Straight 1097 / Intressant det här med ljusschakt! Man kan få intressanta vinklar vid porträtt!

I förra bloggen lade jag upp några bilder tagna med Praktina och Zeiss Biotar 1:2/58 mm och ljusschakt, bilder som jag "hittat" i kylskåpet!   :) 

Att använda ett ljushakt på kameran innebär ofta att man har kameran i brösthöjd och att man tittar ned i kameran och ser då den avlänkade spegelvända bilden på mattskivan. Det blir som en liten analog-Tvbild liksom!

Samma person som i förra bloggen, han står, jag står, kameran lågt i brösthöjd!
Typiskt klassiskt underdog-porträtt!

Här syns det inte lika tydligt, men kameran är låg i alla fall, jag kan ha använt luppen som sitter i ljusshacktet och då har man kameran litet högre upp?

Mao, man får ett litet annorlunda perspektiv på människor vid tex porträtt då personen står upp! 
Person i normallängd alltså!  Om det va någon lustigkurre som tänkte tillägga något här! ;)

Det andra är att om man står och fotar folk på sta'n, så är det ingen som riktigt fattar vad man håller på med, då man står och tittar ned på en kamera!?  :)
Praktisk grej alltså!

Det opraktiska är att bilden är spegelvänd i sökaren!  :)

Men ett tips för er som har nå'n liknande kamera i nå'n låda!
Fota underdog-porträtt, eller ut och ställ er som ett rundningsmärke på gatan och titta ned på kameran och ta bilder!

Och Tri-X funkar såklart bäst även i en så'n här kamera!

/Bengan

Ps.
De va ingen som riktigt klarade frågan i förra bloggen? Vem är det här?

Vem är den här personen alltså? Ni får en chans till!  Först öppnade rätta lösningen får en stjärna!
Å inga kommentarer på att jag porträtterar otydligt eller konstigt tack!
För då får ni  - stjärna!! ;)

Ett tips!  Mannen på bilden gick tidigare ofta hit och fikade och träffade sina polare! Time pass liksom...

/Bengan

Straight 1096 / Hur länge kan en film ligga oframkallad? Och så några porträtt! :)

När framkallningsmannen var hemma hos mig så kom vi till botten i plastlådan i kylskåpet! 18 rullar alltså!  Mao, alla filmerna som låg i lådan framkallades! Och de som låg i botten borde ju vara äldst!  Så är det ju normalt vad gäller lagerföljder i arkeologi! Och en rulle va från 2006...

Så egentligen va det väl ingen panik att framkalla?
Tycker jag i alla fall!  :)  Nå't år till, hade väl inte betytt nå't!? 

Här e en av bilderna på 2006-årsrullen.
Vi va ett gäng som blivit inbudna att hänga bilder nera på en teater i Abbekås (Skåne) under en teaterpremiär. Krille Kleréus och jag körde ned bilderna till Abbekås och här håller Krille på med hjälp av konstcuratorn på teatern, Dragan Popovic, att hänga bilderna i foajen. Det va Dragan som bjudit in oss. Det va kul och mycket trevligt att få bli inbjuden till att hänga bilder till en teaterpremiär!
Tack ännu en gång Dragan!

Här är en färgbild från tillfället i Abbekås.

Å så hittar jag några bilder på en annan rulle.... porträtt?

Nå'n som ev känner igen nå'n av personerna!? :)

(Kamera för porträtten va Praktina med Biotar 2/58)

Ok, allt för idag, trädgårdsarbete väntar!

/Bengan
 

Straight 1095 / Framkallningstips! Hur framkalla film fort och proffsigt!

Hör ofta människor säga att det tar tid och är svårt och tar tid att framkalla film, därför är det digitala att föredra. Nu är det här inte riktigt hela sanningen, det kan gå fort att framkalla film också! Och att fota med film är fortfarande ett bra sätt att fotografera med, om man nu inte har superbråttom att se bilderna alltså!

Bakrunden till den här bloggen är att jag under en lägre tid samlat på mig några oframkallade filrullar i kylskåpet. Det här har jag råkat visa i en blogg, och då har oron spritt sig. "Nämen, blir du inte nyfiken på vad du har fotat?" Eller "Filmen förstörs när den får ligga!"
Nu stämmer inget av det här, och kommentarerna speglar nog bara den otålighet som dagens fotoungdomar besitter! ;)  
Allt skall ske fort, och helst på en gång!  Det är väl därför som digitalkameran blivit så populär, "Få se, blev bilden bra!? Nä, vi tar en till då.."

Ofta så blir bilden bra på en gång med en analog kamera! :) ;)

Hur som helst, larmet hade gått nationellt och i går kom framkallningsmannen på besök i Gnesta för att avhjälpa det här problemet.
Nåja, det kanske inte va problem för alla! ;)

Stor mörkrumssäck rymmer såklart en större framkallningsdosa!

Här sitter jag och skall frisera en filmända med sax inne i säcken...
De va litet pilligt!

Se'n full rulle i köket!

Roffe va litet undrande när det inte va Husse som fotade honom...

Å så hängning i tvättstugan!

Men hur som helst, de va kul, de va trevligt, det gick fort, och så fick jag se hur proffsen arbetar. Tack för det framkallningsmannen!

Å fick ett fundering via en kommentar här nedan, RUT-avdrag..!? 
"Hushållsnära tjänster"?  Undrar...?

