The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1156 / Ta bilder innan framtiden slår till! (Termodynamikens andra huvudsats)

På hemväg från Ellens Bageri i onsdags så åkte jag pendeltåg hela vägen till Gnesta. (Min fru ville ha bilen på eftermiddagen)
Och då man åker Pendeltåg till Gnesta, så byter man tåg i Södertälje Hamn.
Och Stationen i Södertälje Hamn håller på att byggas om, och det är en tidsfråga på nå'n månad innan vi får nya och moderna väntsalar där.
Jag passade på att ta en 36-rulle på det gamla innan det åker på soptippen. Här är några av bilderna.
Å den här gamla "stavkyrkonedgången" slipper vi snart passera!
Å den här omoderna väntsalen i en 30-tals futuristisk polerad köksfläktstil med tillika trång tidningskiosk slipper vi snart se!
Och där borta skymtar framtiden! Glas och metall!
"Esplanadsystemet.
Där gamla kåkar stodo tätt och skymde ljuset för varandra,
dit sågs en dag med stång och spett en skara ungfolk muntert vandra
Och snart i sky
stod damm och boss,
då plank och läkt
de bröto loss...."
Så är det! Entropin ökar ständigt liksom...
När jag passerar Kaffebaren i Gnesta så brukar jag slinka in och kolla leget!
Man stämmer av verkligheten liksom! I lugn och ro!
Kamerautrustning: Leica M4, Biogon 2/35 och Tri-X. (Ingen exponeringmätare)
Slut för idag!
Tack för idag!
/Bengan






De e bra Thomas! Det är som du säger, man vet aldrig!
Kommer ihåg Tumba station, dit smög man en söndagsmorgon med grävskoporna...
Men mig lurade dom inte, jag va där både innan och på söndagen! :)
Fotoklubben i Åmål har alltid haft god tumme med kommunen. Så fort något planeras att rivas så rycker ett koppel med amatörfotografer ut och dokumenterar =)
Tack var dig kan vi ju i alla fall få se bilden på den. :-)
Sån't här kan man göra böcker på om några år!
"Ett svunnet Södertälje Hamn" ;) :)
Och så upprepades historien 100 år senare. Men på 1900-talet var det helt andra behov -- eller drifter -- som styrde rivningslusten. Och helt andra resurser som kom till användning. Jag kan inte yttra mig om 1800-talet, men på 1900-talet revs för mycket. Eller se det så här: om man ersatt det som revs med något vackert! Men ofta nog gjorde man inte det. Se bara på Hagalund! Arkitekten som ritade Blåkulla har i en DN-intervju sagt att det finns inget han ångrat i sitt liv så som sin medverkan i det projektet.
Jodå - på 1900-talet var det annorlunda. Ibland för det tanken till rena förstörelselustan. Jag var själv aktiv under striden om almarna i Kungsträdgården. Det var rätt tuffa tag. Blodvite uppstod på båda sidor. Vi kallade borgarrådet Hjalmar Mehr för "Almar Nehr". Spännvidden på uppslutningen var mellan unga vänsteraktivister till en pensionerad generalmajor. Almarna står kvar.