The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 2148 / Att bygga ett förtroende till modellen är viktigt! Eller, det är lättare att fota bland "vänner!"

 

#2519818

Visst kan man fånga ögonblick med kameran, även om det kan vara svårt, och kanske även fota med ett teleobjektiv, för att hålla sig en bit ifrån det man vill fota, men det här märks snart om det är människor inblandade, och då kan det vara svårt att fortsätta fotografera på platsen senare om man skulle vilja.

 



Och skall man återkomma, eller fota på samma ställe igen bland människor som är på den platsen ständigt, då det e deras område liksom, så måste det ske på ett litet annorlunda sätt!

Jag kan väl berätta en grej, som jag nog berättat tidigare, de va i London, och jag gick bland en "kartongkåkstad" vid Waterloo Station och började fumla litet med kameran, skulle fota alltså, men det skulle jag låta bli, upplyste man mig om....
Men de va väl inte så konstigt, bara komma så där och tro att de va bara å fota! 

Nu kan vissa motiv vara lättare att fotografera av, eller vissa personer är litet mera lättfotograferade, tex en fotomodell eller skådespelare, ofta även ungdomar, för dom e vana vid att bli fotograferade, och kanske även vill bli fotograferade, men andra grupper av männskor kan bli misstänksamma och inte vara så roliga att ha och göra med senare under en diskussion på gatan.

 

 

Ofta så byggs förtroenden via möten och samtal! Å inte bara när det gäller att fota! ;)

Tänkte på det här när jag läste hur Krister Kleréus arbetar då han fotar på Plattan! Krister e accepterad! Och flera fotografer arbetar på samma sätt! Tänker på Micke Borg när han fotade missbrukare, eller fotade inne på Bröderna Olsson! Man kan blanda in  Christer Strömholm i det här när han fotade de transexuella och transvestiterna kring Place Blanche! Christer va acccepterad bland de här människorna annars hade han inte kunnat fota som han gjorde!
I alla fall inte utan tele! ;)

Mao, det är lättare att fotografera bland "vänner!" Skriver inom citationstecken så man förstår bättre vad jag menar med vänner!  ;)  Ofta blir bilderna bättre om man e accepterad, motivet kan slappna av! Och bilderna kan då bli bättre! Å blir bilderna inte så bra de första gångerna, så kan man alltid återkomma, å inte bara för att fotografera, utan även för att prata bort några minuter! Öka förtroendet liksom! 

/Bengan

Ps. Nu menar jag inte att de e nå't fel på att vara en "normal gatufotograf" som inte vill tala med sina motiv, absolut inte! ;)  Man fotar på det sätt som passar en bäst!  

 

 

Inlagt 2013-12-21 09:28 | Läst 2753 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Mja - som inbiten gatufotograf tycker man ju tvärtom. Men det är en ju en helt annan sak.
Kristers bilder är kanon, att vinna acceptans bland ungdomarna var bra gjort. Plåta polare är en helt annan sak! I övrigt håller jag med Nils-Erik.
Hej Bengt .Att fotografera polare är inte fel. Tvärtom.
Men minsann inte så lätt.
När jag kollar dina bilder du har tagit känner jag inte någon riktig spontan polar känsla. Märkligt nog känner jag mer vänskap och regnbåge i i Kristers och N-E bilder, där kontakten käns mer omedelbar.. De här bilderna speglar lite, tycker jag nog ändå, du och dom. Jag får en känsla, att de poserar för att vara bussiga. Själv har jag under mina år som musiker inte tagit en enda bild på mina kollegor Visst har jag testat men.... Med undantag av när det gällt beställning. skivomslag eller bilder förstasidor ,tidningen musikern där jag jobbade som fotograf... Jag tycker det faktiskt är svårt att plåta polare. och nära vänner.
Men du lyckades med porträttet på din fru som vi fick ta del av. God jul på dig.
/ Bengt
Kristers bilder från plattan är helt fantastiska som dokumrntärbilder precis som dina från boxningsklubben.
Men något gatufoto är det inte i mina ögon, långt därifrån.
Håller helt med Nils-Erik där.

Christer
God jul till er på bysstan/ronny