The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 5833 // Vårt fotosociala arv, STF bla!

Jag vet inte vem som började tala om det sociala arvet först, men Skå Gustav talade om det i alla fall! Ett arv som vi inte kommer ifrån, och ett arv som vi sällan uppfattar själva! Vad gäller STF, och de bilder som presenterades under åren i olika publikationer, dom har nog satt sina spår hos oss! I alla fall hos mig! Och de nuvarande svenska fotograferna har säkert också fått det med den fotografiska modersmjölken!
- Jaha, och vad e det med det då?
Det kan vara bra att känna till! För det speglar nog både vår fotsatta livsstil, både i aktiviteter, bilder och tänk!
Självkunskap e viktig inför framtiden!  :)
- Hur då?
Att tex. förstå och kanske då komma ifrån upprepningstvånget, om man nu uppfattar det som ett problem, att upprepa vissa saker!
Annars e det bara att köra på! :)

Och så till något helt annat (Monte Pyton) Fast det e nog litet av en upprepning även här om jag tänker efter!
Ok, visst gillar jag STF, men jag är även en gillare av äldre konstruktioner, även tekniska! Och optiska! Och en av mina favoriter är Sonnar 1,5:an! Mycket beroende på att jag har läst en del fotohistoria, och teknikhistoria, och har förstått hur uppseendeväckande den här Sonnarkonstruktionen var när den kom på sent 1920-tal! Ett objektiv med ljusstyrkan 1,5 på brännvidden 5 cm! Och att man, läs Ludwig Bertele, lyckades med det här trots att antireflexbehandlingen inte fanns att tillgå! Ok, nog om detta, det finns kilometer att läsa om Sonnar 1.5:an!

Efter 1936 kom antireflexbehandlingen, fast bara hos Zeiss, och den lade man på objektiv som redan innan fungerade mycket bra både i sol och skugga!
Och nu, år 2022 tar jag en solnedgångsbild med den här 1920-tals konstruktionen! Visst e det bra gjort av gamlingen? Men det här objektivet är tillverkat 1945! Är ni med?

.

Bonusbild! Jordgubbar från egen odling! Skärpedjupet e så klart mycket kort här på bländare 2,8! (Skrev fel bländare tidigare)

Det va det om det i dag!

/Bengan

Inlagt 2022-06-28 08:57 | Läst 1293 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Hej,
Jag tror att STF årsböcker med bilder från vårt land spelade en oförståeligt stor roll i utvecklandet av folkhemmet. Det blev vår referensbibliotek av hur fint vårt land var. Just för att TV fanns inte och pressen gick mot internationella reportage om elände utomlands.
Ha en fin dag
Bob
Hej. Tänkvärt var ordet. Fint skärpdjup i sista bilden. Ledsen att jag planterade gräs över jordgubbslandet. Idag kostar jordgubbar 99.50 kr per kg. Hälsar NL
STF:s årsböcker och Årets bild har säkert betytt mycket för hur dedikerade fotoamatörer utvecklat sitt bildspråk under åren. Årsböckerna var ju bland de finaste ställena man kunde bli publicerad i, undantaget möjligen Fotografisk årsbok. Intressant att se när man bläddrar i dem är hur bildtänket långsamt förändras, inte riktigt i samma hastighet som annat publicerat foto både nationellt och internationellt. Det gick långsamt att vända den svenska fotoskutan. Tveksamt om den har vänt ännu.
/Gunnar S
Svar från Benganbus 2022-06-29 07:00
Man försökte vända skutan redan 1949, Unga fotografer! Men nu är det en ny generation STF:are! ;) Kanske dags för ett nytt försök?
https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/article/download/1960/1727
mombasa 2022-06-29 11:59
Tack för länk! Texten är väl från Tellgrens avhandling? (Den står hemma i hyllan i stan) Hon är bra, Tellgren!
Unga fotografer och tio fotografer stod i framkant och många hade internationella erfarenheter och intryck. Det jag tycker är lite intressant är att deras förhållande till fotografi får nån slags genomslag i den bredare fotografin först tio femton år senare. Men så är kanske tidsspannet mellan avantgarde och konsensus.
Och finns det nån framkant i dag och hur lång tid tar det innan den sugs upp av bredden? Värt att fundera på.
/Gunnar S
Fredrikpersson 2022-06-29 17:20
Jag tror också att STF:s årsböcker spelade en stor roll och att de lämnade ett tydligt avtryck i bildspråket hos den tidens fotografer. Alltså för 60-70 år sedan.

Jag är sextiotalist och STF:s årsböcker betraktades som ointressanta och mossiga av de flesta i min generation när vi fick får "fotosociala prägling", eller vad vi nu ska kalla det, under 80-talet. Vår prägling styrdes nog mer av exempelvis MTV och reklamkampanjer som t.ex. Benettons.

Både STF och MTV har säkerligen lämnat något bestående som bäddats in i vårt bildspråksarv, men båda fenomenen måste väl ändå idag betraktas som historiska. Jag tror att en fotograf 2022, oavsett om hen är ung eller gammal, inspireras och präglas av helt andra inspirationskällor.

Den länkade artikeln kommer från Kvinnovetenskaplig tidskrift nr. 3-4 1993. Artikeln tar avstamp i Unga Fotografer och deras revolt mot det tidiga femtiotalets stagnerade bildsyn. Mycket intressant i sig, inte minst att Sune Jonsson och Beata Bergström motsatte sig den "intellektualisering" som Unga fotografer stod för. Fast huvudämnet för artikeln, som jag tycker är ännu intressantare och framför allt aktuellare, är att belysa de kvinnliga fotografernas villkor vid tiden. Det finns flera artiklar på samma tema i nämnda nummer.

/F
mombasa 2022-06-29 18:26
Ja, STFs böcker och som Fredrik P skriver, MTV är onekligen de ytor unga fotografer inspirerades och publicerade sig på. Då. För visst var det en annan tid och få av dagens unga fotografer hämtar sin inspiration där. Men jag undrar om inte MTV är snäppet mer daterat än STF-böckerna. MTV har tror jag liksom inte ännu fått den där ”förlåtande” hinnan av historiens gång.
Intressant med hänvisningen till artikeln. Det där är en intressant period i bild och fotohistorien. Det är här som den stora bildrevolutionen om inte tar sin början så åtminstone syns i vardagen. Det är inte bara TV, nya biograffilmformat, det är också distributionen som det händer något med. Och att bildens närvaro blir påtagligare i den samhälleliga och politiska diskussionen. (Det här räcker till minst en block :-))
Återkommer
/Gunnar S