Straight 909 / Varför skall allt vara så enkelt och gå så fort?

Det är fler bloggare som tangerat den här frågan den senaste tiden. Och jag kan hålla med. Men det har nog alltid varit så här, i de flesta grupper, där en stor grupp människor är inblandade, men få är kallade! ;)

Jag menar, att bli kallade till att bli nå't stort i det långa loppet! ;)

Ta Björn Borg tex, hur många har inte stått och slagit lika länge mot ett bollplank, eller som Stenmark, hur många har inte tränat som han, men det är nå't annat som till slut fäller avgörandet.

Å då tar de flesta av oss till en förklaring som, "dom hade en speciell förmåga som ingen annan hade!"

Men det är nog inte hela sanningen, utan mera ett sätt att själv klara sig själv ur problemet ... ;)

För den som fattar det här, den som förstår vad det underliggande "problemet" består av, den kan sannolikt vara en av dom som går vidare för att undersöka "how deep the rabbit-hole goes", vara sig det gäller tennis, skidor eller fotografi!

Å det kan såklart också vara så att de flesta inte vill gå vidare, utan ser saken,
vara sig det gäller tennis, skidor eller foto, som ett spännande och mycket trevligt tidsfördriv.

För övrigt så har jag köpt en fototidning!
Och det gör jag sällan!
Vet inte riktigt vad det beror på, men sannolikt för att de tidningar som finns inte tillför mig något..!?
Men idag köpte jag i alla fall FOTO!
För en artikel!
Som handlar litet om det här med brådskan, eller otåligheten kanske man även kan kalla det..?   

 Fotografen Ralph Nykvist skriver och berättar om fotografen Stefan Bladh i FOTO n:o 11.

Här finns mer att läsa om Stefan om ni inte köper FOTO.
http://www.stefanbladh.se/

Tycker faktiskt att tidningen FOTO har en del som de flesta andra fototidningar saknar, en större spännvid,  det är därför jag ofta bläddrar i FOTO, och ibland köper ett ex.

Men tyvärr så hittar jag ingen hemsida för Ralph Nykvist.... 

Men visst finns det annat att läsa om också i FOTO, så tidningen e inte alls ensidig på nå't sätt!

/Bengan

Ps.
De fanns även att läsa en del om FinePix X-100 i det här numret av FOTO.
Det är en spännande kameraavvikare i dagens monologa kamerautbud!  ;)

Kanske en kamera för någon som skall undersöka "the rabbit-hole"!? 
http://www.finepix-x100.com/ 

2010-11-05 13:22   Rei Trulsson

Jag tror jag förstår resonemanget. Jag tänker då och då för mig själv, varför har jag så bråttom att komma hem, ladda in bilder i datorn, sålla, redigera och tuta ut bilder i ett blogginlägg?

Jag är ju ingen pressfotograf med deadline. "Nyheten" blir inte gammal för att jag låter bilder ligga till en annan dag. Delvis drivs jag av att jag så gärna vill visa och berätta, så snart som möjligt. Samtidigt som jag inte är ålagd något krav från läsare/betraktare.

När fotograferingstillfällen sker väldigt tätt och frekvent, så samlas det "bildhögar" av osorterade och oredigerade bilder. Och jag har helt ärligt känt mig stressad över det. Måste hinna, måste få ut...

Det är nog en allmän inställning och kultur på 2000-talet. Att allt ska nås i tid och otid. Och helst innan man själv tänkt tanken.

Ha en fortsatt bra fredag och en trevlig helg, Bengt! :-)

Besvara

Svar från Benganbus 2010-11-05 13:46

Ha en fin fredag och en fin helg du med!
Mvh Bengan

Svara

2010-11-05 15:31   Johan Pihl

Tack, Bengan. Jag läste nya FOTO nere på bibblan, och tänkte jag skulle kolla upp den där Stefan Bladh , för jag gillade hans bilder. Men när jag kom hem så hade jag glömt bort hans namn. För mig är både tennis och fotografi trevliga tidsfördriv! :)

Besvara

2010-11-05 15:58   ojanson

Det var ett bra citat: "...att helt fokusera på det man gör och inte hela tiden kolla på skärmen för att se hur exponeringen blivit."
Det sammanfattar väl rätt bra varför man envisas med att göra tvärtemot massan.

