The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 241 / Varför använder man en M Leica? Varför finns det fotografer som envetet fortsätter med en M Leica....?

 

Jag har funderat på det här, just för att jag själv inte kan släppa M Leican! Och jag tänker då på den analoga M Leican!

Även om jag just nu fotar med en Canon G10,
som e mycket kul och mycket kompetent,
så finns M Leican där i bakhuvudet.....ofta som en jämförelse...  ;)

 

(Skall skriva en litet längre blogg/fundering om det här senare)

Men innan jag försöker skriva något mer "uttömmande personligt" om det här,
så skulle jag vilja ställa en fråga till dig som också använder en M Leica, varför gör du det?

Är konstruktionen så tidlös, eller så funktionell, eller vad handlar det om?
Är det nå't mera.....
Nå't känslomässigt eller?

Eller har du ingen annan kamera!?  ;) ;)

Berätta!! :)

/Bengan

OSA!  :)

 

 

 

Inlagt 2008-11-25 13:21 | Läst 10326 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.




"Klart att man gillar M-Leican med sitt klar och enkla handhavande utan massa knappar. Har man fotograferat en gång med en M-Leica och sett resultatet så är man fast, och känslan av exakthet! En gång ”M” alltid ”M”. Göran"


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
det är för att det finns en inneboende glädje i att använda ett riktigt bra verktyg. När man håller i en M-Leica (och många andra gamla analoga kameror), drar fram filmen, fokuserar och trycker av så är det en nästan sinnlig upplevelse att känna hur väl alla bitarna fungerar tillsammans.

Och då blir fotograferandet mera än bara bildknäppande.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:01
Varför fick inte jag skriva det här....!? :)
Mvh Bengan
I mitt fall är det en gammal dröm om att få äga en Leica, som närts under många år. Nu när jag äntligen efter alldeles för lång tid införskaffat en, så inser jag att detta är den kamera jag skulle skaffat mig redan från början. Har kört med diverse spegelreflexer sen 1978 och har varit mer än nöjd med vad den typen av systemkamera erbjudit. Men med Leican infinner sig en känsla av större frihet, samt ett helt otroligt lättarbetat kamerakoncept. Sen att objektiven är sjukt skarpa redan på full öppning är en fin bonus då jag för det mesta plåtar i befintligt ljus. Sen om det är analogt eller digitalt spelar egentligen inte så stor roll. Det är mer känslan att ha en kamera där jag kan styra förfarandet och resultatet genom film och framkallningsval. Slitstarka maskiner dessutom. Skulle jag köpa en M3 från 50-talet så är det snarare en regel än ett undantag att den är fullt funktionsduglig. Få kameror som idag tillverkas som kommer att vara uppskattade fotoverktyg om 50 år.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:03
Det här kallar jag att utvecklas som fotograf!! :)
/Bengan
Nu har jag ju inte min M-Leica kvar längre, istället har jag en bostadsrätt.
Det kändes mycket hårt när jag var tvungen att göra mig av med min Leica utrustning för ca tio år sedan. Låter kanske lite sjukt men Leican hade faktiskt blivit en del av mig själv på något sätt. Den hade hängt med mig överallt i alla lägen i över trettiofem år då M2:an med favoriten Summilux 35:an på för det mesta.
Eller som Mattis sa när Skalle-Per dog: "Han fattas mig". Så känns det fortfarande...
Svar från Benganbus   2008-11-26 07:59
Vad gäller "han fattas mig"....
Carpe Diem...
Det finns begagnade till hyffsade priser! :)
/Bengan
Höll i en Leica för första gången i våras
Tror inte jag vågar göra om det
Väcker ett habegär
Jag tillfredsställde ett annat begär och köpte en Hasselblad 500c/m
Har inte riktigt funnit mig tillrätta med den.
Kanske försöka byta till en Leica M?
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:04
Låt dig inte luras av de redan frälsta! ;)
Försök att få låna en M Leica, kolla om den funkar för dig i din fotografi, det tror jag är en bra idé! :)
/Bengan
Känslan! Jag tänker på M-leica, Tri-x och D-76 som den heliga treenigheten i bildskapandet där känslan betyder mest. Ingen digitalkamera kan ge mig den känslan.
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:33
Håller med dig, känslan..!!
Viss e det häftiga grejer dom här digitala, å fort går det och vilka instruktionsböcker!!!!
Men känslan, själen..?
/B
Finns det andra varianter än M-Leica?
Vad innebär M:et?
Svar från Benganbus   2008-11-25 16:13
Det finns bara EN Leica, det ÄR M Leican!! ;)
Det finns en del annat, bla annat SLR å en del digitalt å sån't...
Men det är selleri! ;)
M står för Messucherkamera = Mätsökarkamera.
(I genomsiktssökaren som den här kameran har, finns en inbyggd och objektivkopplad avståndsmätare)
B)
Därför det är den enda kvalitetskameran som går ned i fickan, snygg o bra funktion, men Leicor är värdelösa för dom tål ingenting. Dom måste ständigt repareras, a tre tusen spänn då avståndsintställningen gått sönder..jo då,,snygg, snabb, men alldeles för känslig för smällar.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:07
Micke!
Vet inte hur jag skall tolka det här... ;)
Först "den enda kvalitetskameran som går ned i fickan, snygg o bra funktion..."
Å se'n: "dom tål ingenting. Dom måste ständigt repareras, a tre tusen spänn då avståndsintställningen gått sönder...." ;) :)
/Bengan
Jag har aldrig riktigt fattat grejen med M-leica. Alldeles för dåliga närgränser för mig.
Däremot använder jag fortfarande min Nikon FA, inte för att det är något märkvärdigt med den. Men det är den jag lärde mig plåta ordentligt med, och den är liten enkel och avskalad i jämförelse med de nya grejorna jag har. Ligger väl nån nostalgi i det hela misstänker jag.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:10
Man väljer nog kamera efter sin fotograferingsstil, å det är klokt.
Å det är som du säger, att gå närmare än 0,7 meter med en M Leica e inte lätt! ;)
/Bengan
Har aldrig ägt nå'n Leica överhuvudtaget men jag kan tänka mig att det är en del status att ha en Leica och ganska mycke' nostalgi.
Ha re'//Kurre
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:43
Hej Kurt!
Ofta blir statusen bara i en liten begränsad grupp.
Kamerastus idag, det är stora grejer, som syns och låter mycket och har ett stort välkänt namn på fronten! ;)
Nå't japanskt alltså! :)
Det här är ingen Rolex med många kul grejer på,
utan mera en klassisk Patek Philippe! ;) ;)
/Bengan
Eftersom jag inte spelar hockey med mina Leicor tycker jag att dom funkar förnämligt. Sumpade min M6:a med 35:an från två meter rakt ned i parketten, det enda som hände var att fokuseringen på 35:an blev lite kärv. Efter omfettning är det inga problem.

