The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1945 / Ni som gillar konstnärliga bilder, och det här med Bokeh, och har synpunkter, läs gärna det här.

Men vill direkt säga satt jag har inte börjat blogga än, utan vill bara få litet funderingar tillbaka om Bokeh från den bästa av läsarkretsar, ni på Fotosidan alltså. Och såklart även från er som läser min blogg "utifrån", för även "utifrån" kommer det många kunniga och intressanta kommentarer. Ibland så får jag kommentarer ända från Berlin, England, USA och Canada! :)

Alltså, det handlar om ett objektiv jag läst om på webben de senaste dagarna, och min fråga är om det är någon som har använt det här speciella objektivet? Det som gör mig litet konfunderad är att man påstår att det förkommer ett fokusskift som gör det här objektivet litet speciellt, eller kanske svåranvändbart på några bländare och några avstånd!?
Fokusskift är då skärpan inte riktigt ligger där man ställt den!? Så har jag i alla fall uppfattat det!
Nu är det säker nå'n som undrar vad det är för objektiv jag talar om? Lugn bara, det kommer sist i bloggen! :)


Skämt bara ;)
objektivet är det relativt nytillverkade Zeiss C Sonnar T* 1,5/50 ZM i Leica-fattning!

Det här är en nytillverkad Sonnar 1,5:a alltså! "Originalet" tillverkades och såldes till Contax-kameran från 1930-talet och fram på 1950-talet, och va bla den konstruktion som Nikon och Canon med flera japanska kameratillverkare kopierade i början av den japanska kameravågen. Men det här tidiga objektiven hade en litet annorlunda utseende invändigt då man inte hade dagens glassorter och dagens antireflexbehandling.

Så år 2007, tror jag det va, "nytillverkades" det här objektivet av Zeiss, och det är på det här objektivet som några användare har synpunkter på, bla det sk. fokusskiftet.

Bifogar två länkar, där en text börjar:
"There are few lenses that are more hated and more loved than the Zeiss Sonnar C 50mm. Some photographers love the lens for its smooth bokeh and great 3D images, some hate it for its soft edges when shot wide open, and for its focus shift issues. I have been in both those categories"
http://www.luminous-landscape.com/reviews/lenses/zeiss_sonnar_50mm.shtml


Och i den andra texten som jag länkar till står det: "The last option is a bit more drastic, but if you plan to shoot this lens wide open most of the time (and I know I do) you can send the lens to Zeiss under the warranty period and they'll optimize the lens for shooting at f/1.5. The focus shift will still be there, but it's more hidden as you stop down - until the depth of field masks it."
http://lavidaleica.com/content/zeiss-c-sonnar-t-1550-zm


Visst låter det här litet underligt va? Ett relativt nytt objektiv som inte prickar skärpan riktigt! Och där man använder nedbländning för att maskera felet!? Eller e det här bara ett nytillverkat konstnärligt softfokusobjektiv!?

 

Men då finns det ju billigare alternativ!  Som här tex, en 1940-tals Sonnar T für Contax i en adapter för Leica-användning! Och kanske är det här ett bättre "konstnärligt" objektiv, och det är utan fokusskift! ;)

Så min fråga är, finns det någon här på Fotosidan (eller utanför Fotosidan) som har erfarenhet av Zeiss C Sonnar T* 1,5/50 ZM?  Berätta gärna om ni märkt något konstigt när ni fotat med optiken!

Eller berätta även om er syn på Bokeh! Finns den? Eller e det bara en konstruerad inbillning! ;)

En annan fundering, kan det vara så att en digitalkamera är känsligare än en analog kamera för det här ev fokusskiftet! Så film kanske slätar ut det hela litet? Som sagt, funderingar och synpunkter mottages tacksamt!

Även om det här ser ut som en blogg, så är det här ingen riktig blogg, för jag har fortfarande bloggsemester! En riktig blogg innehåller mycker mer kultur, tex om religion, livsfunderingar, fysikfunderingar, och även boxningsbilder, samt skrönor tex om Tunguska-nedslaget eller hur det är att vara en fladdermus och framför allt, bilder på Roffe! :)

/Bengan


Ps. I morgon Ellens!