Men nu hänger i alla fall aderton rullar svartvit film på tork i källaren!  De aderton... :) känns bekant..?  Hur som helst, jag hann nog själv framkalla två rullar under tiden framkallningmannen framkallade sexton rullar. Men då måste jag säga till mitt försvar, att han hade två dosor igång med flera insatser i varje dosa.

Så nu sitter jag där med en tom plastlåda i kylen, å inte en enda oframkallad rulle finns där!  :(  ;)

Men så är livet,  ständig förändring! Det är nog det enda man vet liksom! Förändringen!  Så det är bara att anpassa sig!

Men de e en ny dag, med nya upplevelser!
Och i dag onsdagsfika, men inte på Ellens, utan på Röda Korsets fik en bit bort på Hornsgatan.

/Bengan

Ps.
Kan väl även berätta litet om orsaken till den här ansamlingen av oframkallat i kylskåpet.

De e den här kamerans fel! En kamera som kanske borde förbjudas, om jag har tolkat vissa stämningar här på Fotosidan rätt!?  ;)  Kameran e ofta så kul att fota med, att själva framkallningen av bilderna kommer i andra hand.
Lösningen kan ju vara att använda en annan kameramodell eller kameratyp,
om nu nå'n skulle ha liknande problem med den här kameran!? :) ;)

Straight 1094 / Ellens bygger om, lokalen är stängd!

 I morgon onsdag är det vår fikadag på Ellens, men då den nya ägaren restaurerar lokalen så är det stängt på Ellens under c:a fjorton dagar.

Så antingen väntar ni till nästa gång, eller så finns ett alternativ.
En bit ned på Hornsgatan, tror det är Hornsgatan 56 finns ett fik, Röda Korset.

Så gå ned för Honsgatspuckeln mot Hornstull, och där Hornsgatan blir bred igen, på höger sida finns en Konsumbutik, alldeles efter Konsumbutiken ligger fiket!  Jag kommer att vara där ett tag vid 15-tiden i alla fall, se'n hur mycket plats det finns, bra fråga!  Men man måste chansa litet!  :)

Å vad händer för övrigt i dag då?

Ibland så lämnar Framkallningsmannen djungeln (Storstadsdjungeln) och klär sig som en vanlig människa, och beger sig ut i de öppna vidderna och de fria landskapen. Idag är det en sådan dag!
Därför hinner jag inte blogga om något nå't speciellt idag, för jag måste ut med Roffe, handla korv, bröd och öl samt städa här hemma innan han kommer!

Men det finns lösningar att göra! Fotovännen Hans Jonsson hjälper mig att vara uppdaterad på intressanta saker! Så här finns saker att titta på och begrunda medans livet paserar!  ;) 

Emmanuel Smague
http://www.smague.fr/


Tribute to Vietnam War Photographers
http://forum.hklfc.com/?o=topic&act=show&id=36698

Här e framkallningmannen! Å här e han på kulturellt besök i kulturens vagga och blir intervjuad av pressen!

/Bengan

Straight 1093 / Bilder och förklarande text till bilden.

När man börjar att fotografera, är man ofta inte riktigt klar över sitt uppsåt, man prövar sig fram, försöker hitta sin egen bildstil, sina egna motiv,
man tittar på hur andra fotograferar tar liknande motiv, och får man positiva tyckanden, kommentarer på en bild, då kanske man tänker, det är så här jag skall fotografera!
Och det kan vara en bra idé, för mycket av det vi gör mynnar ut i att få bekräftelse, och blir man bekräftad, så mår man ofta bra.

Men ibland så räcker det här inte hela vägen, för det kan även finns andra drivkrafter för mänskliga aktiviteter!?
En inre drivkraft, man kanske kan kalla det för nyfikenhet, eller att man absolut måste kolla hur djupt kaninhålet går!
Även om andra tycker det är onödigt och dumt!  ;)

Men visst är det viktigt med bekräftelse eller uppmärksamhet, men som sagt, ibland kanske det inte räcker hela vägen.

Jag kan känna så ibland på bilder som jag tagit, där jag inte riktigt är klar med motivet, utan motivet lockar mig till ett liknande fortsatt fotograferande.
Och det har säkert att göra med vad som hände när jag tog bilden eller när jag tar liknande bilder, vad som hände i mig alltså, eller vad som händer mellan mig och motivet!  Och då kanske vi är tillbaka till det här, hur mycket kan man förklara om sin egen känsla för en annan människa?

Det finns nog inget bra svar, för det här ingår nog i den existensiella kommunikationsproblematiken, hur beskriva för en betraktare eller för andra människor, även i en relation, hur mina tankar och mina känslor var i en viss situation.
Det här är nog svåra, och det kanske omöjliga..?

Så varför inte kolla kaninhålet, bara för att få stilla sin nyfikenhet,
så man inte går där och undrar hela livet över det i alla fall!? ;)


Hur som helst, här kommer en illustration till det hela!
De e ingen dramatisk bild, utan bara ett porträtt.

Den här mannen satt med några andra män på baksidan av ett godsmagasin en sommardag. Det fanns även en stor svart hund inblandad, jag stannade upp, fick bli vän med hunden, och se'n kunde vi börja samtala.

Samtal människor emellan gör att man ofta förstår saker bättre. Förstår att vi människor är ganska lika fast vi råkar vara på olika platser i tillvaron av olika anledningar.  Jag frågade se'n om jag fick ta en bild innan jag skulle gå, och det gick bra.

Slut för idag!

/Bengan