Jag hade som Micke Borg betat av det mesta innan jag hittade hem med M ;). En tidlös kamera som gör det den skall och inget annat, dessutom suveränt bra optik och förmodligen bland det stryktåligaste man kan finna. Ger man sig fan på det går den nog att förstöra, men det gör nog det mesta ;).

Eftersom jag dessutom föredrar film så tycker jag inte att M-Leican har någon direkt konkurrent. Jovisst, det finns andra fina kameror som är bättre på andra saker, men för spontanfotande av snapshots tror jag den är oslagbar.

Det är med kameror som med musikinstrument. Jag har en Tobias och en Squire bas tex, Tobias är ett handbyggt precisionsinstrument medans Squiren är en massproducerad, förvisso bra, historia. Visst det går säkert att spela på bägge men känslan är inte riktigt densamma ;).

Ps. jag tror Micke Berg fortfarande är sur över att han lyckades sumpa bort sina två M i en taxi eller hur det var, men han kommer nog hitta tillbaks när han ledsnat på att organisera brus i digitalformat ;).
-affe
Tyngden, ljudet, den kvardröjande bilden av en krigsfotograf i Vietnam från en suddig svartvit tv-bild. Ja, du Bengan, nu har du gett mig något att fundera på! Det ovan, var vad jag spontant skrev men om jag får fundera så kanske jag spinner vidare på ämnet. det finns nog mer att ventilera i ämnet, M-Leica.

