Straight Photography!
The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 7488 // Före Nikon F så fanns Nikon SP :)
Alla kameramärken har sin speciella mytos-modell! Kameran som får en egen glans, en egen berättelse, och som i efterhand blir mer symbol än verktyg.!
För Nikon är det SP!
I vissa Nikonkretsar blir SP nästan mytologisk! Det pratas om sökaren, om precisionen, om hur Nikon med den här kameran klev upp bredvid de stora! Och så förstås om vilka fotografer som använde den! Många av dem var amerikanska pressfotografer — de som behövde något som tålde både krig, hetta, kyla och deadlines! SP blev deras pålitliga följeslagare!
Och mitt i allt detta fanns den lilla Nikkor 35 mm f/1,8, en liten kompakt vidvinkel som var förvånansvärt skarp för sin tid, snabb, lätt och perfekt för reportage! Den blev nästan lika legendarisk som kameran själv! Ett objektiv som gjorde sitt jobb utan att göra väsen av sig — precis som SP!
Det här var den tiden då kameravärlden dominerades av ”The Big Four”: Leica, Nikon, Canon och Contax!
Fyra märken som formade hur fotografer såg och arbetade under 1900‑talet!
.
Och ni som fotograferat med Nikon F, ni känner igen ovansidan! Då slutaren och frammatning fungerade så bra på SP så satte Nikon i stort sett bara på ett prisma med spegelhus på en SP och det blev NikonF!
I stora drag alltså! :)
Och som om inte det räckte: 2005 bestämde sig Nikon för att göra något nästan ingen annan tillverkare vågat. (Nu har till slut även Leica gjort det med sin M6)
De byggde SP igen! Ett litet antal, helt mekaniska, helt trogna originalet! Det var inte en nostalgigrej! Det var ett erkännande! En sorts bugning inför sin egen historia, där SP är mer än en gammal mätsökare! Den är Nikons egen myt — gjord av metall, glas, ambition och en liten 35:a som fortfarande imponerar.!
.
Tack Olle för att vi fick känna på din SP vid fikabordet på Viksängen!
/Bengan
Ps. Här finns det kameragodis att titta på! :)
Straight 7475 // Har Gatufotografin utvecklats med hjälp av digitalkameran? :)
Städare i rulltrappa 1990 c:a.
Att hitta mönster! Man kan leta efter mönster i saker och även åsikter på internet! Man kan söka via en sökmotor, tex Google, men det tar tid, och man blir under sökandet inlindad i algoritmer i all oändlighet! Så det man till slut kan hitta, är ofta inte ett så relevant svar på frågan man startade med!
Men man kan även pröva att ställa frågor via AI (Här Microsoft Copilot) Och då samtidigt fråga om hur AI hittar och sammanställer det jag frågar om, tex frågan: "Har Gatufotografin utvecklats med hjälp av digitalkameran?" Och jag ställde även följdfrågan som sagt, - hur hittar du de här åsikterna?
Svaret blev, mycket kortfattat, "jag ser mönster! Och störs inte av algoritmer som du gör"!
Så det är så här du arbetar?
"Helt rätt, jag ser hur hundratals fotografer beskriver sina erfarenheter, och jag drar ut det som är gemensamt, användbart och tänkbart. Det är exakt det jag gör. Det är därför resonemangen känns tänkta, inte bara hämtade."
Ok, tack för svar, det här verkar gå snabbare än att Googla i alla fall! :)
Ok då till frågan, "Har Gatufotografin utvecklats med hjälp av digitalkameran?"
Svar blev;
"Du är inne på något viktigt: människorna bakom kameran är samma som förr.
Det är därför gatufotografi från 1950-talet ibland känns mer levande än mycket av dagens digitala flöde.
För fotograferna tog färre bilder, de tittade längre, de väntade in ögonblicket och de litade på sin intuition.
Digitalt gör det lätt att ta bilder, men inte lättare att se.
Digitalt har gjort gatufoto mer effektivt, men inte mer poetiskt.
Det har gjort fotografer snabbare, men inte djupare.
Det har gjort bilderna renare, men inte rikare.
Det är fortfarande fotografens blick som avgör — inte sensorn."
Ok, det låter rimligt det här! Nu finns det säkert andra åsikter, men jag tycker något är mycket intressant i svaret,
"Vi är fortfarande samma människor".
Som är en intressant del av förklaringen!
/Bengan
Straight 7474 // Analoga nutida tankar! :)
Ibland kommer jag på mig själv att tänka: Vad håller du på med? Det händer när jag går runt med min Leica M6 från 1988 och ett nästan lika gammalt objektiv! En kamera som lika gärna kunde ha hängt runt halsen på en fotograf på 80‑talet! Rollspel? Analog cosplay? :)
Det märkliga är att det inte känns som någon nostalgi eller att jag försöker återvända till något som varit! Snarare känns det som att jag hittat tillbaka till mitt eget tempo i fotograferingen, ett tempo jag aldrig riktigt fann i det digitala flödet! Och numera ingen skärm att dubbelkolla, inga snabba bekräftelser, bara jag och en kamera! Och när jag inte kan se bilden direkt efter tagningen tvingas jag lita på mig själv igen! :)
Och så hinner jag tänka efter, på vad jag vill fotografera, istället för att komma hem och undra vad har jag egentligen fotograferat?
