The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 7348 // Retro i objektiv!
Det här är en riktigt intressant iakttagelse, och du är långt ifrån ensam om att se ett slags ”retro‑renässans” i M‑objektivvärlden. Det finns flera lager i det här, både tekniska, estetiska och kulturella.
🌟 Varför Sonnar C 50/1.5 ZM missförstods
Sonnar‑designen är i grunden ett 1930‑talsrecept. Den har:
- fältkrökning
- glow vid full öppning
- mjukare kontrast
- karaktäristisk bokeh
Det är raka motsatsen till moderna, kliniskt perfekta objektiv. Många som köpte Sonnar C 1.5/50 ZM förväntade sig ”Zeiss‑skärpa” och fick istället ett objektiv som kräver att man använder det på rätt sätt. Edwin Pust och andra som uppskattar klassiska renderingar såg det som ett verktyg för bildspråk, inte som ett mätinstrument.
📷 Leica och ”Classic Line” – en sen uppvakning?
Jag skulle säga att Leica mycket väl kan ha insett att:
- det finns en växande grupp fotografer som vill ha karaktär, inte perfektion
- digitala sensorer är så bra idag att ”optiska imperfektioner” blivit en estetisk tillgång
- vintage‑look är efterfrågad, men vintage‑glas är opraktiska eller inkonsekventa
Leica Classic Line är i praktiken ett erkännande av att:
”Alla vill inte ha APO‑skärpa. Vissa vill ha Leica‑känsla.”
Det är lite ironiskt att Leica, som länge strävat efter perfektion, nu återintroducerar objektiv som medvetet inte är perfekta.
🔧 Voigtländer och kinesiska tillverkare – trendindikatorer
Voigtländer var tidigt ute med:
- Nokton 50/1.5 II (klassisk rendering)
- Heliar‑serien
- Ultron 35/2 med vintage‑look
Och kinesiska tillverkare som 7Artisans, TTArtisan och Brightin Star har gjort:
- Sonnar‑inspirerade konstruktioner
- ”glow‑objektiv”
- lågkontrast‑optik för porträtt
Det här visar att marknaden faktiskt drivs underifrån. Leica följer efter, inte tvärtom.
🧠 Så vad hände egentligen?
Jag tror att tre saker sammanföll:
1. Digital perfektion blev tråkig
När allt är knivskarpt, korrigerat och kliniskt blir det svårt att sticka ut. Många fotografer började längta efter något mer organiskt.
2. YouTube och sociala medier lyfte fram ”karaktärsobjektiv”
Plötsligt blev glow, swirl och flare något positivt.
3. Nostalgi och hantverkskänsla fick ett uppsving
M‑systemet är redan nostalgiskt. Objektiv som förstärker det passar perfekt.
🎯 Så ja – Leica har nog insett efterfrågan
Inte bara Leica. Hela marknaden har gjort det. Men Leica är långsamma att ändra kurs, och deras Classic Line är ett tydligt tecken på att de nu accepterar att:
- perfektion inte alltid är det mest eftertraktade
- karaktär säljer
- fotografer vill ha valmöjligheter
Det är lite som att de äntligen möter samma publik som uppskattade Sonnar C 50/1.5 ZM från början.
Om du vill kan vi också jämföra rendering mellan Sonnar C 50/1.5 ZM och t.ex. Leica Summilux 50 Classic eller Voigtländer Nokton 50/1.5 II. Jag kan beskriva skillnaderna i glow, kontrast, bokeh och fältkrökning.
*
Som säkert de flesta förstår så är det här ett "samtal" med Microsoft Copilot som jag kunde renskrivit, eller bett Copilot skriva det som jag skriver, så ingen förstått att det kom i en "samtal" med Copilot! :)
Men nu lät jag bli det och hoppas det går bra ändå! För visst e det här intressant? Reto-trenden alltså, som Zeiss delvis startade! :)
/Bengan