Besvara

2010-11-05 16:19   kreatören

Inre och yttre resor i lagom tempo de e fint de!
/Bernt

Besvara

2010-11-05 16:23   alf109

Stefan Bladh var intressant, det finns några stycken som fortfarande är beredda att "kavla upp ärmarna och skita ned sig", en annan jag gillar är Johan Bävman. Hur som helst, tidningen Foto glänser fortfarande till med jämna mellanrum, alltid intressant när Ralph Nykvist skriver till exempel.
Välkommen hem från bergsgetternas paradis förresten, din form imponerar ;)
-affe

Besvara

2010-11-05 17:26   pic-tor

FOTO har jag i stort sett prenumererat på sedan 1969. På något sätt har det blivit mitt fotoorgan och det är kul när den dimper ned i postlådan. Visst går allting fort numera. Även inom fotografin. Nya prylar kommer i en rasande fart hela tiden. Det som var nytt och av högsta kvalitet för några veckor sedan är redan omsprunget av nyare och (kanske) bättre grejer.
När jag tycker det går för fort i tillvaron tar jag fram min gamla Spotmatic eller Rolleiflex och knäpper några rullar. Sedan blir det lite trevligt pyssel med framkallning, torkning, arkivering och (om det blev hyfsat bra) inskanning. Den här processen tar lite tid och då hinner man tänka och reflektera över vad man håller på med. Det är hälsosamt tror jag ;-).

Besvara

2010-11-05 19:54   EGW

Kära gamla Foto! Det fanns en tid under 1950-talet och kanske några år in på 60-talet, när jag ivrigt kastade mig över varje nytt nummer. Men sedan har det blivit mycket glest mellan läsningar av fototidningar. Vad det nu kan komma sig.

Ja, varför ser det ut som det gör? Är det för att folk har bråttom? Eller för att deras intresse ofta är ganska ytligt? För egen del kan jag försäkra att jag aldrig skulle ha kunnat bli en Björn Borg, hur mycket jag än tränat. Jag skulle få träna i evigheter för att ens en enda gång träffa bollen.

Egentligen skulle jag hellre velat syssla med teckning och akvarellmålning än med foto. Men jag envisas med att min talang för dessa saker inte räckte till, så det så! Jag valde kameran, därför att jag fann att kombinationen av dess teknik och min egen förmåga höll för åtminstone en viss personlig utveckling inom bildskapandet. Det är först på äldre dar som jag börjat fundera mer över vad jag egentligen söker i mitt fotograferande. Sökandet fanns redan från början, men några klipska tankar om det hade jag inte förr i tiden.

Som jag ofta sagt tidigare, labbet lärde jag mig aldrig riktigt. Men datorn behärskade jag väl, långt innan jag började med digitalt foto. Så för mig är det självklart att det är där jag bearbetar mina bilder. Det har inget att göra med att det går fort eller så, det är en fråga om att använda redskap jag behärskar. Men jag menar att många som bearbetar sina bilder i datorn knappast behärskar vare sig datorn eller den digitala kameran så väl. Nå, de har kul, och det är väl huvudsaken. Men om man verkligen ska behärska dessa redskap, då krävs både tid och arbete.

Besvara

2010-11-05 22:28   Instantclassic

Det är lugnt. Många iskalla skäl finns att vandra den eftertänksamma vägen ;)

Här en bild från tiden då man skickade brev med posten.
http://www.collectgbstamps.co.uk/images/gb/1986/1986_565_l.jpg

Drottningen har fortfarande sin M3 DS från 1958. Hon kan ta det lugnt i vetskapen om att hon förfogar över en tidsmaskin. Bilderna kommer som ett brev på posten...

/Hans

PS. Ni har alla sett den här bilden förut men jag kan inte låta bli http://www.jazz.com/assets/2008/4/20/albumcoverMilesDavis-AtNewport1958.jpg?1208658051 DS

Besvara

Svar från Benganbus 2010-11-06 08:51

Å tack för viktiga och allmänbildande bilder! :)
/B

Svara

2010-11-05 23:07   Micke Borg

Ibland mina otroligt få idrottsförsök, så försökte jag mig på tennis runt 1972-73
Att heta Borg va verkligen ingen fördel och jag hade ingen som helst drivkraft att hålla på med den vita sporten. Sen kom musiken in i mitt liv och frälste mig från sportens onda klor och då öppnade sig världen med kaninhål av många olika sorter.

Besvara

2010-11-06 10:23   fotomojje

Hej!
Just känslan när en rulle är full, när den ligger på bordet och när framkallningsvätskorna plockas fram och diskbänken belamras med framkallare och fix känns det som man stannar upp, koncentrerar sig och framkalla sina filmer i lugn och ro. Man kan inte skynda på minuter, inte när man framkallar.

Det som jag finner tråkigt med det digitala kamerorna är just att man ser bilden direkt, förväntningarna försvinner lite grann. I bland skulle man vilja sätta en liten vit kartongbit över displayen bak på systemkameran för att slippa se bilden direkt. Att spara det roliga bildseendet tills när man har fotograferat klart ett antal bilder.

Därför har jag skaffat mig en storformatskamera för att kunna ta bladfilm eller 120 film och ta bilden på plats och framkalla den hemma. En fotografisk renässans helt enkelt.

Fototidningarna skriver oftast om utrustningen och skriver inte så mycket om bilden om det inte handlar om photoshop, hur man ska "fixa" till det man inte fick med vid fotograferingen.

mvh
Morgan Larm

Besvara