Straight 7343 // Fler morgonfunderingar på den nya "oskärpan!"

När fotografiet var nytt sågs skärpa som ett bevis på att tekniken fungerade! Skärpa var ofta svår att uppnå, så när man lyckades var det en prestation i sig! Samtidigt fanns det fotografer som Julia Margaret Cameron och senare de sk. piktorialisterna som medvetet bröt mot detta och använde oskärpa som ett konstnärligt uttryck! Men de var undantag och blev ofta kritiserade! Skärpa va skicklighet och oskärpa misstänkt amatörmässigt eller “för konstnärligt”!

Vi lever numera i en tid där teknisk perfektion är så lätt att uppnå att den inte längre har ett värde i sig, det kan betyda att fotografens intention blir viktigare än tekniken! Så skärpa kan användas när den tillför något och även oskärpa, då det blir fotografens legitima uttryck!

Men ändå, det är nästan ironiskt att det som en gång ansågs vara ett tekniskt misslyckande nu blivit ett estetiskt verktyg! Mycket beroende på att perfektion numera är så spridd och lätt att få tag på!

Så cirkeln sluts genom att som en gång va en teknisk brist nu i vissa fall blivit en estetisk kvalitet! Som det analoga, som nog inte bara är en trend utan blivit en del av en större rörelse där vi värderar det mänskliga, det ofullkomliga, det långsamma, eftertänksamma och oftast med en väntan på resultatatet!
Bara det att behöva vänta på resultatet är i dag ovanlig! ;)

Så i en värld där digital perfektion är vår nya standard, blir det analoga nästan som en radikal motrörelse!
För den som så vill! :)

Nog för nu!

/Bengan

RolfEric 2026-02-08 09:34

Knivskarpa bilder är tydligen bra för reklam och liknande. Jag tycker sådana bilder ser overkliga ut. Mina ögon ser inte världen så knivskarpt. Det gör ibland fysiskt ont när den kniven används för att skapa bilder. Jag kan ju lösa det problemet med att ta av mig mina glasögon. Då blir alla foton suddig. Fotografens kamera och skicklighet sätts ur spel :-)

Förr var det nakna damer på nästan alla arbetsplatser. Det känns som länge sedan och tur är väl det

Besvara

syntax 2026-02-08 09:44

Med undantag av de rena experimenten under 1840-talet, så var det lätt att uppnå skärpa. Skarpa bilder var normen i fotografins barndom.
Det här berodde på att man kontaktkopierad sina negativ – något förstorande var det inte tal om. Det handlade om stora kameror med stora format. 13X18 cm ansågs närmast som en fickkamera. 18X24 cm och 24x30 cm var vanliga format. Skärpa var alltså lätt att åstadkomma, och det var alls inte någon speciell prestation att uppnå det.
En kontaktkopierad 24x30 gav alltså en pappersbild på 24x30 – och den var så skarp att den nog överglänser mycket av dagens digitalbilder. Kontaktkopiering av stora negativ ger en sådan skärpa – oavsett objektivets belastning av många svagt korrigerade aberrationer.

Besvara

Svar från Benganbus 2026-02-08 10:00

Tack för din kommentar Peter! Du har rätt i att stora negativ och kontaktkopiering kunde ge mycket hög skärpa, en viktig teknisk del av fotografins tidiga historia!

Men jag ville mer i stort beskriva om hur skärpa värderades, än om den tekniska möjligheten i sig! Även om tekniken kunde leverera skarpa bilder fanns en stark norm om att skärpa var ”rätt” fotografi, medan avsteg från den normen ofta sågs som amatörmässigt eller konstnärligt tveksamt! Det är den estetiska och kulturella utvecklingen jag försöker beskriva, och hur den förändrats i en tid där teknisk perfektion numera blivit så självklar!
/B

Svara

syntax 2026-02-08 10:05

Mja - men du skrev så här: "...Skärpa var ofta svår att uppnå, så när man lyckades var det en prestation i sig! " Det stå att läsa här ovanför, och det är tvärs emot hur det var i verkligheten. Det försvagar i hög grad hela din argumentation.

Svara

RolfEric 2026-02-08 10:23

Det är stor skillnad på hur skärpa skapas nu och förr innan digitaliseringen. Och hur den upplevs. Skärpning!

Besvara

syntax 2026-02-08 10:38

Det vore intressant om du utvecklade det där med ”stor skillnad”.
Om man nu ändå vågar sig på den distinktionen, så är den gamla skärpan den äkta skärpan (och skarpt så in i helsike blir det vid kontaktkopiering av stora negativ) – själva grunddefinitionen av begreppet fotografi är att gravera med ljus; Foto-Grafi.
Verkligheten är analog.

Svara

RolfEric 2026-02-08 10:47

Jag håller med. Förr var det mer äkta skärpa. Nu är det lätt att trolla bort allt som kan uppfattas som lite suddigt

Svara

Wolfgang 2026-02-08 11:26

Skärpan var ju inte svår att uppnå. Kolla alla bilder i gruppen f/64 på 30-talet! Och naturligtvis Ansel Adams fotografier. Även hans bilder med Contax II från 30-talet är skarpa! Det gällde ju bara att ställa in korrekt avstånd. Dagens objektiv är naturligtvis superskarpa, men även för kliniska. Autofokus spelar också in. Autofokus i min Nikon Z6 söker till och med upp ögat på modellen. Inte så konstigt att bilden blir skarp på rätt ställe och det har inget med linssystemet i objektivet att göra.

Besvara

Benganbus 2026-02-08 13:47

Min tanke med det här inlägget va att när perfektion blivit norm får det ofullkomliga ett nytt värde! Oskärpa och analoga processer uppskattas idag just för att de känns mänskliga, långsamma och avsiktliga och kanske nya igen och en liten påminnelse om att uttryck ibland är viktigare än teknik i vår så teknikutsatta värld! ;)
B)

Besvara

Wolfgang 2026-02-08 15:17

Jag håller med om det, Bengan! Jag tyckte bara att huvudtexten var inte så tydlig. Jag tänker också på en handknuten Äkta matta (orientmatta) som har en del fel som syns på baksidan, men det är just beviset och värdet av handarbete i motsats till en maskinvävd matta som är helt perfekt och mindre värdefull.

Svara

N Thomas Meldert 2026-02-08 15:20

Den nya pictorialismen =)

Besvara