The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1570 / Det där med att göra svartvita bilder via tex Silver Efex Pro, vad e det man vill efterlikna?
Men visst e svartvitt e fint, jag gillar svartvitt, men ibland så undrar jag! Mycket i dagens teknik och prylar går ut på att vara retro! Man kanske längtar till en annan tid? Filmer, bilar, kläder, rollspel och mycket annat. Men ibland känner jag att det man härmar, e inte riktigt så som det såg ut förr! Bla så tänker jag på filmer, tex, "Tinker, Tailor, Soldier, Spy". Filmen som fått så mycket lovord bla för sin tidstypiska miljö i filmen av recensenter, recensenter som kanske knappt va födda då det här utspelar sig! ;) Jag tycker filmen är bra, de e inte det som det handlar om, även om filmen e lite av Det Bästa-stuket om man jämför med BBC-serien i samma ämne, men den nygjorda e klart sevärd.
Men det blir ibalnd litet för mycket tidstypiskt, allt nästan i brunt, tungt mörkt och mycket rökigt, de känns ibland som man inte hade upptäckt färgen i kläder än!
Allt för att visa nutidens åskådare hur det va förr! ;)
De e väl så här jag känner ibland när jag ser några av de digitala bilder som är konverterade via nå't program till svartvitt! De blir en aning för mycket HD-liknade bilder med människorna som blir aningen blanka i fejan, å litet extra rå skärpa, bilden blir överdrivet "tidstypisk", så kanske man kan säga! Visst kan det bli visuellt snyggt i dagens läge då det gäller att utmärka sig hårt även i svartvita bilder, men jag tycker ändå bilden ser litet konstig ut.... ;)
Och man kan även fixa nutida tagen inskannad Tri-X så den ser typisk gammaltidstypisk ut! Göra bilden litet murrig, och grov, rå liksom, som man tror det såg ut när man fotade med Tri-X förr! :)
Ok, de va de om det, å idag e det sista Twang för terminen!
Väl mött juniorer! ;)
/Bengan
Som det beskrivs, "The World's Leading Black and White Software Discover the beauty of black and white photography with Silver Efex Pro 2, the world's leading solution for creating stunning images." :)



//Mikael Good
Själv kommer jag egentligen från musik-/ljudbranschen, och där har vi länge sett samma trend - att den digitala åldern blev lite "overkill", lite för briljant, lite för "bra", ja, lite overklig. I stället går man tillbaka till gamla mikrofontyper, bygger in rörförstärkare i mikrofonerna för att få lite "smuts" i ljudet, eller "stoff" som vi också säger. Andrahandsmarknaden både för äldre mikrofoner (Neumann är inspelningsvärldens Leica) växer, och den som råkar hitta en låda med gamla rör som kan användas i mikrofoner kan göra sig en rejäl hacka.
Och det finns digitala reverb/ekon, som precis motsvarar ex Silver Efex. Du kan spela in akustiken i vilken konsertsal som helst, vilken studio som helst, inne i en bil, i en tvättmaskin... och sedan använda den som en plugin. Så hemma i Björnlunda har jag akustiken från världens bästa konsertsalar, och världens mest kända inspelningsstudios liggande i datorn... liksom numer några fina filmtyper från den analoga eran.
Jag ser det bara som tredje generationen av något. Pendeln som slår tillbaka lite. Och här kommer en liten övning: jag har sedan tidigare lagt upp ett litet galleri med konverteringar, just för att kunna testa på personer och olika skärmar, här: http://sfzmedia.zenfolio.com/p881160655. Alla är olika. Nio av de tio bilderna är konverterade till svartvitt. Sex är fixade direkt i Lightroom, tre i Silver Efex. Vilka skall bort?
Alla är jättefina, verkligen!
Jag har plåtat svartvitt se´n 67, diverse film, mest Tri_X och Fuji 400. Det största bekymret var att krama ASA ur filmen och pressningarna över 800 brukade se för dj-a ut.
Dom som inte var med på den tiden kanske inte fattar hur fantastiska de moderna digitalkamerorna är. Höga ISO och fina nyanser som man inte ens kunde drömma om.
Att konvertera i Lightroom, kanske lägga på en varmton (Split toning, nyans 44, mättnad 15) räcker bra för mig. Allt det här tjatet om speciella program för att efterlikna film är bara trams. Köp film då för tusan!
Även amatörer tyckte om kombinationen TRI-X och D76, eftersom kombinationen var så förlåtande.
Man behövde inte ens en exponeringsmätare, det räckte med en tabell.
Och så blev det kult av ekipaget.
Men blev det tekniskt bra?
Jag var med på den tiden, men jag har ingen nostalgi för digital TRI-X i Silver Efex Pro.
Jag har provat.
Det fanns bättre film och framkallare på den tiden.
Den nya digitala tekniken är outstanding, även i svartvitt.
Mvh
Wolfgang
D76 var den första framkallare som gav tillräckligt fint korn, och hygglig känslighet, för att göra skosnörena (35mm-film) användbara. Den kom 1927. Den blev Kodaks standardframkallare som alla andra jämfördes med.
D76 är ju en av de absolut bästa framkallarna för fint korn. Det går knappast att få finare korn med någon annan framkallare. T-Max 3200 blir riktigt bra med den t.ex. Och när man tog fram T-Max-filmerna var det D76 som anvädes som testframkallare. Sen håller jag inte riktigt med om att D76 jämnar ut felexponeringar, det gör ingen framkallare jag känner till,finns inget i skuggorna så kan inte ens D76 ta fram det. Däremot är den en sk utjämningsframkallare som jämnar ut kontraster mellan högdagrar och lågdagrar under framkallningen, dvs den framkallar hela tiden i skuggorna men mindre i högdagrarna. Agiteringen med en sån framkallare blir därför viktigare och påverkar slutresultatet mera än med en del andra framkallare som framkallar mera jämnt med både skuggor och högdagrar. I övrigt gäller det som alltid att exponera rätt och framkalla filmen till rätt kontrast, gör man inte det spelar framkallarvalet ingen roll. Traditionella filmer däremot kan många gånger vara mera exponeringstoleranta än de modernare filmerna, så även Tri-X före 2003. Idag finns inte så många filmfabrikat kvar av den gamla typen. Men Fomapan-filmerna tillhör dom och är enligt min erferenhet mera exponeringstoleranta än andra filmer.
http://gerlatin-silver.blogspot.com
http://gelatin-silver.blogspot.com
Ahh.. Klassiskt tillverkad film, tex. Foma, soppad i rodinal Åhhh, det blir väldigt vackert för vissa motiv,, själv gillar jag porträtt på folk i arbete tagna och framkallade med den kombinationen, gärna lite småhårt kopierat. Till sånt kan jag ju dessutom använda mekaniska kameror med den rätta taktila känslan.
Precis, jag håller med Dig, Nils!
Mvh
Wolfgang
Dåtid kan än så länge inte bli nutid, liksom repro kan bli original. :)
Tag den nygjorda HD-filmen (lämpligen inspelad i MJEG format) och häll varje bildruta igenom Silver Efex Pro 2 så får du en film som verkligen ser ut som en 40-, 30- eller 20-talsfilm. Har man dessutom ett makro som visuellt tillför slumpmässiga repor och fläckar så är man ju hemma!
Ha de'
Johan
Kunde dom inte sätta dit en riktig mätsökare och riktig focusaring på optiken på den där Xprosit, då skulle den kanske bli riktigt användbar? Borde inte kosta så mycket mera utan hamna inom rimligehetens gräns. Fast då skulle ju Leica få lägga ner.