 

Inlagt 2013-02-19 09:20 | Läst 4801 ggr. | Permalink

"Som ett tillägg så kom jag att tänka på ett inlägg jag läste på rangefinderforum.com som fastnade i mitt sinne och som bidrog till att jag köpte min Sonnar. Inlägget (#86) kan läsas här, och stämmer väl med mina erfarenheter: http://www.rangefinderforum.com/forums/showthread.php?t=51742&page=4 "I just acquired a used ZM 50/1.5 C-Sonnar, optimized at f/2.8. I'm looking forward to seeing what I can do with it. The seller was a professional photographer who takes far better photographs than I ever will who was selling off his film equipment because of the move to digital. He was kind enough to share his impressions of the lens, so I thought I would post them here for the benefit of anyone who is considering this lens: Please note that I used the lens with a new Zeiss Ikon M body. I always used a hood (only to protect the lens) and I never used a filter. The lens has 2 distinct personalities. At apertures smaller than f/4 it is a very sharp lens. But it never gives photos with a clinical look. The contrast is well balanced in my opinion In fact it handles high contrast & sharp lighting extremely well. I never noticed any flare. The lens focuses reliably near the minimum focus distance. I typically used f/5.6-f/8 in bright conditions. At apertures below f/4 the lens behaves very differently. The way it draws is unique & lovely. The bokeh is pleasant & subtle. The color rendition and black & white tonality is mellow. At f/1.5 the vignetting is not trivial, but as you stop down it's less noticeable. The vignetting is the C-Sonnar's only flaw. At f/1.5 the lens gives clear well-defined photos, but they are not sharp. The term soft exaggerates the lack of sharpness; the softness wide open is unlike any other fast lens I've used. I really don't know how to describe this with words. I would think to myself:this isn't sharp, but it looks good. By f/2, the lens' characteristics change. As you know there is a focus shift below f/2.8. In my experience unless you are near the minimum focus distance, the focus shift is more accurately described as a very asymmetrical depth of field. The 1/3 rule of thumb for DOF does not apply. The DOF extends in front of the focus point. Now we all know focusing at small distances at f/1.5 using a rangifinder is problematic. The rangefinder alignment, how the focus cam mates to the lens, & just the smallest amount of body lean between the time the focus is set and the shutter is pushed can lead to inconsistent results. When I used the lens wide open at distances shorter than 8 feet, my success rate was good . . . but certainly not perfect. I was never more frustrated focusing this lens than I was with any other fast lens I've owned. After reading dozens of posts about this lens over the years, I have come to believe that some Leica M focus cams do not mate well with this lens & the focus error at relatively close distances can be large. I don't know how else to explain the difference between my experience with the C-Sonnar and those who ended up being frustrated with the lens. My advice for subjects 6 feet and further, shooting wide open in low light situations is straightforward: I simply focused a bit behind the intended focus point as the subject distance approached 6 feet. The further away the subject was, the less I even thought about focusing. For subjects closer than 6 feet, I would bracket focusing behind the intended focus point. The bokeh at f/2-f/4 is very pleasant to my eye. Never hesitate to use the lens in bright' harsh light. I liked how the lens worked with Kodak Porta film. I hope that any readers here find this description of the characteristics of the ZM 50/1.5 C-Sonnar lens as helpful as I did.""


