Straight Photography!
The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 2043 / Endast för förryckta! För Leica-nördar alltså! Och det handlar om begränsningar på en Leica!
Tänk alltså på rubriken innan ni läser vidare i bloggen! För det här e en riktig nördblogg! (Som handlar om vissa begränsningar på en Leica!) Begränsningar som det kan vara bra att känna till! Men OBS, det här e inget för er seriösa fotografer! Bara för nördar, och det handlar om gängleica som ni säkert redan förstått!
Ok, då kör vi!
Vi utgår från en bild, och tycker nog att det e en snygg kombination, i alla fall häftig! Men det snygga bedrar! Kolla på optiken! Ljusstyrka 1,5/5 cm på en gängleica!
Jaha vad e det med det då, kanske den ovetande undrar? Jag säger bara, se det lilla avståndet mellan avståndsmätarfönstren! Det korta avståndet mellan de två runda "fönstren" på framsidan av kameran! Det e en väldigt kort bas för ett exakt mätande! Och om inte det va nog, så är själva mätarkonstruktionen på en gängleica också ganska enkel i konstruktionen! Den här optiken, Sonnar 1,5:an va gjord för Contax med sin mycket, mycket längre mätbas på avståndsmätaren och Contax hade även en mycket bättre avståndsmätarkonstruktion!
Å här då? Nästan ännu mer oexaktare mätning kan förväntas!
Jaha, vad gör man åt det här då?
Ingenting!
Man bara fotar på som om inget hänt! :)
För man skall undvika negativt tänkande! Det begränsar bara!
Utan man tar bilder, och om någon skulle påpeka något om det här, så svarar man bara, och? :)
Ha en fortsatt fin söndagskväll!
/Bengan
Ps. I morgon e det värmepannbyte hos oss! Ny pelletspanna skall installeras i källaren så vi blir utan varmvatten och värme i kanske upp till två dagar!!!
Men vi har vedspis! :)
Straight 2042 / Ni e lurade hela tiden, men fattar det nog inte!!
Å förresten, även jag e lurad, men har börjat fatta det i alla fall, och det e en viss skillnad! ;)
Och den som lurar oss, de e nå'n som står oss alla ganska nära! Hoppas jag i alla fall!
Men det kan det väl finnas olika synpunkter på det också!
För att förklara det hela, så citerar jag några rader ur en bok: "Medvetandet hos oss människor är fördröjt men talar inte om att det är det. Medvetandet bedrar sig själv, men hur kan ett medvetande bedra sig självt utan att bedra mig? Måste inte medvetandets bedrägeri vara mitt eget självbedrägeri?"
Det här handlar om att hjärnan redan har börjat förbereda sig nästan en sekund innan vi belutar oss för att röra ett finger - så följdfrågan e då också såklart, har vi en fri vilja?
Så en bra sammanfattning e nog ändå att vi alla e lurade av vår egen hjärna!
Och som författaren till boken "Märk världen" säger, om läsaren inte är full av invändningar vid det här laget så måste det var något på tok!
Ni som vill kan även läsa mer om Benjamin Libet och hans försök om det fördröjda medvetandet!
http://en.wikipedia.org/wiki/Neuroscience_of_free_will
Ha en fin söndag! (Jag skall vara i källaren hela dagen för att förbereda ett pannbyte i morgon) Den gamla trotjänaren börjar bli med åren!
/Bengan
Straight 2041 / 1,5/5 cm Sonnar für Leica. Fertig 04.12.45 (T-Belag) Och Leica IIIc från 1942.
En Sonnar 1,5/5 cm från 1945 som sitter på en Leica IIIc från 1942 möter en Iphone 2013!
Så kanske man kan kalla den här bilden jag tog med Leican! Men filmen som va i kameran e yngre, en Tri-X köpt 2012.

Och här är kameran jag använde för att ta den svartvita bilden. Leica IIIc va den första Leican med sprutgjutgods i kamerahuset. Tidigare va det bockade och pressade plåtbitar. De e också den här kameran som fanns mest i olika tyska vapenslag. Men de flesta av de kamerorna var inte graverade med Luftwaffe eller liknande.
Kameran i närbild. Nu är filmen jag använde i kameran inte den som syns på bilden, utan som sagt en Tri-X från 2012.
Men det är spännande att fota med en sådan här kombination och få vad jag tycker, mycket godtagbara bilder! I motljus kan det bli någon liten internreflex i optiken, och det har jag fått på mycket modernare saker, så det e inget märkvärdigt. Jag kollade även hur stor kopia jag kunde göra via Crimson utan att kornet skulle bli störande, 40 x 50 cm e absolut inga problem!
