Straight 7364 // Obs! Endast för Ultranördar! En sammanfattning i ämnet om Zeiss C‑Sonnar 1,5/50 ZM!

ZEISS C‑Sonnar 1,5/50 ZM bygger på en historisk sonnarprototyp från 1930‑talet och utvecklades i nutid med ett tydligt mål, att bevara en klassisk optisk karaktär för fotografer som söker uttryck, inte perfektion! Objektivet togs fram för filmfotografering i åtanke, där dess egenskaper vid tex. full öppning skapar en bildstil som inte kan återskapas med moderna, högkorrigerade konstruktioner!

När objektivet lanserades kommunicerades tyvärr inte denna avsikt tillräckligt tydligt av Zeiss! Många digitalfotografer, vana vid att förknippa Zeiss med maximal skärpa och teknisk precision, tolkade därför C‑Sonnar som ”okorrigerad” eller ”mjuk”, snarare än som det avsiktligt karaktärsdrivna objektiv som det det i gunden är! Digitala sensorer förstärkte dessutom de egenskaper som på film upplevs som estetiska, vilket ökade förvirringen!

Men för den fotograf som förstår objektivets optiska filosofi är C‑Sonnar däremot något helt annat, det är ett unikt fotografiskt verktyg med stark personlighet, en länk till 1930‑talets bildspråk och en tidig föregångare till det som senare skulle bli tex. Leicas ”Classic Line”!

Så Zeiss C Sonnar 1,5/50 ZM är ett objektiv skapat för uttryck, atmosfär och tonalitet, inte för klinisk perfektion! :)

En kort sammanfattning av det jag kommit fram till efter en del Googlande och läsande på nätet!

/Bengan

Straight 7363 // Vad händer när friktionen försvinner ur livet? 

Morgonfunderingar vid köksbordet! :)

Filosofer och psykologer har pekat på att mening i livet ofta uppstår genom ansträngning, inte genom bekvämlighet! För när allt blir friktionsfritt riskerar vi att förlora känslan av kompetens, stoltheten i att ha övervunnit något, den långsamma tillfredsställelsen som kommer av att göra något som är litet svårare!

Vi verkar tro att allt lättare är bra! Men när allt blir lättare kan det uppstå en märklig tomhet! Det är nog en existentiell paradox, ju mer friktion vi tar bort, desto mindre levande kan vi då känna oss! Det är samma logik som gör att människor som har “allt” ofta ändå känner sig både rastlösa eller otillfredsställda!
Att outsourca vardagen kan vara att outsourca själva känslan och meningen med livet!

När vi låter system, appar, eller inbyggda hjäpmedel i våra vardagliga sysselsättningra gör det lättare att leva, eller låter tex. AI fatta beslut åt oss, då förlorar vi nog gradvis vår förmåga att välja på vår känsla för vad vi själva vill och kan tappa vår relation till omvärlden!
Men det är såklart inte farligt att fråga AI vad man ska packa inför en resa ;)
men att göra så varje gång kan lätt skapa en existentiell passivitet! ;)

Så litet friktion i livet kanske blir ett motgift mot en ev. meningslöshet?  
Att "stå ut“ med en viss existensiell friktion är egentligen en sätt att återta det som gör oss mänskliga! Med tålamod, uthållighet, förmågan att stå ut med obehag, att återfå känslan av att vara aktivt deltagare i sitt eget liv, både i glädje och sorg!

Det här va en morgonfundering på en kultur som försöker eliminera allt för oss som känns jobbigt! Som då även riskerar att eliminera en del av det som ger livet struktur, riktning, känsla och mening! Det kan ävan vara en fundering på om bekvämlighet är samma sak som lycka?
För att ha ett liv helt utan friktion är kanske är ett liv som vi egentligen inte vill ha!
Om vi tänker efter!

Slut för idag från köksbordet! :)

/Bengan

Straight 7362 // Fotofika nu på onsdag! Och Zeiss gjorde något som ingen annan vågade!

Kallelse till Fotofika på Tårtan nu på onsdag den 25:e, från 15.00! Gata Horns 32 som vanligt! Väl mött!

