska

 

 

 

Å Tunbjörk va där...

 

 

 

Å böcker fanns att köpa.  Man kunde även köpa kameror...tror jag i alla fall.

 

Å en sammanfattning då om nya Fotografiska...
Ok, det här e en affärsdrivande verksamhet som kräver en bra genomströmning för att det hela skall gå ihop, de fattar jag med...

Och visst va det många fina bilder från många fina fotografer, visst!
Å visst kanske nya Fotografiska e värt ett besök..!?
Men nu får känsliga personer sluta läsa här!  Ok!!

För visst e det mycket bilder, och många fotografer, å flera är intressanta, å mycket annat, mycket liksom, men jag tycker ändå att nya Fotografiska påminner mycket om butikskedjan Gallerix....  ;) 
Ursäkta! ;)

 

Å tidigare i veckan va det flygsimulator, och det va kul för jag har hållit på med flygsimulator för ett antal år sedan, men efter det här så måste jag köpa en ny Joystick och komma igång hemma igen! :)

 

Den här Joysticken kändes bra, så jag skall försöka hitta nå't liknande för hemmabruk.

Annars inget nytt!

Carpe!

/Bengan

 

Ps. Jovisst ja, " The Biometar project continues!"   :