Den här optiken, som e själva njutningen, skall ha varit färdig den 04-12-1945 enligt tabell i Fabrikationsbuch Photooptik Carl Zeiss Jena av Hartmut Thiele. Och optiken har en svagt gulaktig färg på ytterhöljet som ni ser, och yttre bländaringen är svagt grå/grön med röda bländarsiffror. Fyrorna är mycket snygga! ;) Nummer på frontring stämmer med nummer på bakre och inre delen på objektivfattningen. Minus den första siffran såklart. Glaset har rätt färg med några glasblåsor. Och har ett rött T i frontringen = T-Belag = antireflexbehandling! Och framför allt, objektivet tecknar mycket, mycket bra! Typiskt Zeiss vill jag påstå! :)
Och i sammanhanget kan man väl undra, ursäkta igen, hur många av dagens kameror som finns kvar och fungerar efter c:a sextiofem år? ;)
Och nu har objektivet, som sitter på en Leica från 1942, även varit på en fjällvandring i Grövelsjön 2013! Jag kan väl ibland känna att inga nyheter, det går mycket bra, och är många gånger roligare och mer intellektuellt stimulerande och även utmanande än dagens elektroniska nyheter! Ursäkta en bakåtsträvare! ;)
Å nu måste jag i ärlighetens namn även erkänna att jag inte är någon riktig kamerasamlare, även om jag har en del gammalt i kameraväg, och det skulle vara lätt att tro då att jag e en samlare. För en riktig och seriös kamerasamlare använder inte sina grejer, dom tappar i värde då liksom!
Så har i alla fall jag fått höra!
Jag tycker det e kul ändå!
Så var'e med det!
Å ha en fin fredagskväll!
/Bengan
Ps. Och för att ingen skall bli oroad, så e de två färgbilderna tagna med en digitalkamera! ;) Ganska modern kamera också, bara några år gammal! Med åldrandet verkar ändå gå mycket fortare på kamerorna numera! Vad det nu kan bero på! Å ingen verkar heller vara riktigt nöjd med det man nyss köpt heller, utan sneglar hela tiden på om det kommit nåt nytt!
Straight 2040 / "Ånej! Ryttarna är föga mer än tre mil borta, sade Legolas."
Ni som kan er Sagan om ringen vet i vilket sammanhang som det här sades. Och det hela handlar om att ha en skarp blick, en alvblick. De tre kamraterna, Aragon, Gimli och Legolas jagade orcher, och Legolas hade den skarpa blicken och såg Ryttarna från Rohan på tre mils håll!
Så brukar Roffe säga när jag frågar vad han ser, - Ryttarna e föga mer än tre mil borta! Jag tyckte det lät litet underligt i början, men se'n upptäckte jag att han faktiskt såg saker väldigt långt borta, långt innan vi såg något!
Som här, efter ett tag såg vi också renar längst borta i bildens mitt! Vi såg inte hela renen, men hornen i alla fall, men det tog litet tid, och Roffe va tvungen att peka flera gånger för att hjälpa oss.
Så i fjällen spanar Roffe hela tiden efter ryttare, fast det egentligen e renar, men Roffe kallar det för ryttare som sagt, och vi har slutat säga emot honom med tanke på hans utmärkta syn. Och jag vet inte om jag har fått fel information, men jag undrar om hundar skall kunna se så här långt? Eller behöver dom se så här långt? Hur som helst, Roffe/Legolas, ser i alla fall väldigt långt!
Och så har vi förstått att det inte bara är människor som håller på med rollspel, det verkar även hundar hålla på med!
/Bengan
Ps. Efter korrekturläsning av den andre redaktionsmedlemmen, så tyckte han att det va för få bilder i bloggen, så jag lade till en bild här nedan, men påpekade att den bilden har vi visat förr...
- Tycker det blir bra balans i bloggen med just den här bilden, sa Roffe.
Straight 2039 / "Skriet från vildmarken!" De e Roffes rubrikval! Del 1 av några till.
Som jag skrev i en kommentar i en tidigare blogg så va redaktionen av Straight Photography inte riktigt i fas vad gäller utgivandet av äventyrsbloggen! (Äventyrsbloggen e Roffes benämning på bloggen om vår senaste vecka i Grövelsjön)
Med ofas menar jag att vi hade inte riktigt samma uppfattning om vad som hänt under veckan och vad som skall skrivas i bloggen! Nu kommer jag inte att nämna de olika uppfattningarna för att inte äventyra utgivningen ytterligare!