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bokeh är vacker teckning i oskarpa bildområden. Det uppstår i huvudsak till följd av två faktorer: Dels den sammanlagda effekten av objektivets felkorrigering och avvägningen av detta tillstånd, dels en rund bländaröppning (många lameller).
Ett objektiv kan ha så bra bokhe, eller teckningsförmåga, att det ser ut som om det har ett utökat skärpedjup. Gränsen mellan skärpa och oskärpa är så snyggt flytande. Den berömde objektivkonstruktören Paul Rudolph konstruerade målinriktat ett sådant under namnet Makro Plasmat.
Hej, hadde faktisk tänkt å köpa den optiken men stod lite av då jag kollade på LL´s test. Här finns också en test
http://bmupix.com/reviews/2012/8/6/carl-zeiss-c-sonnar-t-50mm-f15-zm
Hadde en Contax SLR 139 /137 med en Zeiss 50/1,4 som jag gillade oskärpan (bokeh) på. Linsen på Konica Hexar AF är en annan av mina bokeh favoriter. Hexar optiken, en 35/2, ska vara en kopia på en Nikon optik från 50 el 60 talet (inte en Leica 35/2 som många påstår)
Hälsningar Jens
Första gången jag kom i kontakt med ordet Bokeh, var (såklart) i anslutning till ett 35mm Leitz Summicron M-objektiv. Jag kunde förstå vad som menades, för jag hade själv sett hur både bakgrunds oskärpa och bakgrunds skärpan, blev lite annorlunda med det M-Summicron jag själv använt i förhållande till så gott som alla andra vanliga gluggar jag testat på mina gamla SLR-kameror. Dels beror det väl på att att m-summicronen är en väldigt bra glugg rent optiskt, men jag tror också det har att göra med att objektivet sitter närmre placerat till filmen i en mätsökarkamera, än i en spegelreflexkamera (därför ser man ju sällan den här fina Bokehn i leicas R-objektiv). Hur som helst. Nuför tiden verkar de som skriver om Bokeh endast syfta på oskärpa, och det tro jag är ett litet missförstånd. Vad jag menar är, att Bokeh visar sig även då man valt en liten bländare och har ett stort skärpeplan. Vad anser du, Bengan?
Sonnaren är ett objektiv som väcker mina känslor och det finns ett speciellt anslag i återgivningen som jag återfinner i både min Jupiter-3 och i 150 millimetersgluggen från Hassselblad. Jag har även haft en Sonnar 50mm på ContaxIII. Likadant med den.
Den nya varianten ser sehr gut aus.
/H
Både fokusskift och bokeh har till viss del samma orsaker. ;)
Fokusskiftet är ett optiskt fenomen som beror på att skärpeplanet mot filmen eller skärpekonenes smalaste del flyttar sig lite när man bländar ned (maskar av randstrålarna), i filmen så maskerades detta ganska väl av emulsionens egenskaper men en sensor är känsligare för detta i och med ett absolut skärpeplan och att den inte har någon "överblödning" som filmen har. Detta ger sig till känna när det gäller ljusstarka objektiv där inte skärpedjupet "löser" detta problem med mindre än att man bländar ned några steg. Vissa ljusstarka objektiv har så pass mycket fokusskift att det även syns när man plåtar med film som Leicas förra modell av noctiluxen till exempel, och huvudanledningen till att man konstruerade om summilux-m 35/1,4 asph var just detta. Det går att komma tillrätta med fokusskiftet om man tar hänsyn till det vid designen av objektivet med till exempel flytande linselement och asfäriska linser, de nya noctiluxerna och summiluxerna har inte detta problem av den anledningen. Det är en ganska utbredd missuppfattning att fokusskiftet beror på "fel" i unika objektiv, det är ett fenomen som ges av konstruktionen. Sedan kan detta givetvis synas olika mycket för olika objektiv av samma typ beroende på hur optiken är justerad att lägga skärpan.

Bokehn utseende är också beroende av hur optiken är korrigerad för sfärisk aberration, Om den är överkorrigerad vilket är (var?) vanligt hos bland annat Nikon ger det "hård" oskärpa bakom skärpeplanet alltså spökkonturer och ett oroligt intryck av kontrastrika föremål, och om den är underkorrigerad ger den i stället denna effekt framför skärpeplanet. Eftersom det oftast är det som finns bakom skärpeplanet som är intressant när det gäller detta ger underkorrigerad optik oftast en behagligare bokeh. Sedan finns ju ett stort mått av subjektivitet när det gäller bokeh, en glugg kan vara fantastisk för vissa bilder och funka sämre för andra.
ZM Sonnar kan vara optimerad för antingen 1.5 eller 2.8. Är den optimerad för bl 1.5 så är den spot-on på full glugg men man får problem när man bländar ner då man får focus shift mellan bl 2.8 till bl 5.6 eller något sådant. Från bländare 8 så maskerar skärpedjupet problemet.