.

Och så några rader om Contax G-systemet! När Contax G1 och senare G2 kom på 1990-talet fanns det ingen annan kamera som tidigare kombinerat autofokus i ett mätsökarliknande system, med elektroniskt styrd fokusering, motoriserad filmtransport med automatisk laddning/återspolning och med en helt ny typ av sökare! Det var en ny och radikal idé! Och som grädde på moset, Zeiss‑optik av absolut toppklass! :)

.

Zeiss (Kyosera) med G‑systemet var före sin tid! Och Contax G2 hade flera av de funktioner som senare blev till i våra digitalkameror! Andra tillverkare såg också  att Contax hade tagit steget in i framtiden! Även om systemet inte överlevde, så var det en teknisk pionjärinsats som många konkurrenter säkert sneglade på med både beundran och säkert även med viss avund!

/Bengan

Straight 7361 // Boxning i Eriksdalshallen (Stockholm) På spaning alltså! :)

För några år sedan va jag tillbaka på Kocksgatan 24 där jag tränade på 1960-talet! I källaren till Kocksgatan 24 ­ligger sedan 30-talet Hammarby boxningsklubb (fram till 1969 Sparta). Det är en sliten lokal omgiven av gallerier och medieföretag i det område som många i dag kallar Sofo – ett begrepp som är omöjligt att förknippa med Slas och hans värld! Lokalen kallade Slas för "Dubbeltolvan"! En av tränarna bad mig ta några bilder på Boxningsgalan i Eriksdalshallen! Det va nog runt 2015 vad jag minns! Här är några av de bilderna!

.

Boxningsdomare!

.

Slas va medlem i klubben, här en bild på Slas i Eriksdalshallen! (Stig "Slas" Claesson) Under senare år, på 2000-talet, så gick Teodor Kalifatides, Per Ragnar och Ernst Brunner på Kocksgatan 24 och och tränade! Litterär boxningklubb så att säga!

.

Publikbilder!

.

Foto-Crew!

.

Nyckel-Crew!

.

Aktionbild!

.

Här är Anton som jag köpte ett minneskort av på Teknikmagasinet innan jag gick till Galan!

/Bengan

Straight 7360 // Mera om Zeiss Planar! Nördblogg alltså! :)

Men nu om Planar 2/45 till Contax G‑systemet, som är lite av en märklig paradox! Bland de fotografer som har använt objektivet anses det vara ett av de skarpaste normalobjektiven någonsin gjorts för småbild! Men i den breda fotovärlden får det inte alls samma mytstatus som t.ex. Leica Summicron 50! (Kan ha att göra med marknadsföring och att Zeiss aldrig varit speciellt högljudda vad gäller sin egen marknadföring)
Och Planar 45/2 var aldrig ett ”hypat” objektiv när det kom, det var bara extremt bra, och nu när fotografer upptäcker hur bra det faktiskt är, börjar det få den där kultstatusen som det borde haft redan från början! :)
Men det finns ett problem, om man nu vill använda objektivet på en annan kamera än Contax G2! (För kamerahuset är trettio år gammalt, med mycket elektronik för den tiden, och om det blir problem med kameran så går den sannoligt inte att vare sig justera eller reparera) För G‑objektiven saknar traditionell fokusring! Fokus styrs elektroniskt av kamerahuset via en liten motor! Det gör att vanlig adapter inte fungerar, utan man måste bygga en helt ny mekanisk lösning som ersätter kamerans fokuseringsmotor och kan koppla objektivet tex. till mätsökaren på M Leica! Det är en ingenjörsmässig utmaning, och därför blir de här adaptrarna som nu finns, dyra! Men att någon ens kommer på tanken att göra en sådan här adapter det talar sitt tydliga språk om objektivet! :)

Här en länk till företaget som gör adaptern!
Där finns även en intressant video för den som gillar att skruva på objektiv! :)

Nog för nu!

/Bengan

Ps. Men jag håller tummarna, och fotar försiktigt med min Contax G2, så länge det nu går!  :)