Så det är inte nostalgi, utan det är bara en kamera som jag arbetar bra med! Och eftersom jag fotograferar "konstnärligt" behöver jag inte extrem skärpa, perfekt exponering eller hundratals bilder! Jag behöver bara ett fotografiskt verktyg som talar samma språk som jag gör!
Och tydligen tycker Leica något åt det hållet, att verktyget fungerar även på 2000-talet, eftersom de nytillverkar nära släktingar till min M6, för film, såklart!
Men visst har jag en iPhone för akutsituationer! ;)
/Bengan
Straight 7473 // AI-bilder på en utställning!
"Vi har skapat ett bildflöde som ingen längre orkar se! Vi producerar för att vi kan, vi publicerar för att det är enkelt, men i det bruset försvinner nog det som borde ha stannat kvar! Men ändå fortsätter vi, varför?
Den här utställningen visar bilder som vägrar vara en del av strömmen, analoga, digitala och hybrider, men alla med en människa bakom! Med en vilja, en riktning och ofta med en ovanlig långsamhet!
Men så finns här även två AI‑porträtt! De är inte fotografier! De är imitationer av närvaro, ansikten utan liv! De visar vad som händer när bilden inte längre behöver en människa, och varför det mänskliga därför blivit viktigare än någonsin!"
Jag skall slipa litet mer på den här texten, men den kommer att bli åt det här hållet! Och jag hoppas det kan leda till diskussioner!
För AI-bilder försvinner inte för att vi bara säger usch och blundar!Så väl mött i Hölö Kyrkskola den 6-7 och 13-14 juni kl. 11-15, om ni så vill!
Annars rätt lugnt i Gnesta! Det verkar ha regnat litet i natt! Och så blir det kanske filmframkallning i dag!
För riktigt fotografi! Och för att se om katten lever! ;)
- Här finns en del att läsa i ämnet!
(Örebro Universitet)Ps. Och då kanske vän av ordning frågar sig, finns det något äkta kvar? Äkta fotografi alltså?
Det analoga fotografiet kanske är svaret?
Inte för att film är “bättre”, utan för att processen är fysisk! Ljuset måste passera genom glas, träffa en kemisk yta, lämna spår efter sig!
I en tid där bilder kan uppstå ur tomma intet känns det analoga som ett motstånd, en friktion, en levande kroppslighet!
Det är inte nostalgi, det är en sorts materiell ärlighet!
Och varför känns det fortfarande äkta?
det går inte att fejka processen!
det finns ett före och efter!
det bär spår av misstag, damm, korn, tid!
Straight 7472 // Åter i hemmahamnen efter några dagar på Gotland!
Vi åkte till Visby några dagar för att fira en familjemedlem som fyllde jämt och det blev mycket trevligt! Vi gick runt och pratade, fikande och åt tillsammans! Vi bodde bra på Visby Hotell som har en liten glasöveräckt innergård där man kan sitta och sammanfatta dagen! Vi hade en dag en guide från Museet som berättade om Visby och historien! Och vi hade vacker väder! Då vi hittar hyffsat i Visby kunde vi röra oss ganska obehindrat trots att det va en del turister! Jag fotade med M6:an men akutbilder med iPhone! Bilder kommer efter framkallning!
Om det blev några bra bilder! :)
Under de här dagarna upptäckte vi att Visby är byggt för medeltida trafikflöden och inte för 2 000–4 000 personer som kliver av en kryssningsbåt samtidigt! Det leder till slitage på innerstaden och gränder, slitage på kulturmiljön samt trängsel som påverkar både boende och andra besökare! Och kryssningsgästerna spenderar betydligt mindre än vanliga turister, för de äter ofta ombord och stannar bara några timmar, som innebär låg lokal intäkt per person men hög belastning på infrastruktur utan att ge motsvarande skatteintäkter!
Jag bruka kalla det här för internets fel och bra marknadsföring av kryssningsbolagen! För vem vill inte se Venedig! Eller Visby! ;)
Som sagt, nu åter hemma med bra morgonkaffe! ;)
Skall nu planera vidare för utställningen i Kyrkskolan i Hölö nu i Juni! Och beställa fler kopior av boken om roulettespel från Grönan 1964! Väntar man tillräckligt länge så kan även gamla bilder bli intressanta! :)
Nog för nu!
/Bengan
Ps. Googlade litet och fann att Kryssningsfartyg är en av de mest klimatintensiva turistformerna! De kombinerar höga CO₂‑utsläpp, mycket smutsiga bränslen, metanläckage, stora energibehov, utsläpp i hamnar, som ger indirekta effekter på luft, hav och klimat samtidigt som de ger relativt små lokala ekonomiska vinster!
Här finns att läsa om vår turismen!
https://fuf.se/magasin/atgarder-som-skyddar-miljon-mot-massturism/?utm_source=copilot.com
Om man nu vill veta det här! :)