Ps. Brukar trycka av kameran ett par gånger innan jag ska till att sova - rogivande ljud. Ds.
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:36
Det är bra att fundera, att ha nå't att tänka på!! :)
Mvh Bengan
Ps.
Och rogivande ljud är viktiga! :)
Håller helt med!!
Att fotografera med Leica är som att skriva poesi. Något helt annat än att skriva prosa. Av någon anledning "känns" det annorlunda, som om ett annat språk är inom räckhåll. Men det har tyvärr varit ett dyrt nöje, och förnuftet säger mig att jag inte kan bevisa det jag känner.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:12
"Att fotografera med Leica är som att skriva poesi. Något helt annat än att skriva prosa"
Den beskrivningen skall jag lägga på minnet!! :)
Mvh Bengan
M4, CL 5o Jahre, Summicron, Elmarit, Summaron.
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:44
Vackra ord Anders!!
/B
Även jag har en gång i tiden ägt en Leica. M4 hette den. Jag tog med den på en resa till Rom i början av sjuttiotalet. Och utanför Colliseum finns en väldigt gammal och väldigt hård stenbeläggning. Där tappade jag M4:an, som landade på Summicron 35:an och böjde till bajonettfattningen. Snett objektiv och inget mer fotograferande på den resan.
Svar från Benganbus   2008-11-26 08:16
Det är aldrig försent...
Att reparera eller köpa en begagnad M4! :)
Carpe Diem!! :)
/Bengan
Klart att man gillar M-Leican med sitt klar och enkla handhavande utan massa knappar.
Har man fotograferat en gång med en M-Leica och sett resultatet så är man fast, och känslan av exakthet!
En gång ”M” alltid ”M”.
Göran
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:46
Det är väl så jag kan känna det också
"Har man fotograferat en gång med en M-Leica...."
Underlig känsla...men inte helt oäven! :)
/B
Jag är nog Leica-skadad sedan födseln. Jag tror att pappa tog nyföddbilderna på mig med en Leica. Under min uppväxt har LFI kontinuerligt ramlat ner i brevinkastet och stått för inspiration och drömmar. Hemma hade jag alltid tillgång till pappas Leicaflex SL men jag ville ha en egen kamera och gick via Miranda, Pentax och Minolta till dess att jag i övre tonåren kom jag över en R4:a till ett vettigt pris. Jag trivdes bra med min kamera men mitt fotointresse svalnade och det lilla jag fotograferade, var med en kompaktkamera (en Leica z2x) som jag hade köpt till min sambo. Mitt intresse fick för några år sedan en nytändning via en Nikon D70 (som nu är en D200:a) men någonstans så saknade jag något.

För ungefär två år sedan när mina föräldrar skulle flyga upp till mig så frågade jag om jag inte kunde få låna den gamla M4:an som jag med ett svagt minne hade för mig låg hemma hos dem. Pappa hade sålt kameran till sin bror i början/mitten av 70-talet men efter kort tid fått tillbaka den efter att den fuktskadats under en båttur. Kameran hade blivit liggande i drygt 30 år innan jag "lånade" den. Långa tider funkade inte men inget annat verkade konstigt. Jag förstod att den borde lämnas in på en översyn, men jag tog ändå några rullar med den innan slutaren havererade. Jag skickade huset till Solms och fick tillbaka en lång lista på nödvändiga åtgärder (inte bara slutaren) och ett kostnadsförslag på 23500:- som inte gick att motivera. Oj vad jag led över mitt misstag! Enda botemedlet var att skaffa ett annat M-hus och efter lite letande så hittade jag den M6 TTL jag nu använder. Min favoritoptik, en Summicron 35 v2 från -69, är den som hörde till M4:an.

Jag är väldigt nöjd med min digitala Nikon-utrustning men det är min M6:a som alltid är med och jag tror att mycket av det som lockar mig är en kombination av kravlöshet i kombination med väldigt höga krav. Jag behöver inte räkna med att kunna ta alla sorters bilder i alla sorters situationer men när jag väl väljer att fotografera så vet jag att det bara är mig resultatet beror av. Det är jag som måste ta alla beslut och med så bra prylar kan jag inte skylla ifrån mig på brister i kameran eller objektiv . Jag har inte använt någon nyare M-optik. Är det bara skärpa jag vill ha så kan jag plocka fram mitt digitala monster men till lilla Leica har jag istället letat fram ett kit med kompakt äldre och lite mer "personlig" optik. Hur jag än letar så har jag dock ännu inte hittat något som är lika "personligt" som att köra min 35:a helt öppen, på eller nära närgränsen.