Min Sonnar är optimerad för bl 2.8 vilket är perfekt för mig. Det betyder att när jag fotograferar på bl 1.5 på KORTA avstånd, så fokuserar jag som vanligt, men lutar mig fram kanske 2-4 cm när jag tar bilden så sitter skärpan där den skall. Annars så sitter skärpan på nästippen om jag fokuserar på ögat. Bortsett från full glugg på korta avstånd så fungerar Sonnaren som vilken 50mm som helst. Dvs full glugg på långa avstånd, och nerbländat så är fokus perfekt.

Sonnaren har en otroligt vacker boké, med accentuerat skärpesläpp mellan områden i och ur fokus, dvs ingen mjuk övergång. Nerbländat så är den mycket skarp, men inte kliniskt skarp. Den har karaktär och personlighet!
Kan ibland tycka att den har mjukare boké på bl 2.0 då den på bl 1.5 kan kännas lite mer "kantig" och med lite överstrålning. På bl 2.0 så är den mjuk, varm rund, gräddig och god. Som en semla med varm mjölk :-)

Man ska inte vara rädd för den, utan lära sig hur den uppför sig, och sedan njuta av den. Just my USD 0.02

PS. Se bilden "Sonnar Summer" (M9) under min profil så ser man vilken underbar boké den har, t.o.m på avstånd. Även "Färd över Hong Kong River" (MP) är tagen på full glugg och på lite avstånd DS.
Som ett tillägg så kom jag att tänka på ett inlägg jag läste på rangefinderforum.com som fastnade i mitt sinne och som bidrog till att jag köpte min Sonnar. Inlägget (#86) kan läsas här, och stämmer väl med mina erfarenheter:

http://www.rangefinderforum.com/forums/showthread.php?t=51742&page=4

"I just acquired a used ZM 50/1.5 C-Sonnar, optimized at f/2.8. I'm looking forward to seeing what I can do with it.

The seller was a professional photographer who takes far better photographs than I ever will who was selling off his film equipment because of the move to digital. He was kind enough to share his impressions of the lens, so I thought I would post them here for the benefit of anyone who is considering this lens:

Please note that I used the lens with a new Zeiss Ikon M body. I always used a hood (only to protect the lens) and I never used a filter.

The lens has 2 distinct personalities.

At apertures smaller than f/4 it is a very sharp lens. But it never gives photos with a clinical look. The contrast is well balanced in my opinion In fact it handles high contrast & sharp lighting extremely well. I never noticed any flare. The lens focuses reliably near the minimum focus distance. I typically used f/5.6-f/8 in bright conditions.

At apertures below f/4 the lens behaves very differently. The way it draws is unique & lovely. The bokeh is pleasant & subtle. The color rendition and black & white tonality is mellow. At f/1.5 the vignetting is not trivial, but as you stop down it's less noticeable. The vignetting is the C-Sonnar's only flaw.

At f/1.5 the lens gives clear well-defined photos, but they are not sharp. The term soft exaggerates the lack of sharpness; the softness wide open is unlike any other fast lens I've used. I really don't know how to describe this with words. I would think to myself:this isn't sharp, but it looks good.

By f/2, the lens' characteristics change. As you know there is a focus shift below f/2.8. In my experience unless you are near the minimum focus distance, the focus shift is more accurately described as a very asymmetrical depth of field. The 1/3 rule of thumb for DOF does not apply. The DOF extends in front of the focus point.

Now we all know focusing at small distances at f/1.5 using a rangifinder is problematic. The rangefinder alignment, how the focus cam mates to the lens, & just the smallest amount of body lean between the time the focus is set and the shutter is pushed can lead to inconsistent results.

When I used the lens wide open at distances shorter than 8 feet, my success rate was good . . . but certainly not perfect. I was never more frustrated focusing this lens than I was with any other fast lens I've owned.

After reading dozens of posts about this lens over the years, I have come to believe that some Leica M focus cams do not mate well with this lens & the focus error at relatively close distances can be large. I don't know how else to explain the difference between my experience with the C-Sonnar and those who ended up being frustrated with the lens.