Men vi har kommit överens om att dela upp äventyret i bloggdelar i alla fall! Mao, det blir flera bloggar om vad som hände!
Alltså, vi for upp till vår vanliga basläger i fjällen, till Dalasherpan Anders Persson i Västerbäcken. (Grövelsjön)
Här en morgonens DN-läsning i timmerkojan en måndag. Riktig läsning, inget internet å sån't konstigt! ;)
Vi har bott i stugor hos Anders i Småbruket Västerbäcken i en femton års tid nu i olika omgångar. (Men jag vill inte rekommendera Småbruket Västerbäcken, då e risken stor att det blir upptaget de veckor vi brukar boka in!)
Anders ger oss även goda råd inför våra expeditioner. För några år sedan frågade jag om råd att ev sätta på vinterdäcken. - Det behövs inte så här tidigt på hösten, sa Anders dagen innan vi skulle åka. När vi kom upp så sa Anders, - Jag plogar upp med traktorn så ni kan parkera bilen närmare huset. (Jag hade som tur va satt på vinterdäcken)
Men själva baslägret i Västerbäcken är mycket bra! Men som sagt, inget att rekommendera! I år så blandade vi vandringarna mellan Sverige och Norge, allt enligt Roffes önskemål.
Och för att vandra, så behöver man bra vandrarskor! Och det hade jag köpt! Efter första dagen så rensade jag mönstret i sulorna och lade skorna för luftning på verandan! Se'n gick vi in och tog en öl, Epic, och läste DN på papper! Hade begärt eftersändning på DN då jag vet att nymodigheter som internet inte räcker riktigt ända ut i vildmarken! Internet e mera för Fjollträsk liksom! ;)
Och när vi sitter där vid brasan säger Roffe, - Jag hör nå't, hör du? - Vadå frågar jag? Coca Colabilen? :) :) Roffe kollade på mig, suckade, himlade med ögonen och la sig ner igen!
När jag tittar ut nå'n timme senare för att ta in skorna, så ser jag att av fyra utlagda skor, finns bara tre kvar!?? Ni vet, man kan få en så'n där overklighetskänsla och tänker, ställde jag ut alla skorna? Eller har den bara ramlat ned på marken? Går och tittar, och börjar sedan gå runt och leta i större och större cirklar och undrar åt vilket håll ut i fjällskogen jag skall gå och söka vidare? De e här som det höll på att bli ett skri från vildmarken liksom....
Måste få litet funderarhjälp, så jag kutar upp till Anders med en fråga, - Kan det vara en räv som tagit skon? - Kan så vara, säger Anders, - räven smyger omkrig husen och kollar om sörlänningarna glömt nå't på verandan! Anders fortsätter, - Har inte ni hund? - Tack för påminnelsen, sade jag och kutade ned till huset, för mörkret faller snart, snabbt på med jacka, se'n selen på Roffe, ut på bron med den andra skon, och sade se'n till Roffe, - Kan du försöka hitta den andra skon åt mig? Roffe kollade bara på skon, jag trodde han skulle nosa i den, så gör ju hundarna på filmerna, men se'n drog Roffe bara iväg in i granskogen precis som om han hade ett spår på nå't! Så här lätt kan det väl inte gå tänkte jag?

Jo'rå, så lätt va det! Efter c:a fyrtio meter in i den täta granskogen, där ligger skon! Roffe stannar för att se så jag också har sett skon och se'n vill han spåra vidare för att fånga tjuven! Så sa han i alla fall!
Men jag va mycket nöjd med läget som det va, väldigt nöjd, och förvånad av hur lätt han hittade skon!
Nämnde det för Roffe som sa, - Det här e väl inget märkvärdigt, färskt spår efter räv! Färsk å färskt, några timmar i varje fall. Nu ville jag inte fråga närmare varför han visste att Räven också tagit skon, utan jag va bara nöjd och tacksam för att skon kommit tillrätta!
Och oss emellan, jag va väldigt imponerad och tacksam! För att fjällvandra med bara en sko, ni fattar själva va!? Frågade se'n Roffe när vi kom tillbaka om det va räven han hörde tidigare när vi satt och läste? - Självklart, hörde inte du den? Jag hörde också att det va högerdojan han snodde!
Och som sagt, det va tur att Anders frågade om vi hade hund med oss!
/Bengan
Ps. När Roffe och jag kommit överens om nästa vildmarksämne, så kommer det i en blogg! Kanske redan i morgon!
