PS: Håller med M Berg när det gäller hållbarhet.. eller om jag ska uttrycka mig mer tydligt: Är det någon som har ett billigt helt återspolningsvred till min svarta "hockeypuck"?
/Jocke
Svar från Benganbus   2008-11-26 07:53
Intressant läsning!
Tack för det Joakim!

Vad gäller reparationer av M Leica, så verkar jag ha haft tur, eller så har jag fått fått tag på bra kameraexemplar! ;) ;)
Jag har ju haft några olika M Leicor sedan 1962...så tror jag det va, och inte gjort något verkstadsbesök förrän i år!
Och jag har ofta haft kameran på magen när jag cyklat (i Spanien/Italien) åkt skidor, även utför :)
fjällvandrat, gatufotovandrat bla i London/Rom och självklart varit på en del "blöta" fester utan problem! :)
Utan problem vad gäller kameran förstås! :)

Nu i år så fick jag förmånen att köpa ett M4-hus av en medlem här på FS. I köpet ingick att slutaren inte fungerade, och jag lämnade in M4:an hos Verner på LP-Foto som fixade den för en rimlig penning!
Det va mitt första vekstadsbesök någon gång med en M Leica! :)
/Bengan
Tja du Bengt, här kommer åsikter från en som just nu letar skanner för att återigen börja köra analog film och Leica. (Hon-Som-Bestämmer har bestämt att förstoringsapparaten ej längre ska skräpa i huset, därför behövs en skanner.)

Handhavandet, vet man hur foto går till går inget fel...ingen djävla menyfunktion man inte återställt...

Snabbheten vid gatufoto, ramen runt motivet - klick! Inget mörkt hål att titta in i som på spegelreflexen.

Diskret, tyst och relativt liten. Framförallt avsaknaden av spegel som väsnas och vibrerar gillar jag.

Optisk kvalitet på objektiven!

Slutligen en subjektiv men som jag tycker viktig bedömning: Kameran "skrämmer" inte motivet. Liten och med sökaren till vänster kan man lätt titta runt kameran och behålla en form av ögonkontakt med motivet. Jag fotar med båda ögonen öppna, ser alltså vad som händer väldigt bra.(Varför har Canon sökaren i centrum på G10? Funkar det bra för dig?)

That´s it!

Har du förslag på negativskanner med godtagbar kvalitet för webb och mindre utskrifter till rimligt pris så är jag nyfiken?!

//Hasse
Svar från Benganbus   2008-11-26 10:29
Fotokultur! Att börja köra analogt med Leica igen!

Å visst e det bekvämt att ha en skanner se'n!
Min förstoringsapparat med Nikon-glugg står med ett skynke över sig i källaren numera.
Min skanner e en Nikon Coolscan V ED.
Fråga mig inte så mycket mer! :)
Men den funkar bra för mig,
kan göra 50x60 kopior hos Crimson från mina svartvita negativ, å då e jag nöjd! :)

Vad gäller sökaren på Canon G10...
Får ibland "leta upp den" med ögat! ;)
Mao, den e inte alls lika bra som på en M Leica, å de e snällt sagt!
Men har köpt Canon för att kunna "leverera bilder" vid några små fotojobb och även ha den som bloggkamera....
Men när det gäller den "konstnärliga delen" ;)
Aficionados-delen eller "Slow Photography-delen" :)
Då gäller bara min M Leica!
/Bengan
Det är den kamera som jag tycker funkar bäst för min sätt att forografera (mest gatufoto). Den är diskret,tyst, smidig, enkel i handhavandet. Har precis de funktioner jag behöver, och, vilket också är viktigt, den har inte en massa funktioner som jag inte behöver.När jag använder Leica känner jag att det är jag som styr resultatet och inte kameran.
Sedan är det alltid en speciell känsla att använda riktigt bra verktyg.
Och dessutom är ju M-Leican så snygg:)
Jag är oxå Leicafantast, men under fyrtio år har jag lagat mina Leicor för mycket. M2, M3, M4,M6, skit samma,alla tappar avståndsinställningen vid en smäll på fel ställe. Sedan Leica Cl osv, ska vi inte snacka om, skitkameror som inte tål någonting,,,men i alla fall. Skulle jag välja en kamera med mig i graven så blev det en Leica M6 med 35 mm summicron,,sedan Nikom fm, med 35mm o slutligen Panasonic lx3,,,,olympus my2, thats it, för leicafantasin.

Skriver om

Innehållskategorier

  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Svart-vitt

    Arkiv