My advice for subjects 6 feet and further, shooting wide open in low light situations is straightforward: I simply focused a bit behind the intended focus point as the subject distance approached 6 feet. The further away the subject was, the less I even thought about focusing.

For subjects closer than 6 feet, I would bracket focusing behind the intended focus point.

The bokeh at f/2-f/4 is very pleasant to my eye. Never hesitate to use the lens in bright' harsh light. I liked how the lens worked with Kodak Porta film.

I hope that any readers here find this description of the characteristics of the ZM 50/1.5 C-Sonnar lens as helpful as I did."
Det är inte särskilt underligt. Objektivet ifråga har mycket sfärisk aberration och flyttar därför fokus bortåt vid nedbländning. Det gäller för övrigt nästan alla ljusstarka 50:or, fast det vet inte så många om. ZF 50/1,4 är minst lika illa utifrån mina erfarenheter. Använder man objektivet på en kamera med EVF så är det dock inga problem eftersom man ser fokusförskjutningen direkt i sökaren.

Bokehn är supersnygg, men vad hjälper det när skärpefältet är krökt som en fotboll? Så fort motivet inte är i mitten så hamnar fokus helt åt pepparn fel, om det blir skarpt alls. Faktum är att hörnen är skarpare vid f/1,5 än vid f/4!

Detta är ett objektiv jag inte kan rekommendera till någon, förutsatt att man inte bara plåtar vidöppet och struntar i kanter och hörn. ZM 50/2 är mycket, mycket mer mångsidigt på alla sätt och vis. Skarpare, mindre, billigare, men har lite hårdare bokeh.
syntax 2013-02-20 15:39
Vi får nu ta Martin med en nypa salt, eftersom det han säger skulle betyda att den nya Sonnar 1,5 skulle vara märkbart sämre än den gamla - vilken jag har 40 års fotograferingserfarenhet av. Skulle Martin ha rätt, betyder det att Cosina inte alls går i land med tillverkningen av Zeissobjektiv.
Vad det sedan gäller den saken så har Carl Zeiss Co., Ltd. i Tokyo ständigt en grupp Zeissingenjörer hos Cosina. Man menar från Zeiss att man följer samma standard som i Tyskland, men det är faktiskt känt att det har förkommit måndagsexemplar från Cosinafabriken som Zeiss har fått byta ut.
C Sonnar 1,5/50mm T* är en extra ljusstark triplett, till skillnad från samtliga andra ljusstarka 50mm objektiv av i dag, som är av Gausstyp. Den är mycket svårtillverkad.
Makten 2013-02-20 20:22
Peter, detta handlar inte om kvalitetskontroll och jag har fullt förtroende för Cosina. Mina erfarenheter speglas av många andra fotografers. Sonnaren är ett väldigt speciellt objektiv som man inte bör köpa om man inte vet precis vad man är ute efter. Dock kanske jag överdrev en smula med mina ickerekommendationer.

Ska jag vara mer positiv så tycker jag att boken är det snyggaste jag sett, alla kategorier, hos ett 50-millimetersobjektiv. Och det gäller därtill på alla fokusavstånd! Den är mjuk, men har ändå mycket mer "liv" och karaktär än till exempel Sigma 50/1,4 som är fööööör smörig.

Sen baserar jag dessa erfarenheter på dels en APS-C-sensor som INTE är något vidare kompatibel med objektiv där utgångspupillen sitter nära sensorn (Sonnaren är ganska extrem där), plus blott någon rulle film. Och visst presterade objektivet jämnare på film, men där var istället fokusförskjutningen vid nedbländning klart påtaglig vilket inte gav mig någon ro.

Jag kan tänka mig att användningsområdet blir betydligt bättre på en fullstor sensor som är anpassad för dylika objektiv, och där man kan se det som sensorn ser. Problemet är att en sån kamera kostar mer än femtiotusen spänn (Leica M). Och då hade jag nog ändå valt ett Leica 50/1,4 Summilux ASPH istället.

