Det är precis som med naturfotografi. Det är lättillgängligt för de flesta. Bra bilder blir sällsynta med så många fotografer i farten. De flesta övar sig nog bara.

Jag har full respekt för de gamla mästarna inom gatufoto. De avbildade udda situationer, udda människor och bakgator där de flesta ordentliga medborgare inte befann sig vid den tiden på dygnet.
Numera är oftast gatufoto just det. En gata som Kungsgatan i någon stad med människor som passerar på väg någonstans. Bilderna sakna det udda det spännande som gör bilden värd att stanna till för och begrunda.
Jag är ingen gatufotograf men det händer att jag tar den typen av bilder. I 9 fall av tio åker de i papperskorgen när jag ser dem på skärmen. De är intetsägande.
Ibland lyckas jag fånga en udda individ eller någon som gör något oväntat. Då kan det bli en bra bild.
Vi drunknar ju i bildfloden som varje dag översköljer oss. Fast antalet bra bilder har inte ökat i samma takt.
Visst tas det många bra gatufotobilder också idag, fast de drunknar i floden av sådana som inte är ointressanta. Det gäller ju alla motivområden. Det är väl priset vi får betala när alla är fotografer. En positiv trend i sig tycker jag.
Fast när nu moster Svea fotar gatufoto med sin mobilkmaera kan vi kanske inte förvänta oss att bilderna blir lika intressanta som de som Henri Cartier-Bresson tog på horgatorna i Paris.