Inte mycket att säga om själva framkallningen! Den är vad den är, några minuter i kemin, några sköljningar, sedan filmen upp på tork i badrummet! Men ändå finns där alltid en liten undran! Filmen som nu legat i kylskåpet ett par veckor innan framkallning, tyst och förseglad! Jag visste inte riktigt vad som fanns på rullen! En sorts Schrödinger-situation, bilderna finns eller finns inte, tills jag framkallar filmen! :)

.

Fotofika på Viksängen!

En av rullarna var tagen med Contax G2! Contax G2, är en märklig konstruktion egentligen! Zeissoptik i ett skal som beter sig som en digital kompakt, men med filmens långsamma hjärta!

.

Trosa i lätt morgondimma innan solen kommer fram!
.
Så det blev även några nya rutor tagna med G2:an under promenaden genom Björnlunda i går! Små nedslag i verkligheten, sådant man passerar, sådant som råkar möta blicken! Och nu ligger de där, bilderna, på väg att snart kanske träda fram ur mörkret! Kanske finns dom, eller så finns dom inte!

/Bengan

Ps. Det finns även något spännande och litet märkligt med Contax G2! En sorts analog framtidsfantasi som aldrig riktigt blev framtid! Tyvärr! På pappret snabb och kontrollerad, men i handen har den några små egenheter, små motstånd, små överraskningar! Det är just i den här glipan mellan de här världarna som kameran blir så levande! Den påminner om att världen inte låter sig helt styras! Och att bilden ibland uppstår i glappet mellan intention och kamera, i det där lilla ögonblicket när tekniken kan göra något helt eget! ;) Och kanske är det därför G2:an inte bara "registrerar verkligheten", den kommenterar den också i sin egen ton, och med sina små egenheter och i sin egen rytm! ;)