Tillägg: Jag hade visst ett par bilder på nätet! Båda vid full glugg med Sony NEX-5N:

http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/_DSC0588.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/_DSC0487.jpg
100% av föregående: http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/_DSC0487_crop.jpg

Jag skulle säga att detta är väldigt skarpt för att vara på en så liten sensor med så många pixlar. Men vi kan också se att det är mycket longitudinell kromatisk aberration inblandat. Vid hög kontrast i bakgrunden har oskärpecirklarna en grön ytterkant och en lila mitt. Stör naturligtvis inte om man fotar svartvitt, men det är mycket värre än hos många andra liknande objektiv.

Sen kan jag hålla med någon här ovan om att flare inte är ett problem, över huvud taget. Det är nästan helt omöjligt att provocera fram! Men då är detta ZM-varianten med bra antireflexbehandling, till skillnad från originalet.
syntax 2013-02-20 21:43
Hur vet du om det handlar om kvalitetskontroll eller inte? Har du prövat flertalet exemplar?

Det här med den korta snittvidden ställer säkert till problem för digitala sensorer. Uppdraget åt konstruktören, det optiska geniet Ludwig Bertele år 1930 var att konstruera ett objektiv som var ljusstarkt, mycket kompakt, och därtill reflexfritt (man hade då ingen antireflexbehandling) för den projekterade Contaxkameran. Han lyckades. Refelex och slöjfriheten hos denna konstruktion beror alltså bara delvis på antireflexbehandlingen.
Den gamla Sonnar 1,5/50mm har fortfarande gällande värlsrekord i kompakthet när det gäller relationen ljusstyrka-storlek-uttecknat format. Men som sagt, den bakre linsytan ligger mycket nära bildplanet.
Makten 2013-02-20 22:37
Om alla hörn är lika skarpa så lär det inte föreligga några monteringsfel, så jag tror att mitt exemplar var tillräckligt bra för att utvärdera dess prestanda. Det är trots allt väldigt sällan man hör om dåliga Cosina-objektiv. Jag vet inte ens om jag nånsin hört om ett sådant faktiskt.

Den bakersta linsytan ligger inte närmare sensor- eller filmplanet än hos de flesta M-objektiv i samma brännviddshärad. Däremot ligger utgångspupillen förfärligt nära; bara strax innanför den bakersta linsen. Det är alltså helt olika saker och man får tänka sig att man betraktar objektivet från en punkt på sensorn, där linsernas position är egala eftersom deras ytor inte syns. Utgångspupillen är däremot alltid viktig.
syntax 2013-02-21 09:34
Nja - det där med "alla hörn lika skarpa" håller inte i sammanhanget Martin. Det tror jag nog att du egentligen har rätt klart för dig. Du behöver minst tre objektiv för att uttala dig i prestandafrågor - speciellt när du uttalar dig så kategoriskt. Dock kan jag av uppenbara skäl inte debattera den saken i detta forum.
Vad det gäller underkända Cosinatillverkade Zeissobjektiv skall du få höra talas om det nu:

Här i Stockholm för ett par år sedan köpte en tekniskt kompetent person ett dito vidvinkel som gav mycket märkliga resultat. Han testade upp det, och kunde fastslå grova felaktigheter. Detta bekräftades av kontroller och MTF gjorda av Per Nordlund hos Hasselblad. Objektivet gick sedan till Dr Hubert Nasse vid Zeiss i Tyskland som bara hade att bekräfta, och sända ett nytt objektiv.
Bengan 2013-02-21 11:13
Vill först tacka för alla synpunkter! Även om jag inte riktigt förstår allt som det talas om...
Skall fundera på om jag skall köpa den nya Sonnar 1,5:a,
men det blev faktiskt litet svårare nu efter det här.
Men visst lockar den...men...
syntax 2013-02-21 11:17
Ytterligare Martin! Du säger ovan: "...betraktar objektivet från en punkt på sensorn, där linsernas position är egala eftersom deras ytor inte syns."
Att den bakre linsytan inte skulle "synas" från sensorns position, är ju ändå ett befängt påstående - eftersom det är en brytande yta mellan glas och luft.
Jag tror att du försätter dig själv i problem med dina kategoriska uttalanden.
Makten 2013-02-21 11:59
Tyvärr tror jag du har för dåliga kunskaper i optik för att förstå det där med glasytan. Det är inte ytan du ser, utan ljuset som bryts genom den och därför tycks komma från en punkt som egentligen inte finns. Ytans avstånd till sensorn är fullständigt oväsentlig. Problem uppstår på grund av vinkeln som ljuset infaller mot sensorn, och sensorn kan omöjligen veta hur långt bort linsen finns där detta ljus kommer från.

