Straight 7388 // Konseptuell fotokonst, vad är det? Funderingar på morgonkvisten!

I går var vi på en bildutställning tillsammans med våra gamla grannar och vänner, och det blev en sådan där dag som stannar kvar! Inte bara för bilderna utan för sällskapet och samtalen som uppstår när man går runt tillsammans, pekar, skrattar, tystnar, funderar! Det är spännande hur konst kan öppna dörrar till en trevlig samvaro!

Väl hemma så fastnade jag i funderingar kring begreppet "konceptuell fotografi", ni vet det där som bla. Cindy Sherman och flera andra arbetade med, där idén nästan är viktigare än själva bilden! Och så kom vi att prata om Ruth Orkins American Girl in Italy, den där ikoniska scenen där en ensam kvinna går längs gatan medan männen stirrar på henne! Jag har sett bilden flera gånger, men varje gång väcker den något nytt!

Jag frågade Copilot om bilden egentligen kan räknas som konceptuell fotografi, och svaret fick mig att tänka ännu ett varv!
"För visst finns det en idé bakom bilden: Orkin och Ninalee Craig ville fånga känslan av att resa ensam som kvinna på 1950‑talet! Scenen är verklig, men ändå iscensatt! Det är gatuliv, men med en tanke som styr! En erfarenhet som får en form!"
"Samtidigt är den nog inte konceptuell i den strikta konstvärldens mening. Den är inte del av ett större idéprojekt, och den är mer berättande än teoretisk. Den hamnar i ett slags mellanrum — dokumentär, men medvetet formad; spontan, men ändå styrd av en tanke.!"
Slut Copilot!

Och kanske är det just det som gör den här bilden så intressant, att den rör sig mellan verklighet och gestaltning, mellan det som hände och det som kunde ha hänt! Den påminner om att fotografi inte bara fångar ögonblick, utan kan fånga våra föreställningar!
Och att en bild ibland kan även säga mer om en tid, än en hel text kan göra! :)

Nog för nu,
och snart åker vi in till Stockholm med Regionaltåget! C:a 45 minuter tar tåget! Jag tar nog med en kamera! :)

/Bengan