Att man skulle behöva tre exemplar av samma objektiv för att kunna uttala sig om prestanda är bara löjligt. Optiska fel som uppstår av dålig montering kommer knappast att vara symmetriska. Dessutom rimmar ju mina observationer med många andras, så jag förstår inte varför det inte skulle stämma.
syntax 2013-02-21 14:41
Martin! Du passerar här gränsen för det rent oförskämda. Jag tvingas därför att höja tonläget till en för situationen lämplig nivå. Jag har alldeles klart för mig att dina kunskaper inom detta område är högst måttliga. Sådana personer hojtar ofta högst. Dock är det så att det inte låter sig göras att ge dig privatlektioner på en fotoblogg. Jag är inte din lärare!
Makten 2013-02-21 16:30
Lägg av, det var ju du som började med att avfärda mina kunskaper och min erfarenhet som "befängda".

I det här fallet är det du som har fel och du får allt ta och läsa på lite. Sensorn "ser" inte glaset, utan ljuset som faller genom det. Alltså spelar det ingen roll hur långt bort glaset är. Det är BARA infallsvinkeln som har betydelse, och den avgörs av var utgångspupillen befinner sig.
syntax 2013-02-21 18:41
En sista gång då Martin. Det du kommer dragande med är nonsens. Ingen har påstått att sensorn ser den bakre linsytan, men sensorn reagerar på den vinkel som DEN LINSYTAN OCH DESS BRYTNING tillsammans med de bakomvarande optiska komponenternas brytning åstadkommer. Om den bakre optiska gruppen i ett objektiv sitter långt bak, då kommer även den bakre linsytan långt bak (objektivet har följaktligen kort snittvidd): Till följd av detta kommer även utgångspupillen att sitta långt bak. Det hänger ihop, och därför blir snacket om utgångspupill trivialt. Jag kan inte se någon mening överhuvudtaget i att blanda in utgångspupillen i detta - utom att du försöker stila med att du har inhämtat detta begrepp. Det räcker med att konstatera att den bakre ytan (tillsammans med den bakre linsgruppen) där ljuset slutligen bryts ut till sin erhållna vinkel mot sensorn, sitter långt bak.
Jag svarar bara för det att du förvränger det jag har sagt så att det skall passa dig. I övrigt upprepar jag att jag inte är din lärare, och inte har den minsta önskan att vara det.
Makten 2013-02-21 19:05
Du talar i nattmössan. Se bara på Sony RX1 och Fuji X100. Där sitter den bakersta linsen i stort sett MOT sensorn. Ändå är naturligtvis utgångspupillen bra mycket längre bort än så, annars hade det aldrig fungerat. Det finns ingen koppling mellan linsens placering och vinkeln som ljuset faller mot sensorn med (alltså var utgångspupillen är placerad). Det kan du själv se om du kikar in i några objektiv bakifrån. Särskilt då för spegelreflexkameror där bakersta linsen brukar vara placerad på ungefär samma ställe för alla gluggar mellan kortaste vidvinkel och upp till kanske 100 mm brännvidd.

Edit: Det är ingen idé att bråka om det här. Det vi kan konstatera är att Zeiss 50/1,5 Sonnar ger problem med digitala sensorer för att ljuset faller in mot dessa i en alldeles för flack vinkel. Det ger både krökt skärpeplan på grund av att sensorfiltret "blir tjockare" utåt bildhörnen, samt färgfel eftersom Bayermönstret inte lirar något vidare med snett infallande ljus.
syntax 2013-02-21 19:52
Nej, vi skall inte fortsätta med detta. Det är uppenbart meningslöst eftersom du vägrar att läsa innantill!